Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Replik: Lägstalöner skyddar anställda i alla åldrar

Lägstalöner i Unionens avtal är inte ungdomslöner. Det är ett skydd mot utnyttjande av anställda i alla åldrar, skriver Unionens förbundsordförande Martin Linder i en debattreplik.
Publicerad
Camilla Svensk/TT JanErik Henriksson
Så snart du har skaffat dig arbetslivserfarenhet ska individuell lönesättning ta över. Då ska din lön sättas efter arbetsuppgifternas komplexitet, svårighetsgrad och ansvar, skriver Unionens förbundsordförande Martin Linder. Camilla Svensk/TT JanErik Henriksson
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på en tidigare debattartikel av Arvid Taawo:  Slopa ungdomslönerna!

Läsgstalön ska vara den lägsta lön som en arbetsgivare kan betala när du är ny och oprövad på arbetsmarknaden. Det kan gälla personer som varit långtidssjukskrivna och arbetslösa, eller nyanlända utan erfarenhet av liknande arbete. Lägstalöner skyddar inte bara unga, utan anställda i alla åldrar.

Så snart du har skaffat dig en viss arbetslivserfarenhet ska individuell lönesättning ta över. Då ska din lön sättas efter arbetsuppgifternas komplexitet, svårighetsgrad och ansvar samt utifrån din arbetsprestation.

I dag har bara några enstaka procent av Unionens medlemmar lägstalön. För att förbättra er situation har Unionen i flera år krävt att den som varit anställd i mer än ett år ska få sin lön höjd till den nya avtalade lägstalönen, innan årets lönehöjningar görs. Det för att inte lönehöjningen bara ska ge en uppflyttning till nästa års lägstalön. Hittills har arbetsgivarorganisationerna vägrat att gå med på det.

Vi har även krävt lägstalönen för 24-åringar ska gälla för alla, men arbetsgivarsidan vill avskaffa åldersgränserna helt och hållet. Avskaffar vi 24-årsgränsen får alla åldrar en lägstalön som motsvarar 20-årsgränsen. På callcenter är den i dag 17 881 krronor per månad. Det skulle vara en kraftig försämring för alla, oavsett ålder, som tvingas ta jobb med lägstalön.

De flesta lägstalöner i kollektivavtalen är mellan 18 000 och 21 000 kronor i månaden. Det är betydlig högre än i till exempel Migrationsverkets regler för arbetstillstånd, där arbetsgivaren måste erbjuda en lön på 13 000 kronor i månaden.

Den som jobbar heltid ska kunna leva på sin lön. Därför förhandlar Unionen om att det ska finnas en lägsta lön i avtalen.

/ Martin Linder, förbundsordförande i Unionen

Vill du skriva för Kollega Debatt?

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se
eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Anställdas mående är sämre efter pandemin

Anställda har mindre energi och motivation i dag än före pandemin. Det visar resultatet av över 1 000 personlighetstester, skriver Klaus Olsen.
Publicerad 16 september 2025, kl 06:00
Man ligger på ett skrivbord
Hur mår vi post-pandemi? Energin och engagemanget på jobbet är lågt, visar resultatet av över 1 000 personlighetstester. Foto:Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När pandemin slog till förändrades världen över en natt. Redan då förstod vi att effekterna skulle bli stora, men få kunde ana hur djupt och långvarigt spåren skulle bli i våra hjärnor och vårt arbetsliv. I dag, flera år senare, ser vi konsekvenser som inte kan mätas i enbart sjukvårdsstatistik – det handlar om vårt mentala välmående och vår förmåga till motivation, utveckling och engagemang.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar att våra hjärnor faktiskt åldrades i genomsnitt 5,5 månader snabbare under pandemin – oavsett om vi själva blev sjuka eller inte. Det är ett slående exempel på hur djupa avtryck en kris kan göra, även bortom fysiska symtom. Den kollektiva upplevelsen av stress, oro, social isolering och brutna vanor har påverkat oss alla.

Återgång till jobbet har inneburit en känsla av trötthet snarare än ny energi

När vi i en studie analyserade över 1 000 svenska personlighetstester var bilden klar: motivationen och drivkraften hos anställda har försvagats påtagligt jämfört med nivåerna före pandemin 2018. I princip samtliga undersökta egenskaper kopplat till arbetsglädje, ambition, utvecklingslust och riskbenägenhet har minskat. Detta är inte enskilda fall, utan ett genomgående mönster i hela arbetslivet.

För många har återgången till jobbet efter semestern inneburit en känsla av osäkerhet och trötthet snarare än ny energi. Många arbetsplatser vittnar om svårigheter att återupprätta engagemang och framtidstro. Vi ser nu att pandemins effekter slagit rot i kulturen: det är svårare att entusiasmera, sätta ambitiösa mål eller hitta motivation till att utvecklas – både som individ och verksamhet.

Den här utvecklingen ställer stora krav på arbetsgivare, företagare och beslutsfattare. Vi kan inte räkna med att tiden ensam läker de sår som pandemin rivit upp. Psykologisk återuppbyggnad och satsningar på välmående på jobbet måste få högsta prioritet, lika självklart som att vi fokuserade på smittskydd och fysisk säkerhet när krisen var som värst. Det handlar om att investera i mentalt kapital och skapa miljöer där människor kan återfå sin drivkraft och sitt engagemang.

Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser 

Jag ser det som en samhällsuppgift att ta dessa signaler på största allvar. Vår framtida innovationskraft och välfärd hänger på att vi återvinner både motivation och arbetsglädje. Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser – och agera för att rusta oss mentalt lika systematiskt som vi rustat oss fysiskt. Alternativet är att risken för ett fortsatt stukat arbetsliv växer, både för individ och samhälle.

/Klaus Olsen, vd Jobmatch Sweden