Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Avskaffa de onödiga vab-intygen

Byråkratin expanderar för att möta behoven hos den växande byråkratin, skrev Oscar Wilde. Citatet har sällan träffat så rätt som i fråga om regeringens vab-intyg. Varje år hanterar förskollärare och lärare omkring 2 miljoner vab-intyg och lägger sammanlagt 68 000 timmar på att dubbelkolla närvarolistor och skicka tillbaka intyg till Försäkringskassan. Systemet bidrar inte, enligt Försäkringskassan, till att de felaktigt uttagna vab-dagarna minskar. Därför måste systemet med vab-intyg avskaffas.
Gustav Fridolin (mp), Jabar Amin (mp) Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den nya skollagen är tydlig med att varje elev har rätt att utvecklas så långt han eller hon kan. Det kräver att Sveriges lärare har de rätta förutsättningarna att planera, genomföra och följa upp sin undervisning och tid att se och möta varje elev. Varje administrativt moment som inte bidrar till att eleverna bättre når kunskapsmålen tar fokus från det viktigaste - att vara med barnen och eleverna, och att ge dem de bästa möjligheterna att lära och utvecklas.

Riksdagens utredningstjänst (RUT), har på uppdrag av Miljöpartiet räknat ut hur mycket tid lärare och förskollärare lägger på att administrera vab-intyg. Resultatet är slående. Under 2010 skrev förskolor under omkring 1,5 miljoner vab-intyg och skolor omkring 0,5 miljoner. Sammanlagt har omkring 2 miljoner intyg skickats in med underskrift från ansvarig förskollärare eller lärare. Räknat på att varje intyg tar två minuter i anspråk tar vab-intygen sammanlagt 68 000 timmar att administrera för Sveriges lärare. Omräknat på helårsanställningar motsvarar administrationen 34 lärare som jobbar heltid med att skriva under avtal till Försäkringskassan i stället för att undervisa i skolan.

Intygen infördes av regeringen 2008 för att minska fusk. Men i dag ser vi tydligt att vab-intygen tar onödig tid från barnen och eleverna och inte heller fyller något syfte i försäkringssystemen. Det finns enligt Försäkringskassan inga belägg för att det påstådda fusket minskar.
Regeringen vill inte avskaffa vab-intygen utan i stället lägga än mer tid på att utreda nya metoder för att minska "fusket". Men trots att ansvariga myndigheter är tydliga med att systemet med vab-intygen inte gör någon skillnad låter regeringen skolans resurser gå till att upprätthålla ett kontrollsystem som inte ger några effekter. Förutom att barn och elever får mindre tid med sina lärare får skolans personal ökade stressnivåer.

Miljöpartiet vill att Sverige avskaffar vab-intygen. De missgynnar skolans huvuduppgift - att skapa goda lärandeförutsättningar och få alla elever att nå kunskapsmålen.  Dessutom vill Miljöpartiet utreda skolans ökade administration. Lärarnas Riksförbund har under 2010 och 2011 genomfört att antal undersökningar för att kartlägga sina medlemmars arbetssituation. Resultaten visar att lärare upplever en ökning av i stort sett alla arbetsuppgifter de senaste fem åren. Dessa är förutom undervisningen också att beställa material, delta i skolans marknadsföring, personlig administration, rätta prov, frånvarorapportering, betygs­katalog eller skriftliga omdömen, individuell utvecklingsplan, utvecklingssamtal, kontakt med föräldrar, dokumentera kränkande behandling och trakasserier, rastvakta etcetera.

En stor del av dessa uppgifter är viktiga för skolan och för elevernas utveckling och måste ligga inom lärarnas ansvarsområden. Men det behövs också en större översyn av skolornas och lärarnas administration. Den studie som Skolverket nu initierar där 8 000 lärare under våren ska föra dagbok över sin arbetstid är en utmärkt början.

