Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Uthyrningslagen hotar Sveriges innovationskraft

Uthyrningslagen, som skapades för att skydda anställda från osäkra arbetsvillkor, har istället börjat pressa konsultbranschen, skriver Daniel Rundgren.
Publicerad
En bro över vattnet
Den nya uthyrningslagen fyller inte sitt syfte, skriver Daniel Rundgren. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Föreställ dig en bro. En stabil bro som under decennier har förbundit två viktiga delar av Sveriges näringsliv: industrin och innovationen. På denna bro rör sig konsultbranschen – den flexibla, högspecialiserade kraften som tillåter företag att förnya sig och växa. Konsulterna håller bron stark genom att tillföra kunskap och flexibilitet. Men nu ser vi en spricka i bron.

Den nya uthyrningslagen, som trädde i kraft för två år sedan, riskerar att försvaga hela konstruktionen. Lagen, som skapades för att skydda anställda från osäkra arbetsvillkor, har istället börjat pressa konsultbranschen. Företag som tidigare kunnat använda konsulter för att anpassa sig till marknadens behov avslutar nu uppdrag i förtid, rädda för konsekvenserna av att låta konsulterna fortsätta.

Tänk dig en IT-konsult som har arbetat med ett stort bolag i flera år. Konsulten har byggt upp en djup förståelse för företagets verksamhet och bidragit till att driva det framåt. Men nu, efter två år, måste företaget välja mellan att erbjuda konsulten en fast anställning eller avsluta samarbetet – trots att båda vill fortsätta. Om konsulten tackar nej, kan det uppstå en negativ känsla hos kunden, som tolkar det som att konsulten inte längre vill vara kvar. Denna osäkerhet kan skada relationen, och risken för två månadslöner i kompensation gör det enklare för företaget att avsluta uppdraget.

Lagen har börjat pressa konsultbranschen

Lars Göran Wallgren, som både var konsult och forskare vid Göteborgs universitet, visade i sin avhandling att konsulter finner motivation i det som rollen erbjuder: autonomi, variation och möjligheten att arbeta med flera projekt. Det är inte bara en fördel för dem själva, utan även för företagen. Men när dessa relationer regleras för strikt, riskerar vi att undergräva konsulternas motivation.

Wallgrens forskning visar också att konsulter utvecklar en dubbel lojalitet – både till sitt konsultföretag och till kunden. Den balansen skapar en arbetsmiljö där konsulter är villiga att ge det lilla extra, just för att de har kontroll över sina arbetsvillkor. Men när lagstiftning som uthyrningslagen skapar osäkerhet eller tvingar fram anställningserbjudanden som konsulterna inte vill ha, riskerar vi att förlora denna motivation.

Konsultbranschen har länge fungerat som en bro mellan företagens behov och deras förmåga att hålla sig konkurrenskraftiga i en global ekonomi. Genom att anlita högspecialiserade konsulter kan företag snabbt skala upp och ner kompetens. Detta har skapat ett ekosystem där både företag och konsulter gynnas av flexibiliteten.

Ett alternativ är att införa en lönetröskel för konsulter som tjänar över en viss nivå

Frågan vi måste ställa oss är: vill vi bygga broar som leder framåt, eller är vi på väg tillbaka till en tid då alla förväntades vara fast anställda på stora företag? 

Det finns lösningar. Ett alternativ är att införa en lönetröskel, där konsulter som tjänar över en viss nivå – exempelvis 35 000 kronor i månaden – undantas från tvåårsregeln. Dessa individer har redan en stark position på arbetsmarknaden och behöver inte den typen av skydd som lagen syftar till att ge. De är fullt kapabla att förhandla sina egna villkor och uppskattar ofta den frihet och rörlighet som konsultrollen erbjuder.

Ett annat alternativ är att undanta företag med kollektivavtal, eller där arbetsvillkoren motsvarar kollektivavtal. Många företag har redan starka avtal och villkor som ger konsulter trygghet utan ytterligare reglering. Exakt hur dessa villkor ska definieras överlåter jag till arbetsmarknadens parter.

