Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Släpp semesterns alkoholvanor

Under semestern dricker vi både mer och oftare. Enligt en undersökning vi låtit göra dricker många så mycket att de ifrågasätter sina egna vanor. Men det finns bra sätt att dra ner på sin konsumtion och inte ta med sina sommarvanor in i hösten, skriver Karin Hagman, vd för IQ.
Publicerad
Colourbox
Var tredje svensk drack alkohol tre till fyra dagar i veckan under sommarsemestern, visar IQ:s undersökning Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Enligt en undersökning som vi på IQ tagit fram med hjälp av Kantar Sifo drack drygt var tredje svensk alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern.

Det är inte konstigt att vi dricker mer alkohol när vi är lediga. Vi umgås mer med varandra, ofta över ett glas vin eller en öl, vi har färre tider att passa och färre förpliktelser. Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem. Men när hösten och vardagen är tillbaka kan det lätt bli så att våra semestervanor följer med.

För att behålla semesterkänslan blir det kanske några glas vin efter jobbet även i september och fler after work än vanligt i år för att du och kollegorna är vaccinerade? De flesta klarar av att på egen hand minska sin alkoholkonsumtion igen efter semestern, men inte alla. Det kan leda till problem, både på kort och lång sikt, och både för dig själv och personer i din omgivning.

Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem

Vår undersökning visar alltså att var tredje svensk dricker alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern. Och fler än var tionde drack så mycket att de ifrågasatt sina egna vanor. Lika många säger att de har påverkats negativt av andras alkoholkonsumtion under semestern.

Många upplever att alkohol kan sätta guldkant på såväl semester som vardag. Samtidigt vet vi att alkohol inte alltid bidrar till att göra varken vardag eller semester härligare. Därför är det viktigt att reflektera över sina egna alkoholvanor och hur de påverkar dig själv och personer i din omgivning.

Vill du dra ner på din konsumtion? Här är mina tips:

  1. Fundera över varför du vill dricka mindre. Vad skulle bli bättre då?
  2. Sätt upp ett mål för hur du vill dricka, till exempel antal glas per vecka.
  3. Skriv ner dag för dag hur du dricker, så får du en bild av i vilka situationer du dricker och hur mycket det blir. Utvärdera efter ett par veckor.

Om det är svårt att skära ner på konsumtionen på egen hand finns det bra hjälp att få. Vi på IQ har Alkoholprofilen, ett digitalt självtest där du enkelt och anonymt kan få koll på dina alkoholvanor och tips för att förändra dem. Mer stöd finns hos Alkoholhjälpen, 1177 Vårdguiden eller Alkohollinjen.

Genom att reflektera över hur vi dricker och umgås runt alkohol minskar risken för att vi själva eller någon vi tycker om far illa. Låt oss sikta på en höst med ett smartare förhållningssätt till alkohol.

Karin Hagman, vd IQ, som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget.

Tidigare debattartiklar hittar du här.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Att kalla arbetslösa lata hjälper oss inte till jobb

De allra flesta av oss vill ha ett jobb och lever inte någon lyxtillvaro. Men ändå möts vi av misstro bland politiker, skriver Tomas Lagergren.
Publicerad 25 november 2025, kl 09:15
En man sitter i en trappa
Att misstänkliggöra och kalla arbetslösa för lata, kommer inte att föra oss närmare ett jobb, skriver Tomas Lagergren. Foto: Colourbox/privat
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi är i dag fler personer än i Malmö – som är drygt 365 000 invånare och siffran tickar sakta men säkert uppåt mot Göteborg, Sveriges näst största stad med cirka 675 000 personer. Snart vänder det, försöker finansminister Elisabeth Svantesson. Hjulen ska börja snurra, menar hon.

Vi som söker arbete ser ingen vändning i sikte. I dag står nio procent av arbetskraften utanför arbetsmarknaden. Både folk utan och med utbildning står utan jobb. Om alla vi var samlade på ett och samma ställe, i Arbetslöshetsstaten” som vi kan kalla den, hade vi haft en halv miljon invånare nu.

Vi är de första som skriver under på att det finns många problem med arbetsmarknaden. Men problemet är större än så. Det här handlar inte bara om matchningsproblem eller kompetensbrist. Det handlar om systematisk exkludering och diskriminering av etnisk tillhörighet, ålder och funktionsnedsättning. Branscher står var för sig i stuprör.

