Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Värna öppenheten mot omvärlden

Under de senaste decennierna förklaras en stor del av den snabba reallönetillväxten i Sverige av en ökad handel med Kina och andra tillväxtländer. Det gäller att värna öppenheten mot omvärlden om det ska fortsätta i den riktningen, skriver forskningsledaren Daniel Lind.
Publicerad 9 november 2021, kl 07:47
Colourbox
Handeln med omvärlden har gjort Sverige till en högteknologisk nation med högt materiellt välstånd, skriver forskningsledaren Daniel Lind. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Sedan millennieskiftet har oron för den internationella handelns negativa konsekvenser i form av högre arbetslöshet och ett växande utanförskap vuxit sig allt starkare i västvärlden. En avgörande orsak till detta är den snabba globaliseringen som har gjort det lönsamt att dela upp industrins produktion i mindre bitar och placera respektive bit i den del av världen där den är mest lönsam.

Den här oron har förstärkts i spåren av finanskrisen 2008-09, Brexit och Trumps tid som USAs president. Inom EU finns också en oro att handel med tillväxtländerna motverkar omställningen till en miljömässigt hållbar ekonomi, därför har EUs nya industripolitik från i våras ett ökat fokus på självförsörjning och importtullar

Handeln med omvärlden har gjort Sverige till en högteknologisk nation

Det finns en hel del viktiga perspektiv i den här oron, men vi får inte tappa bort det grundläggande: det är handeln med omvärlden som har möjliggjort framväxten av Sverige som en liten, högteknologisk nation med högt materiellt välstånd, en utvecklad välfärdsstat och hög livskvalitet. Om alla länder begränsar handeln med omvärlden är Sverige ett av de länder som kommer att drabbas hårdast.

Symbolen för globaliseringskritiken och oron för framtidens jobb utgörs ofta av Kina. Sedan 1990-talet har landet vuxit fram som världens fabrik, men frågan är vad detta har lett till i västvärlden. Senare års forskning om USA visar att en ökad handel med Kina kan förknippas med utslagning från arbetsmarknaden, större sociala problem och ökad politisk polarisering.

För Europa är resultaten mer positiva: ökade exportmöjligheter kompenserar mer än väl för de sysselsättningsförluster som följer av den ökade importen av varor från Kina och många företag har ökat sin innovationsförmåga som ett svar på den tilltagande konkurrensen.

En stor del av den snabba reallönetillväxten i Sverige förklaras av en ökad handel med Kina

Ingen av de här analyserna fokuserar på Sverige. För att minska den kunskapsluckan har jag studerat hur den ökade importen av insatsvaror från Kina har påverkat produktivitetstillväxten – hur stora värden varje anställd skapar – inom industrins produktionsprocesser (inklusive alla underleverantörer). Resultatet är tydligt: när användningen av kinesiska insatser ökar med en procent längs svensk industris produktionskedjor, ökar produktivitetstillväxten med 0,4-0,5 procent. Liknande effekt ser vi om Kina ersätts med länderna i Östeuropa.

Eftersom en gynnsam produktivitetstillväxt är en förutsättning för reallöneökningar för Unionens medlemmar och andra anställda är slutsatsen: under de senaste decennierna förklaras en stor del av den historiskt snabba reallönetillväxten i Sverige av en ökad handel med Kina och andra snabbväxande tillväxtländer. Utan den snabbväxande internationella handeln hade utvecklingen i Sverige varit betydligt sämre än vad den faktiskt har varit.

Även om takten i globaliseringen har mattats av sedan finanskrisen finns det, tack vare fortsatt mycket stora skillnader i produktivitet, fortfarande betydande potential för industriföretagen att förlägga delar av sin produktion i tillväxtländerna. Detta kommer att gynna Sveriges konkurrenskraft och lägga grunden för framtida reallöneökningar.

Våga ta debatten och stå upp för en förbättrad a-kassa

Förutom öppenheten mot omvärlden finns fler politikområden som kan stärka Sveriges framtida produktivitet och konkurrenskraft. En förbättrad A-kassa är ett sådant område. Det är olyckligt att Socialdemokraternas nyligen avslutade kongress inte gick längre när det gäller förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen.

Är a-kassan stark blir förlusten av ett jobb mindre kännbar. Därmed bidrar a-kassan till öppenhet och jobbskapande genom att gamla jobb slås ut och nya kommer till. Följer försäkringen inte med i utvecklingen riskerar vi att bli protektionistiska och bevarande av daterade jobb och kraften bakom en stark konkurrenskraft försvagas. 

Det går inte att komma ifrån att Sveriges a-kassa befinner sig i europeisk strykklass. Långt över en miljon anställda saknar i dag rätten till ersättning och inkomsttaket bör indexeras och därmed följa löneutvecklingen. A-kassan ska utgöra en anständig ersättning mellan två jobb, vilket inte bara gynnar de som förlorar jobbet i spåren av globaliseringen utan även alla vi andra som får del av de fördelar som öppenheten mot omvärlden skapar.

På detta sätt knyts den generella välfärden till framtidens produktivitet och reallöner, till en fortsatt globalisering och till ett ekonomiskt rationellt skydd mot de destruktiva delarna av den protektionism som nu är på frammarsch.

/Daniel Lind, Disputerad forskningsledare på Arena Idé för Facken inom Industrins produktivitetsprojekt och tidigare chefekonom på Unionen

Tidigare debattartiklar hittar du här. 

