Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Vad gör du för att rädda jobben?

Nu krävs att vi alla är förändringsbenägna. Det är dags att fundera över hur du kan stötta andra och bidra till tillväxt och framtidstro, skriver debattören Erika Gemstad.
Publicerad 21 januari 2021, kl 14:45
Colourbox
Även om alla inte kan ställa om och producera handsprit så kan vi alla bidra och stötta andra utifrån våra egna förutsättningar, skriver egenföretagaren Erika Gemstad. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Som arbetsgivare och anställd har du ett lika stort ansvar för att aktivt ställa om eller anpassa verksamheten, kunderbjudandet eller arbetsuppgifterna utifrån nya förutsättningar i pandemins spår. För marknadsstyrda företag blir det särskilt viktigt att djupdyka i försäljnings- och marknadsarbetet och förstå de förändrade villkoren. Vad gör du för att rädda jobben?

Det var länge sedan som förutsättningarna för att framgångsrikt driva företag förändrades så snabbt. Vi behöver därför gemensamt ta ansvar för att hålla oss uppdaterade, och ta initiativ och agera – i vissa fall med mindre justeringar och andra gånger i grunden. Det är ett svårt och modigt arbete, men insatser som vi tillsammans behöver göra för att dra vårt strå till stacken

Vi kan redan nu se hur viktigt det har varit både för konsument- och företagsinriktade företag att tänka om kring marknadsaktiviteter, marknadsanpassa sitt budskap, se över försäljningsvillkoren och växla från fysiska möten och event till digitala samtal och mötesplatser. Ett budgetskifte sker där en större andel av sälj- och marknadsbudgeten läggs på digitala kampanjer, sökordsoptimering och sociala medier. En förflyttning som är sannolik att fortsätta även under 2021.

Vad har du gjort för att anpassa verksamheten du jobbar i för att möta nya förutsättningar?

Visste du till exempel att 70 procent tillbringar mer tid med sin smartphone än innan pandemin? Och att 45 procent tillbringar mer tid på sociala medier jämfört med för ett år sedan? Detta visar en undersökning gjord av Global WebIndex.

Allt fler vänder sig till sociala plattformar för underhållning och social interaktion men också för att handla eller förbereda sig för ett större inköp. Vad har du gjort för att anpassa verksamheten som du jobbar i för att möta dessa nya förutsättningar?

Vi kan exempelvis se att myndigheter, organisationer och företag söker sig till nya plattformar för att nå nya målgrupper och kommunicera mer på målgruppens villkor. Exempelvis har svenska Folkhälsomyndigheten såväl som WHO använt sig av Instagram, YouTube och TikTok på ett helt nytt sätt än tidigare med resultatet rekordmånga tittare.

En tydlig trend är också initiativ där företag såväl som privatpersoner hjälper varandra med kostnadsfri rådgivning och kunskap, gratis testperioder på digitala tjänster och lösningar på problem som uppkommit i samband med pandemin. Även om vi inte alla kan ställa om och producera handsprit eller tillverka skyddsvisir så kan vi alla bidra och stötta kunder, konkurrenter och andra företag och privatpersoner utifrån våra egna förutsättningar.

Ett fantastiskt exempel på detta är när en av de stora hamburgerkedjorna i en svensk reklamkampanj ber sina kunder fortsätta äta hamburgare även om det är hos konkurrenten. Gör det rätt så kommer det inte att glömmas av kunden och du går stark ur krisen.

Gör du din förflyttning? Det är särskilt nu förändringsbenägenhet och innovativt tänkande gör oss starkare. Genom att du tar ansvar för din arbetsgivares affär tar du också ansvar för din egen situation såväl som för svenska arbetsmarknaden. Hur kan du som individ stötta en annan människa som drabbats av pandemin och hur kan du i din arbetsgivares namn bidra till tillväxt och framtidstro?

/Erika Gemstad, med erfarenhet marknadsarbete inom tjänste- och tillverkningsindustrin samt egenföretagare.

