Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Svårt för omgivningen att förstå karriärbyte

Att lämna en trygg anställning till förmån för frihet och lycka är svårt för omgivningen att förstå, skriver Björn Kinder.
Publicerad
En kalender med året 2023
Är frilansande eller visstidsjobb inte förvärvsarbete? Det tar tid för omgivningen att förstå ett karriärbyte, skriver Björn Kinder. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

En önskan om förändring hade varit på min agenda de senaste åren – jag ville må bra och känna mig sedd.

Varför vill man bli sedd? Det ligger i den mänskliga genen.

Beslutet tog lång tid att fatta – hela 57 år. Jag lämnade ett jobb med trygghet, men som innebar ett liv bestående av sömnlösa nätter och oro för nästa dag. Kanske ville jag bara göra något roligare.

När är arbetslivet roligt? När man gör någon skillnad och blir sedd för det man gör.

Arbetslivserfarenhet är inte färdighet utan snarare en belastning

Jag har varit lyckligt lottad, rest runt i världen, bott och arbetat utomlands. Jag var anställd på ett bra företag med en anständig personalpolitik. Men det fattades något, jag kände mig inte tillräckligt uppskattad. 

Målet var att försöka att göra en arbetsförändring. Men att ha fel kön, ålder och utbildning, där arbetslivserfarenhet inte är en färdighet utan snarare en belastning ökar inte direkt chanserna att få till en förändring.

Resultatet blev bra till slut. Steget att jobba med min hobby blev möjligt. En hobby som startade för sju år sedan och utvecklats till att bli mitt yrke – att arbeta som frilans inom skådespeleri.

Dessutom har jag två andra jobb som också är väldigt stimulerande. Där jag får direktåterkoppling om jag gör ett bra jobb – instruktör på ett eventföretag och butiksmedarbetare i en verksamhet som hjälper barn som har det svårt i världen.

Svårt för omgivningen att förstå att detta också är ett jobb

Det har nu gått över två år och livet är på en bra plats. Men vad som är svårt för omgivningen att förstå, är att detta också är ett jobb. Kanske inte 40 timmar i veckan och 8 till 17 varje vardag och lediga helger. Allt som oftast får jag kommentaren: 

"Nu har det gått tre år sedan du slutade jobba. Hur känns det?” 

Jag har inte slutat jobba men jag slutade min trygga anställning efter 25 fantastiska år och klev in i ett nytt kapitel i livet. Nyligen blev jag varse om att alla inte har förstått min nuvarande arbetssituation. En nära familjemedlem yppade: 

”Vad skönt det måste vara för dig nu när du inte är förvärvsarbetande och kan vara ledig över jul och nyår" 

Vad betyder ens förvärvsarbetande? Det tar tydligen lång tid för vissa att fatta att jag är lika mycket förvärvsarbetande som andra. För mig är det inte svårt att förstå. 

/Björn Kinder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges största tillväxthot är bristen på chefer

Sverige står inför ett växande ledarskapsgap. Problemet är inte brist på ambition, utan att chefsrollen blivit strukturellt ohållbar, skriver Caroline Thunved och Malin Wranding.
Caroline Thunved Publicerad 18 augusti 2026, kl 09:15
Färre vill bli chefer
I framtiden kommer det att saknas chefer på Sveriges arbetsplatser. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Inom de kommande tio åren väntas över 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt ökar svårigheterna att rekrytera och behålla nya ledare. Det är inte bara en HR-fråga, utan en fråga om svensk konkurrenskraft, tillväxt och omställningsförmåga.

Caroline Thunved

I dagens kunskapsintensiva ekonomi är ledarskap inte ett mjukt värde. Det är en avgörande produktionsfaktor. När ledarskapet brister påverkas företags förmåga att växa, hantera förändring, driva innovation och behålla kompetens. Det handlar inte om att människor saknar vilja att leda. Tvärtom visar data från bland annat SCB, Ledarna och Sveriges Ingenjörer att intresset för ledarskap finns. Problemet är att förutsättningarna inte längre håller.

Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat. De ska samtidigt leda i ständig omställning, hantera AI, bygga resilienta organisationer, säkerställa krav inom cyber- och informationssäkerhet och skapa kultur, engagemang och psykologisk trygghet. Det är ett generalistuppdrag med betydligt högre krav än tidigare.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende

Samtidigt har organisationernas sätt att stötta ledarskap inte utvecklats i samma takt. Förväntningarna från yngre generationer har dessutom förändrats. Transparens, dialog, kultur och värderingsstyrt ledarskap ses idag som självklarheter. Det ökar ytterligare trycket på en redan komplex roll.

Malin Wranding

Konsekvenserna börjar bli tydliga. Fler organisationer vittnar om svårigheter att rekrytera och behålla chefer. Samtidigt visar forskning att ett teams engagemang påverkas direkt av närmaste chef. När ledarskapet brister påverkar det inte bara individen, utan hela organisationens prestation och långsiktiga konkurrenskraft.

Trots detta behandlas ledarskap fortfarande ofta som något som kan lösas genom punktinsatser. Kurser, föreläsningar och inspirationsdagar fortsätter att dominera kompetensutvecklingen, trots att forskning länge visat att endast en liten del omsätts i faktisk beteendeförändring.

Det räcker inte.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende. Och beteende utvecklas inte i klassrum, utan i vardagen. I möten, beslut, återkoppling och situationer som uppstår mellan människor varje dag. Precis som inom elitidrott utvecklas prestation genom kontinuerlig träning, inte genom enstaka insatser.

Om vi menar allvar med att fler ska vilja ta chefsroller behöver vi börja där.

Tre förändringar är särskilt avgörande:

För det första: gör uppdraget rimligt.
Många chefer har idag ett ansvarsspann och en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.

För det andra: bygg strukturer för kontinuerlig utveckling.
Ledarskap måste tränas löpande i vardagen, inte enbart genom tillfälliga utbildningsinsatser. Organisationer behöver skapa utrymme för reflektion, feedback och praktisk tillämpning.

För det tredje: ta ledarskap på organisatoriskt allvar.
Ledarskap är inte en individuell fråga, det är en strategisk kapacitetsfråga. Hur väl chefer lyckas påverka organisationers resultat, kultur och långsiktiga hållbarhet.

Ta ledarskap på organisatoriskt allvar

Om vi inte adresserar detta riskerar bristen på hållbart ledarskap att bli en av de största flaskhalsarna för svensk tillväxt och konkurrenskraft de kommande åren.

Vi behöver sluta fråga varför människor inte vill bli chefer och börja fråga vad det är med chefsrollen som gör att allt fler tvekar.

/Caroline Thunved
Tidigare vd och generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, driver i dag konsultbolag.

Malin Wranding
Ledarskaps- och organisationskonsult, driver i dag konsultbolag.