Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Funktionsnedsatta kan jobba efter egen förmåga

Flera förslag i utredningen om sjukersättningen kan bidra till att en ökad andel personer med funktionsnedsättning kan arbeta utifrån sin förmåga. Det finns också mycket du som fackligt aktiv kan göra för att bidra till att fler får jobb, skriver företrädare för DHR.
Publicerad
Colourbox
Kristian Cornell och Åsa Strahlemo på DHR uppmanar fler fackligt aktiva att jobba för att funktionsnedsatta ska få jobb. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

”Wake up every day, feeling the same way…. I´m gonna go to work…” Vi är säkert ganska många som känner igen oss i låten Work av Broder Daniel när vi vaknar upp en mörk kylslagen onsdagsmorgon i november och ska ta tåget till arbetet. Det finns dock en annan stor grupp som inget hellre önskar än att få ett jobb att ta sig till på morgonen.

Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning har historiskt sett varit högre än för befolkningen i övrigt, oavsett konjunkturläge. Enligt SCB har 16 procent av Sveriges befolkning i arbetsför ålder en funktionsnedsättning och av dessa har cirka 230 000 personer någon typ av sjukersättning.

Det finns en grupp som inget annat önskar sig än att få ett jobb

Andelen sysselsatta är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i befolkningen totalt. År 2020 var sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning 67 procent, jämfört med 77 procent i befolkningen totalt. Det finns människor som inte kan yrkesarbeta alls på grund av sin funktionsnedsättning och därför har sjukersättning på 100 procent. Andra med sjukersättning skulle kunna testa sin förmåga under trygga förutsättningar.

Vi på DHR tror att flera förslag från utredningen ”Sjuk-och aktivitetsersättning samt förmåner vid rehabilitering” skulle kunna vara bra för många människors hälsa och välbefinnande.

Ett förslag handlar om att personer med sjukersättning ska kunna aktivera sig upp till tio timmar per vecka genom ideella uppdrag, utan att riskera rätten till sjukersättning. Varför kan det vara bra? Jo, som anställd eller egenföretagare arbetar individen efter arbetsgivarens och arbetslivets givna ramar, medan exempelvis mindre ideella uppdrag kan skötas på det sätt individen klarar av, när och om den orkar.

Att vara en del av ett sammanhang är ett basalt mänskligt behov

Att efter egna förutsättningar kunna bidra och att vara en del av ett sammanhang är ett basalt mänskligt behov. Genom ideellt arbete har en person dessutom möjlighet att prova sin fysiska förmåga i en säker miljö, utan krav och ramverk – något som kan möjliggöra yrkesarbete i ett senare led.

Utredningen ger också flera andra förslag som vi ställer oss positivt till, som till exempel förändrat arbetsmarknadsbegrepp och flexiblare regler för att faktiskt kunna prova att arbeta.

Förutom att arbete kan ge en inkomst har det också flera andra viktiga dimensioner; det ger gemenskap, sammanhang, mening, identitet, mål och personlig utveckling. Personer som inte kan eller ges möjlighet att arbeta går således miste om de hälsofrämjande effekter som ett dagligt arbete ger. Den självskattade hälsan hos personer med funktionsnedsättning är inte oväntat betydligt lägre än för befolkningen i övrigt.

Trots vilja och meriter uppkommer ofta hinder för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Bland DHR:s medlemmar handlar detta många gånger om bristande tillgänglighet eller bristande kunskap hos arbetsgivare.

Du som fackligt aktiv kan faktiskt göra skillnad genom ditt agerande. Vi ger här fyra konkreta tips för dig att ta med dig.

  • Känner du och din fackklubb till de stöd som finns att få hos Arbetsförmedlingen för personer med funktionsnedsättning? Och ännu viktigare – känner din arbetsgivare till att arbetsplatsen kan få en anpassning subventionerad?
     
  • Om din arbetsgivares lokal är K-märkt betyder det ofta att det krävs tillstånd för ombyggnation och anpassning. ”K-märkt” är sällan ett förbud och är heller inte en juridisk term.
     
  • Omställningen under pandemin har tydligt visat att det går att individanpassa arbeten genom exempelvis flexibel arbetsort, flexibel arbetstid och digitala lösningar. Det finns sällan bara ett sätt att lösa en uppgift på.
     
  • En personlig egenskap som noggrannhet kan vara lika eftersträvningsvärt som en faktisk merit. Hur ser din arbetsgivares profilbeskrivningar i jobbannonser ut?

DHR arbetar aktivt med arbetsmarknads- och sjukförsäkringsfrågorna och vi tror att vi tillsammans kan skapa bättre möjligheter för alla att arbeta och försörja sig efter förmåga.

/Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR - Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet                                  

/Kristian Cornell ombudsman, DHR

Tidigare debattartiklar hittar du här.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Låt oss på Arbetsförmedlingen ta mer ansvar för arbetslösa

Arbetsförmedlingen borde ha fler insatser i egen regi för dem som står längst ifrån arbetslivet, skriver arbetsförmedlaren Daniel Thörner i Karlskrona.
Daniel Thörner Publicerad 29 september 2026, kl 06:00
Arbetsförmedlingens poster om att söka jobb
Arbetsförmedlingen borde få större mandat att fatta beslut om insatser för arbetslösa, skriver arbetsförmedlaren Daniel Thörner. foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Satsningen Rusta och Matcha, där externa leverantörer coachar arbetssökande till jobb eller utbildning i Arbetsförmedlingens regi har kritiserats mycket genom åren. Framför allt eftersom den kostat mycket pengar och oseriösa aktörer har skott sig på arbetssökande i behov av hjälp. 

