Sedan millennieskiftet har oron för den internationella handelns negativa konsekvenser i form av högre arbetslöshet och ett växande utanförskap vuxit sig allt starkare i västvärlden. En avgörande orsak till detta är den snabba globaliseringen som har gjort det lönsamt att dela upp industrins produktion i mindre bitar och placera respektive bit i den del av världen där den är mest lönsam.

Den här oron har förstärkts i spåren av finanskrisen 2008-09, Brexit och Trumps tid som USAs president. Inom EU finns också en oro att handel med tillväxtländerna motverkar omställningen till en miljömässigt hållbar ekonomi, därför har EUs nya industripolitik från i våras ett ökat fokus på självförsörjning och importtullar

Handeln med omvärlden har gjort Sverige till en högteknologisk nation

Det finns en hel del viktiga perspektiv i den här oron, men vi får inte tappa bort det grundläggande: det är handeln med omvärlden som har möjliggjort framväxten av Sverige som en liten, högteknologisk nation med högt materiellt välstånd, en utvecklad välfärdsstat och hög livskvalitet. Om alla länder begränsar handeln med omvärlden är Sverige ett av de länder som kommer att drabbas hårdast.

Symbolen för globaliseringskritiken och oron för framtidens jobb utgörs ofta av Kina. Sedan 1990-talet har landet vuxit fram som världens fabrik, men frågan är vad detta har lett till i västvärlden. Senare års forskning om USA visar att en ökad handel med Kina kan förknippas med utslagning från arbetsmarknaden, större sociala problem och ökad politisk polarisering.

För Europa är resultaten mer positiva: ökade exportmöjligheter kompenserar mer än väl för de sysselsättningsförluster som följer av den ökade importen av varor från Kina och många företag har ökat sin innovationsförmåga som ett svar på den tilltagande konkurrensen.

En stor del av den snabba reallönetillväxten i Sverige förklaras av en ökad handel med Kina

Ingen av de här analyserna fokuserar på Sverige. För att minska den kunskapsluckan har jag studerat hur den ökade importen av insatsvaror från Kina har påverkat produktivitetstillväxten – hur stora värden varje anställd skapar – inom industrins produktionsprocesser (inklusive alla underleverantörer). Resultatet är tydligt: när användningen av kinesiska insatser ökar med en procent längs svensk industris produktionskedjor, ökar produktivitetstillväxten med 0,4-0,5 procent. Liknande effekt ser vi om Kina ersätts med länderna i Östeuropa.

Eftersom en gynnsam produktivitetstillväxt är en förutsättning för reallöneökningar för Unionens medlemmar och andra anställda är slutsatsen: under de senaste decennierna förklaras en stor del av den historiskt snabba reallönetillväxten i Sverige av en ökad handel med Kina och andra snabbväxande tillväxtländer. Utan den snabbväxande internationella handeln hade utvecklingen i Sverige varit betydligt sämre än vad den faktiskt har varit.

Även om takten i globaliseringen har mattats av sedan finanskrisen finns det, tack vare fortsatt mycket stora skillnader i produktivitet, fortfarande betydande potential för industriföretagen att förlägga delar av sin produktion i tillväxtländerna. Detta kommer att gynna Sveriges konkurrenskraft och lägga grunden för framtida reallöneökningar.

Våga ta debatten och stå upp för en förbättrad a-kassa

Förutom öppenheten mot omvärlden finns fler politikområden som kan stärka Sveriges framtida produktivitet och konkurrenskraft. En förbättrad A-kassa är ett sådant område. Det är olyckligt att Socialdemokraternas nyligen avslutade kongress inte gick längre när det gäller förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen.

Är a-kassan stark blir förlusten av ett jobb mindre kännbar. Därmed bidrar a-kassan till öppenhet och jobbskapande genom att gamla jobb slås ut och nya kommer till. Följer försäkringen inte med i utvecklingen riskerar vi att bli protektionistiska och bevarande av daterade jobb och kraften bakom en stark konkurrenskraft försvagas. 

Det går inte att komma ifrån att Sveriges a-kassa befinner sig i europeisk strykklass. Långt över en miljon anställda saknar i dag rätten till ersättning och inkomsttaket bör indexeras och därmed följa löneutvecklingen. A-kassan ska utgöra en anständig ersättning mellan två jobb, vilket inte bara gynnar de som förlorar jobbet i spåren av globaliseringen utan även alla vi andra som får del av de fördelar som öppenheten mot omvärlden skapar.

På detta sätt knyts den generella välfärden till framtidens produktivitet och reallöner, till en fortsatt globalisering och till ett ekonomiskt rationellt skydd mot de destruktiva delarna av den protektionism som nu är på frammarsch.

/Daniel Lind, Disputerad forskningsledare på Arena Idé för Facken inom Industrins produktivitetsprojekt och tidigare chefekonom på Unionen

Tidigare debattartiklar hittar du här.