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega Debatt

Kontakt:  
[email protected] eller [email protected]

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: Vi behöver ta hänsyn till hjärnan

Den tekniska utvecklingen och våra sätt att arbeta och leva på belastar hjärnan, många gånger mer än den tål, skriver arbetsterapeuten Dan Dahlén.
Publicerad 26 september 2023, kl 06:00
Man med huvudet i ett moln, Dan Dahlén.
I dagens uppkopplade värld behöver hjärnan utrymme för återhämtning, skriver Dan Dahlén. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Organisationer behöver ta hänsyn till hur hjärnan fungerar och anpassa arbetsmiljö, rutiner och arbetssätt. Med rätt anpassningar kan vi sänka sjuktalen och få bättre resultat i verksamheten.

2007 påbörjade jag mitt första jobb som arbetsterapeut, på en slutenpsykiatrisk avdelning. Arbetet bestod främst i att stötta patienterna i deras vardag. De administrativa uppgifterna var få. Det var dessutom extremt sällan som jag upplevde mig behöva göra flera saker samtidigt, eller ”ha flera bollar i luften”. Även om det var ansträngande att stötta svårt sjuka människor så kunde jag de flesta kvällarna känna mig pigg i huvudet. I takt med att åren gått, har inte bara yrket som arbetsterapeut, utan i princip alla jobb blivit mer avancerade och ställer stora krav på våra hjärnor.

Det pockar ständigt på vår uppmärksamhet

I många verksamheter i dag ställs det krav på att medarbetarna ska vara tillgängliga mer eller mindre hela tiden. Det skickas mejl, meddelanden i diverse chattprogram, SMS, Whats app- och Messenger. Vi delas in i digitala grupper, för att underlätta samarbeten, men till slut vet man inte var man ska hitta rätt information eller vilken väg man ska ta.

Allt detta leder inte bara till ett enormt informationsflöde, det pockar även ständigt på vår uppmärksamhet och stör när andra arbetsuppgifter utförs. I slutet av arbetsdagen har hjärnan utsatts för så mycket intryck att den är helt slut. En trött hjärna kan dessutom lätt tolkas som en trött kropp. Så den återhämtningen hjärnan behöver via exempelvis fysisk aktivitet uteblir. I stället tar vi elsparkcykeln hem, beställer mat som inte behöver hämtas, scrollar på sociala medier och matar därmed hjärnan med ännu fler intryck.

Prioritera den kognitiva ergonomin

Nu kanske du tänker att jag är lite väl negativ till alla dessa tekniska uppfinningar. Och visst, det är fantastiska hjälpmedel i vår vardag och att titta på Netflix kan vara oerhört avkopplande och återhämtande. Och visst är det så att en matinfluencer på Instagram mycket väl kan inspirera till att laga något gott på lördagen. Så för att inte utsätta hjärnan för så stor belastning är utmaningen att använda tekniken på ett klokt sätt, inte minst på jobbet. Organisationer, chefer, HR och medarbetare behöver bli bättre på att prioritera den kognitiva ergonomin, alltså hur arbetet kan läggas upp och anpassas efter hur hjärnan fungerar och vad den behöver för att må som bäst.

För att lyckas med att skapa en god kognitiv ergonomi behöver samtliga i organisationen ha kunskap om hur hjärnan fungerar och vad den behöver för att må bra. Kunskap är bra, men det är inte hela lösningen. Både fysisk arbetsmiljö, rutiner och arbetssätt behöver anpassas så det blir lätt att göra rätt.

Ge möjlighet att göra en sak i taget

I slutändan handlar det om att ha en miljö som bidrar till och tillåter beteenden som främjar god hjärnhälsa. Obligatoriska raster under arbetsdagen, möjligheter till olika typer av arbetsuppgifter, möjlighet att göra en sak i taget, socialt utbyte med kollegor och inte minst en god fysisk och digital arbetsmiljö som minimerar risken för att bli störd när man jobbar.

Ska vi få ner sjuktalen och minska antalet individer som blir sjukskrivna för bland annat stressrelaterad ohälsa behöver vi i både arbetslivet och privatlivet ta hänsyn till hjärnans begränsningar och mata den med det den mår bra av. Det är alltså allas ansvar, både arbetsgivarens och medarbetarens. Jag är övertygad om att en arbetsplats som tar hänsyn till hjärnans förutsättningar och en mer hjärnvårdande fritid kan ge friskare medarbetare, sänkta sjuktal och en verksamhet med bättre resultat.

/Dan Dahlén, arbetsterapeut, rehabkoordinator och ergonom.