Arbetslöshet är inte någon lyxtillvaro

Arbetsmarknaden har problem med att se bredare på människor och deras potential. Vi får inte chansen.

Att påstå att systemet för arbetssökande är ”för slappt och anse oss lata, som förre arbetsmarknadsministern Mats Persson gjorde i vintras, hjälper inte någon tillbaka i arbete. Det är snarare ett uttryck för misstro. Det är ovärdigt en minister att uttala sig på det sättet.

Arbetslöshet har aldrig varit och är inte någon lyxtillvaro. Många av oss har sagts upp på grund av arbetsbrist. Frivillighetsgraden till att vara arbetslös är närapå noll.

I stället för att ge stöd där det behövs, trappas den nya a-kassans ersättning ned snabbare. Kraven ökar. Misstron också. Forskning visar att det är långtidsarbetslösa som behöver försäkringen mest. Det är de som har störst behov av a-kassan för att kunna ha en dräglig tillvaro. Nu riskerar antalet som behöver försörjningsstöd att öka, vilket kommer belasta kommunerna.

Att anse oss lata, hjälper inte någon tillbaka i arbete

Samtidigt satsar regeringen på ytterligare ett jobbskatteavdrag 2026. Kostnad: 30 miljarder kronor. Och höginkomsttagare får höjd brytpunkt. Det är inte pengar som ska konsumeras, som finansminister Svantesson försöker få oss att tro. 

De folkvalda, bland annat SD:s ekonomipolitiska talesman Oscar Sjöstedt svarade i SVT på frågan om vad han skulle göra av pengarna: pengarna kommer gå in rakt på sparkontot. Hans sparkvot var hög redan innan. 

De behöver inte pengarna, de läggs på hög. Kostnaden för Sverige, den kommer vara hög. Det var de hjulen, de. Det är en missad möjlighet för dem, för oss. Vi är många som inte har råd att vänta.

Sverige har en stor eftersatt underhållsskuld på bland annat järnväg och enorma investeringsbehov i olika typer av infrastruktur över hela landet. Det har man vetat om i många år. Lika länge har man vetat detta: Egod välfärd ochllbar infrastruktur i hela landet ger jobb både på kort och på lång sikt.

Sverige måste hålla ihop” sades det unisont från politikerhåll för några år sedan.

Att skära ned på till exempel folkbildning (folkhögskolor, studieförbund) och annan viktig samhällservice, är inte bra. Ungdomar, minoriteter, pensionärer – inte bara arbetslösa – alla riskerar gå miste om demokratins grund: att kunna bilda sig, förkovra sig i något.

Precis som när 1 000 industrijobb försvinner från en ort, påverkas alltid fler

Nu dras landet istället isär. Grupper ställs mot varandra. Rika blir rikare. Fattiga blir fattigare. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige.

Det är statens uppgift att skydda sina medborgare och hålla upp en god välfärd. Istället är statens beslutsfattare upptagna med att räkna slantar som läggs på hög. Det pågår ett enormt resursslöseri i Sverige.

Arbetslöshetsstaten är nu Sveriges tredje största stad. Och vi har fått nog. Staten skyddar oss inte. Man skammar och straffar ut oss istället för att ge oss chansen att bidra. En arbetsmarknad byggd på rädsla, diskriminering och utslagning? 
Nej tack.

Lek med tanken att vi bryter oss loss. Vi tar med våra familjer. Säg två till tre personer per arbetssökande. Det är de som lever med, och ser den hopplöshet och utanförskap som följer med arbetslöshet. Plötsligt är vi över två miljoner i staten. Då flåsar vi Stockholm i nacken.

Precis som när 1 000 industrijobb försvinner från en ort, så påverkas alltid fler. Arbetslöshetsstaten är nu stor som ett EU-land: Slovenien med 2,1 miljoner invånare – men skulle kunna fungera mycket bättre. Vår stat skulle vara byggd på tillit, utveckling och respekt. Där man ser potential istället för att diskriminera och exkludera.
Det är inte vi som lämnar Sverige. Det är Sverige som lämnat oss.

Nej, statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson. Det är inte så konstigt att hjulen inte snurrar i ert Sverige.

Ni misstror människor istället för att investera i dem.

/Tomas Lagergren, journalist och arbetssökande