Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Svårt för omgivningen att förstå karriärbyte

Att lämna en trygg anställning till förmån för frihet och lycka är svårt för omgivningen att förstå, skriver Björn Kinder.
Publicerad
En kalender med året 2023
Är frilansande eller visstidsjobb inte förvärvsarbete? Det tar tid för omgivningen att förstå ett karriärbyte, skriver Björn Kinder. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

En önskan om förändring hade varit på min agenda de senaste åren – jag ville må bra och känna mig sedd.

Varför vill man bli sedd? Det ligger i den mänskliga genen.

Beslutet tog lång tid att fatta – hela 57 år. Jag lämnade ett jobb med trygghet, men som innebar ett liv bestående av sömnlösa nätter och oro för nästa dag. Kanske ville jag bara göra något roligare.

När är arbetslivet roligt? När man gör någon skillnad och blir sedd för det man gör.

Arbetslivserfarenhet är inte färdighet utan snarare en belastning

Jag har varit lyckligt lottad, rest runt i världen, bott och arbetat utomlands. Jag var anställd på ett bra företag med en anständig personalpolitik. Men det fattades något, jag kände mig inte tillräckligt uppskattad. 

Målet var att försöka att göra en arbetsförändring. Men att ha fel kön, ålder och utbildning, där arbetslivserfarenhet inte är en färdighet utan snarare en belastning ökar inte direkt chanserna att få till en förändring.

Resultatet blev bra till slut. Steget att jobba med min hobby blev möjligt. En hobby som startade för sju år sedan och utvecklats till att bli mitt yrke – att arbeta som frilans inom skådespeleri.

Dessutom har jag två andra jobb som också är väldigt stimulerande. Där jag får direktåterkoppling om jag gör ett bra jobb – instruktör på ett eventföretag och butiksmedarbetare i en verksamhet som hjälper barn som har det svårt i världen.

Svårt för omgivningen att förstå att detta också är ett jobb

Det har nu gått över två år och livet är på en bra plats. Men vad som är svårt för omgivningen att förstå, är att detta också är ett jobb. Kanske inte 40 timmar i veckan och 8 till 17 varje vardag och lediga helger. Allt som oftast får jag kommentaren: 

"Nu har det gått tre år sedan du slutade jobba. Hur känns det?” 

Jag har inte slutat jobba men jag slutade min trygga anställning efter 25 fantastiska år och klev in i ett nytt kapitel i livet. Nyligen blev jag varse om att alla inte har förstått min nuvarande arbetssituation. En nära familjemedlem yppade: 

”Vad skönt det måste vara för dig nu när du inte är förvärvsarbetande och kan vara ledig över jul och nyår" 

Vad betyder ens förvärvsarbetande? Det tar tydligen lång tid för vissa att fatta att jag är lika mycket förvärvsarbetande som andra. För mig är det inte svårt att förstå. 

/Björn Kinder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Släpp fram de kritiska rösterna på arbetsplatsen

Att vara en lojal arbetstagare innebär att rapportera fel och brister inom organisationen eller företaget. Men för att göra det krävs att att anställda inte blir utsatta för repressalier, skriver P-O Börnfelt.
Publicerad 10 december 2024, kl 06:00
En hand över munnen
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Arbetstagare som framför kritiska synpunkter om förhållanden på arbetsplatsen blir ofta motarbetade och ibland också utsatta för repressalier. Det finns emellertid också en hel del arbetsplatser som har högt i tak där chefer lyssnar och välkomnar synpunkter från arbetstagare. Enligt forskning om tystnad och visselblåsande kan dessa skillnader bland annat bero på olika synsätt på lojalitet och ledarskap. 

Det hierarkiska ledarskapet vilar på auktoritetslojalitet, vilken utgår från att arbetstagare förväntas följa chefers instruktioner utan diskussion. Kritiska synpunkter ses, utifrån detta synsätt, som ett hot mot chefers position och auktoritet. Kritiker motarbetas och blir inte sällan utsatta för negativ behandling som mobbning vilket tenderar att resultera i ett tystnadsklimat på arbetsplatsen och sämre arbetsmiljö.

De senaste fyra decennierna har emellertid ett nytt synsätt på arbetstagares lojalitet börjat växa fram som ett resultat av ny forskning, lagstiftning och utveckling av visselblåsarrutiner. Att vara en lojal arbetstagare utifrån, vad jag benämner, organisationslojalitet innebär att rapportera missförhållanden internt i organisationen. Utifrån det synsätt är det naturligt att öppet diskutera brister i verksamheten och möjliga lösningar. 

Här har chefen rollen att stödja ett öppet och tryggt klimat baserat på respekt för olika åsikter. Chefen hanterar grupprocesser aktivt. Till exempel hanteras konflikter på ett konstruktivt sätt och nedtryckande beteenden stävjas.

Det ska vara naturligt att diskutera brister i verksamheten

Ett bra samtalsklimat, där personalen diskuterar och kan påverka beslutsprocessen, främjar utveckling och väl underbyggda beslut. Inflytande för arbetstagare tenderar också att ha goda effekter på hälsa och välbefinnande. 

Forskning visar att anställdas hälsa främjas av inflytande och möjligheter att vara med i beslutsprocesser, samt goda relationer med kollegor och chefer. Motsatsen, små möjligheter att påverka arbetets innehåll och organisering, och dålig relation, och konflikter med chefen leder till förhöjd risk för olika stressrelaterade sjukdomar. 

Ett tystnadsklimat på arbetsplatsen kan leda till leda till katastrofala konsekvenser för verksamheten. En ledare som tidigt bestämmer riktningen i en beslutsprocess, hindrar diskussion i gruppen och enväldigt driver igenom beslut resulterar ofta i beslut som har stora brister.

Anställdas hälsa främjas av inflytande

Det finns många exempel på när organisationen inte har lyssnat på välgrundad kritik från arbetstagare, vilket har lett till katastrofala konsekvenser.  

Vårdbiträdet Stine Christophersen och hennes kollegor på Attendo Cares i Sabbatsbergsbyn kontaktade sina chefer om brister under Covidpandemin. Åtgärder vidtogs inte för att skilja på smittade och friska boende, vilket medförde att smittan spreds och ett flertal äldre dog. Till slut slog Stine Christophersen larm om bristerna. 

Attendo Care anklagade Stine Christopthersen för illojalitet för att hon hade meddelat uppgifterna till media och gav henne en skriftlig anmärkning. Två chefer på Attendo Care dömdes i tingsrätten och hovrätten för brott mot lagen om meddelarskydd. Domen har därefter slagits fast i Högsta domstolen. 

Sammanfattningsvis, om organisationen inte lyssnar på synpunkter från arbetstagarna kan det leda till att missförhållanden och brister inte åtgärdas. Att involvera kompetenta arbetstagare i beslutsprocesser resulterar i mer avvägda beslut och en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö.

P-O Börnfelt, författare och föreläsare. Fil.dr.