Redan för 10 år sedan kritiserades en liknande satsning, då Arbetsförmedlingen hade etableringslotsar för att hjälpa nyanlända invandrare att hitta jobb eller utbildning och komma in i det svenska samhället. Deltagare fick se på film som en del i jobbsökandet. Ibland svenska serier, ibland etableringslotsarnas egna semesterfilmer. Många såg det som förvaring snarare än utbildning.

Regeringen beslutade att avskaffa systemet, och tjänsterna sades upp under 2015 till fördel för andra etableringsinsatser.

Arbetsförmedlingen borde få större mandat

Arbetslösheten i Sverige är hög, vi har den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU. 

Och de som möter dessa människor är vi arbetsförmedlare. Min uppfattning är att Arbetsförmedlingen borde få större mandat att själva avgöra vilka insatser som är viktiga att prioritera. Vi behöver utöka samarbetet med kommunerna och de lokala företagen. Vi behöver också öppna lokalkontor på de orter där arbetslösheten är som störst. 

Nu har utvecklingen varit det motsatta. Lokala kontor läggs ned. 

/Daniel Thörner, arbetsförmedlare Karlskrona

Debatt

Debatt: Tjänstemannafacken måste få tillbaka sina tänder

Ett stort medlemsantal betyder inte automatiskt facklig styrka. Tjänstemannafacken måste komma närmare arbetsplatserna om de vill påverka på riktigt, skriver Kari Parman.
Kari Parman Publicerad 22 september 2026, kl 05:57
Facket
Solidariteten mellan facken måste återupprättas, skriver Kari Parman. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den svenska fackföreningsrörelsen byggde på en enkel idé: ensam är arbetstagaren svag, tillsammans är vi starka. Ändå har något hänt. För många tjänstepersoner har facket gradvis gått från att vara en kraft på arbetsplatsen till att bli en serviceorganisation vid sidan av arbetslivet.

Det borde bekymra oss.

Vårt arbetsliv har förändrats dramatiskt. Då borde det fackliga behovet vara större än någonsin.

Vid omorganisationer, ökad arbetsbelastning eller försämrade villkor borde arbetstagarsidan kunna agera gemensamt

Men tjänstemannafacken står inför en särskild utmaning: hur förvandlar man ett stort medlemsantal till verklig kollektiv styrka?

En del av svaret finns i fackföreningsrörelsens fragmentering. På många arbetsplatser finns flera organisationer som företräder olika grupper. Det skapar också konkurrens om medlemmar och resurser. Arbetsgivaren har ett tydligt mandat. På arbetstagarsidan kan flera organisationer stå bredvid varandra och bevaka sina revir.

Arbetsgivaren ser däremot arbetstagarsidan som en motpart. Det borde tjänstemannafacken också göra.

Alla förbund måste inte slås samman. Olika yrkesgrupper behöver olika kompetens och avtalslösningar. Men vid omorganisationer, ökad arbetsbelastning, ny teknik eller försämrade villkor borde arbetstagarsidan kunna agera gemensamt.

Här finns något att lära av andra europeiska fackliga rörelser. I exempelvis Belgien, Frankrike och Italien är kollektiv mobilisering och strejker betydligt vanligare och mer offensiva än i Sverige. Danmark visar samtidigt att en stark facklig kultur kan kombineras med hög organisationsgrad. Sverige behöver inte kopiera dessa modeller. Men vi kan lära oss att facklig styrka inte bara handlar om medlemsantal, utan om vad man är beredd att göra med den kollektiva kraften.

Den svenska modellen bygger på förhandling och kompromiss. Det är en styrka. Men kompromiss får inte förvandlas till konflikträdsla. En förhandling blir balanserad först när båda parter vet att den andra faktiskt har kraft att säga nej.

Därför måste solidariteten mellan facken återupprättas.

Fler aktiva medlemmar behövs, inte bara inför avtalsförhandlingar utan varje dag

När ett tjänstemannaförbund möter ett problem borde det inte automatiskt betraktas som det förbundets problem. När arbetsgivaren ökar pressen på en grupp kan nästa grupp stå på tur. När arbetsmiljön försämras, AI förändrar arbetsuppgifter eller arbetstillfällen försvinner är det inte en fråga för ett enskilt förbund. Det är en fråga för hela arbetstagarsidan.

Facklig solidaritet kan inte bara vara ett vackert ord i kongresshandlingar. Den måste märkas på arbetsplatsen.

Samtidigt måste tjänstemannafacken våga ställa en obekväm fråga: Har medlemskapet blivit för mycket service och för lite organisering?

Juridisk rådgivning, försäkringar och medlemsservice är viktiga. Men facket skapades inte som en försäkringsprodukt. Det skapades som en maktorganisation. En försäkring hjälper när något gått fel. En stark fackförening ska bidra till att arbetstagaren inte behöver stå ensam när arbetsgivaren förändrar villkoren.

Tjänstemannafacken måste därför närmare arbetsplatsen. Mer organisering, mer medlemsinflytande och fler aktiva medlemmar behövs, inte bara inför avtalsförhandlingar utan varje dag.

För tjänstepersoner är arbetslivet ofta individuellt. Karriär, prestation och ansvar har blivit individuella frågor. Men arbetsmiljö, arbetstid, lönestrukturer, digital kontroll, kompetenskrav och anställningstrygghet är fortfarande kollektiva frågor.

Det är där facket måste återta sin roll.

Vi behöver inte fler fackliga revir.

Vi behöver en starkare arbetstagarsida.

Tjänstemannafacken har fortfarande medlemmarna, resurserna och möjligheten att påverka. Det som behövs är modet att använda den kollektiva styrkan.

Den svenska fackföreningsrörelsen är fortfarande en tiger.

Men det är hög tid att tjänstemannafacken får tillbaka sina tänder.

/Kari Parman, debattör och för detta fackligt förtroendevald i Unionen.