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
[email protected]  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: Kontorsnärvaro en käftsmäll för mammor

Obligatorisk närvaro på kontoret är en käftsmäll för många. Framför allt kvinnor drabbas då jämställdheten främjas av ett flexibelt arbetssätt, skriver Johanna Sylvander.
Publicerad 16 april 2024, kl 06:00
Ett kontorslandskap till höger. Till vänster Johanna Sylvander.
Att tvinga tillbaka anställda till kontoren är dåligt för jämställdheten, skriver Johanna Sylvander. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Diskussionen om kontorsnärvaro kontra distansarbete fortsätter, och företagsledare världen över är inte sena med att bidra med sina åsikter. Det är lätt att ana en cynism och brist på tillit gentemot distanspersonal, vilket märks i återinförandet av kontorsnärvaro och ökningen av övervakningsverktyg, så kallade “bosswares”. 

Elon Musk hävdar att distansarbete är omoraliskt, samtidigt som tyska VD:n Wolfgang Grupp kallar en person som kan arbeta hemifrån för "betydelselös". Om detta är konsensus bland ledare världen över, hur värderas då de arbetare som utför det primära arbetet i och runt omkring hemmet?   

En undersökning från Jämställdhetsmyndigheten visar att svenska kvinnor fortfarande står för majoriteten av hushållsarbetet. Vård- och hushållsarbete inkluderar inte bara barnomsorg och sysslor i hemmet utan också omsorg av familjemedlemmar utanför hemmet. Jag anser att om företag börjar återinföra kontorstvång så kommer vägen till sann jämställdhet bli en tuff utmaning.   

Det är lätt att ana en cynism gentemot distanspersonal

Stora bolag som Zoom, Amazon, Disney och IBM har börjat införa obligatorisk kontorsnärvaro, vilket i mina ögon är en riktig käftsmäll för kvinnor som i många fall är ansvariga för att ta hand om hemmet. Om flexibilitet försvinner betyder det att kvinnor med barn behöver lämna sina barn fler timmar i förskola, skola eller på fritids då pendling blir en stor del av vardagen, och att närvaron i hemmet kommer att minska. 

Detta kommer i sin tur leda till att fler kvinnor behöver välja mellan att ta ett mer krävande arbete och ett arbete som har färre timmar med mindre ansvarsområden. Detta i sin tur kan leda till sämre inkomst under livet, vilket leder till en sämre pension.

Studier visar hur traditionella normer och strukturer får större utrymme när kvinnor och män startar familj, och omsorgs- och hushållsansvaret faller oftare på kvinnor — som dessutom upplever större konflikt och stress kopplat till att förena arbete och familj än vad män gör. Detta är viktiga faktorer som arbetsgivare borde ta i seriös beaktning, då rätten till flexibla arbetsvillkor är något som särskilt kvinnor drar nytta av. Flexibelt arbete betyder att företag kan anställa kvinnliga talanger som annars kan vara oåtkomliga just för att kvinnor ofta har svårt att sätta arbetet först och familjen sist – något som i min mening beror på traditionella roller, men också för att vi i större utbredning vill ha det bästa av båda världar. 

Flexibilitet betyder inte att kvinnor ägnar arbetstid till att ta hand om hemmet, men snarare att stressen från pendling försvinner och att fler timmar frigörs i vardagen vilket då kan användas för att prioritera annorlunda. När tvånget att bo nära kontoret försvinner så finns också möjligheten att bo nära familj eller vänner som kan hjälpa till vid behov, vilket bidrar till minskad stress för de individer som drar det tyngsta lasset hemma.

Platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress

Men det är inte bara kvinnor som kan åtnjuta fördelarna av mer flexibilitet på arbetsplatsen: denna arbetsform är också mer fördelaktig för företag och därmed ekonomin i stort, bland annat på grund av följande anledningar:   

  1. Ett botemedel för bristen på kunnig arbetskraft: om kvinnor arbetar heltid istället för deltid så kan de bidra mer till bruttonationalprodukten. Produktivitet ökar generellt när anställda arbetar heltid istället för deltid, och arbetskraftsproduktivitet och personal är något som behövs akut i Sverige och Europa.   
  2. Större talangpool: Företag som erbjuder sina anställda flexibla arbetsmodeller attraherar betydligt fler människor, just på grund av att många ser efter barn eller familjemedlemmar vid sidan av sina jobb. Det är mer troligt att dessa skulle söka sig till en arbetsplats som erbjuder flexibilitet för att kunna fullfölja familjeplikter. Företag som inte erbjuder flexibla arbetsvillkor riskerar att förlora topptalang till företag som erbjuder mer avancerade alternativ som distans- och asynkront arbete.   
  3. Förbättrad produktivitet: Företag som möjliggör distansarbete rapporterar tydliga fördelar och förbättrad produktivitet. I Remote Workforce Report 2023 så rapporterar 72 procent av de företag som har implementerat en global distansarbetsmodell att de har ökat produktiviteten.   

En sak är säker: distansarbete fungerar — riktigt bra till och med. Jag är en av de kvinnor som i nuläget kan åtnjuta en berikande karriär samtidigt som jag får spendera flera timmar extra varje dag tillsammans med min familj. Och jag kan intyga att platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress och öka välbefinnande. De positiva nyheterna är att det nu också finns många företag som har etablerat distansarbete med stor framgång, vilka andra företag kan ta lärdom från, för en mer flexibel och jämställd framtid. 

/Johanna Sylvander, Regional Manager Nordics hos Remote