Sverige har inte råd att låta denna spricka växa. Vi måste värna om de brobyggare som har gjort oss konkurrenskraftiga och se till att vi inte fastnar i gamla modeller som inte längre speglar verklighetens behov. Det är dags att ta ansvar och reparera bron – för företagen, för konsulterna och för Sveriges framtid.

Daniel Rundgren, Finansiell rådgivare på EQUIT med  mångårig erfarenhet inom IT- och teknikkonsultbranschen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Risk för mobbning när debatten är hård

En samhällsdebatt som delar in människor i "vi" och "dem" riskerar att följa med in på arbetsplatserna. Vi måste alla ta vårt ansvar att motverka polarisering av människor, skriver Oscar Fredriksson och Stefan Blomberg.
Stefan Blomberg Publicerad 3 mars 2026, kl 09:15
Sprickor i marken
En polariserande samhällsdebatt kommer att påverka hur vi pratar med varandra på arbetsplatsen, skriver Stefan Blomberg och Oscar Fredriksson.

Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Polariseringen i samhällsdebatten håller på att normalisera ett klimat där förenklingar, överdrifter och personangrepp tränger undan saklighet och demokratiska samtal. Det finns stöd i arbetsmiljöforskningen att dagens debattklimat också riskerar att få konsekvenser när det gäller arbetsmiljön på våra arbetsplatser. 

Stefan Blomberg

Totalitära anspråk måste alltid bekämpas oavsett om de kommer från höger, vänster eller från ovan och oavsett om agitatorerna är klädda i brunt, rött, grönt eller svart. Vi behöver bryta polariseringen och hitta en väg tillbaka till en mer respektfull saklighet i debatten.

Ett samhälle kan inte byggas på polemik och retorik utan det krävs att vi skiljer mellan åsikter och fakta, och är hederliga nog att inte förvanska och vinkla all information i enlighet med vad som passar in i vår världsbild. Det spelar ingen roll vem som begår övergreppen utan man kan samtidigt vara kritisk mot exempelvis Trump, ICE, Putin, Netanyahu, Hamas och ayatollorna i Iran. Vi behöver stå upp för skyddet av demokratiska processer och mänskliga rättigheter oavsett vem som utmanar dem.

Medarbetare börjar undvika kollegor med ”fel” åsikter 

Genom en polarisering av debattklimatet där oliktänkande inte längre ses som meningsmotståndare utan som fiender blir det okej att förvränga fakta och sprida halvsanningar i stället för att möta argument. 

Oscar Fredriksson

Användandet av av uttryck som "vi mot dom" kombinerat med misstänksamhet kring motiv och avsikter baserat på utseende, grupptillhörighet, åsikt eller etnicitet gör både samhällsdebatt och arbetsplatser dysfunktionella. En allt mer polariserad samhällsdebatt innebär också risker för ökade motsättningar, tystnadskultur, kränkningar och trakasserier på våra arbetsplatser. 

Forskning om polarisering i arbetslivet visar att medarbetare börjar undvika kollegor med ”fel” åsikter och att risken för utfrysning, motsättningar och mobbing ökar. När samhällsdebatten uppmuntrar till moraliskt förakt mot motståndaren följer det beteendet också med in på arbetsplatsen och skapar risk för både ökade konflikter och lägre produktivitet. 

En polariserad samhällsdebatt innebär risker för ökade motsättningar på våra arbetsplatser

Ett väl fungerande arbetsliv förutsätter att vi kan skilja mellan person och åsikt, mellan fakta och mellan konflikt och fiendskap. När de gränserna suddas ut riskerar arbetsplatser att bli arenor för samma destruktiva polarisering som dominerar delar av samhällsdebatten.

I en tid där både sociala medier och den omgivande debatten premierar allt hårdare tonläge behöver vi alla ta ansvar för vårt eget agerande och inte okritiskt bidra till att fördjupa dagens destruktiva polarisering. Det vinner vi alla på, både i samhället och på arbetsplatsen. 

/Stefan Blomberg, fil.dr, forskare/leg.psykolog, vd Whole AB 

/Oscar Fredriksson, jurist och fil.kand. i socialpsykologi, chefsjurist Whole AB