Staten, kommunerna, facken och lärar- och skolledarorganisationerna bör gemensamt utreda vilken administration som är verkningsfull och vilka utvärderingsinstrument som skolan ska använda sig av. Sveriges kommuner och landsting har redan ställt sig positiva till en sådan översyn, och skriver på DN debatt den 9 december 2011 att "arbetsgivare och fackliga organisationer tillsammans behöver få en heltäckande bild av hur ett ökat administrativt uppdrag påverkar lärarnas arbete i skolan och elevernas resultat."

Vi behöver komma åt den onödiga administrationen. Steg ett är att avskaffa vab-intygen, som vi redan i dag vet inte fyller någon funktion. Låt oss göra detta omedelbart. Mer tid måste frigöras för lärare att ägna sig åt undervisningen och eleverna. På så sätt får elever störst möjlighet att utvecklas. Det tjänar alla delar av samhället på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Anställdas mående är sämre efter pandemin

Anställda har mindre energi och motivation i dag än före pandemin. Det visar resultatet av över 1 000 personlighetstester, skriver Klaus Olsen.
Publicerad 16 september 2025, kl 06:00
Man ligger på ett skrivbord
Hur mår vi post-pandemi? Energin och engagemanget på jobbet är lågt, visar resultatet av över 1 000 personlighetstester. Foto:Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När pandemin slog till förändrades världen över en natt. Redan då förstod vi att effekterna skulle bli stora, men få kunde ana hur djupt och långvarigt spåren skulle bli i våra hjärnor och vårt arbetsliv. I dag, flera år senare, ser vi konsekvenser som inte kan mätas i enbart sjukvårdsstatistik – det handlar om vårt mentala välmående och vår förmåga till motivation, utveckling och engagemang.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar att våra hjärnor faktiskt åldrades i genomsnitt 5,5 månader snabbare under pandemin – oavsett om vi själva blev sjuka eller inte. Det är ett slående exempel på hur djupa avtryck en kris kan göra, även bortom fysiska symtom. Den kollektiva upplevelsen av stress, oro, social isolering och brutna vanor har påverkat oss alla.

Återgång till jobbet har inneburit en känsla av trötthet snarare än ny energi

När vi i en studie analyserade över 1 000 svenska personlighetstester var bilden klar: motivationen och drivkraften hos anställda har försvagats påtagligt jämfört med nivåerna före pandemin 2018. I princip samtliga undersökta egenskaper kopplat till arbetsglädje, ambition, utvecklingslust och riskbenägenhet har minskat. Detta är inte enskilda fall, utan ett genomgående mönster i hela arbetslivet.

För många har återgången till jobbet efter semestern inneburit en känsla av osäkerhet och trötthet snarare än ny energi. Många arbetsplatser vittnar om svårigheter att återupprätta engagemang och framtidstro. Vi ser nu att pandemins effekter slagit rot i kulturen: det är svårare att entusiasmera, sätta ambitiösa mål eller hitta motivation till att utvecklas – både som individ och verksamhet.

Den här utvecklingen ställer stora krav på arbetsgivare, företagare och beslutsfattare. Vi kan inte räkna med att tiden ensam läker de sår som pandemin rivit upp. Psykologisk återuppbyggnad och satsningar på välmående på jobbet måste få högsta prioritet, lika självklart som att vi fokuserade på smittskydd och fysisk säkerhet när krisen var som värst. Det handlar om att investera i mentalt kapital och skapa miljöer där människor kan återfå sin drivkraft och sitt engagemang.

Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser 

Jag ser det som en samhällsuppgift att ta dessa signaler på största allvar. Vår framtida innovationskraft och välfärd hänger på att vi återvinner både motivation och arbetsglädje. Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser – och agera för att rusta oss mentalt lika systematiskt som vi rustat oss fysiskt. Alternativet är att risken för ett fortsatt stukat arbetsliv växer, både för individ och samhälle.

/Klaus Olsen, vd Jobmatch Sweden