Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Släpp semesterns alkoholvanor

Under semestern dricker vi både mer och oftare. Enligt en undersökning vi låtit göra dricker många så mycket att de ifrågasätter sina egna vanor. Men det finns bra sätt att dra ner på sin konsumtion och inte ta med sina sommarvanor in i hösten, skriver Karin Hagman, vd för IQ.
Publicerad
Colourbox
Var tredje svensk drack alkohol tre till fyra dagar i veckan under sommarsemestern, visar IQ:s undersökning Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Enligt en undersökning som vi på IQ tagit fram med hjälp av Kantar Sifo drack drygt var tredje svensk alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern.

Det är inte konstigt att vi dricker mer alkohol när vi är lediga. Vi umgås mer med varandra, ofta över ett glas vin eller en öl, vi har färre tider att passa och färre förpliktelser. Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem. Men när hösten och vardagen är tillbaka kan det lätt bli så att våra semestervanor följer med.

För att behålla semesterkänslan blir det kanske några glas vin efter jobbet även i september och fler after work än vanligt i år för att du och kollegorna är vaccinerade? De flesta klarar av att på egen hand minska sin alkoholkonsumtion igen efter semestern, men inte alla. Det kan leda till problem, både på kort och lång sikt, och både för dig själv och personer i din omgivning.

Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem

Vår undersökning visar alltså att var tredje svensk dricker alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern. Och fler än var tionde drack så mycket att de ifrågasatt sina egna vanor. Lika många säger att de har påverkats negativt av andras alkoholkonsumtion under semestern.

Många upplever att alkohol kan sätta guldkant på såväl semester som vardag. Samtidigt vet vi att alkohol inte alltid bidrar till att göra varken vardag eller semester härligare. Därför är det viktigt att reflektera över sina egna alkoholvanor och hur de påverkar dig själv och personer i din omgivning.

Vill du dra ner på din konsumtion? Här är mina tips:

  1. Fundera över varför du vill dricka mindre. Vad skulle bli bättre då?
  2. Sätt upp ett mål för hur du vill dricka, till exempel antal glas per vecka.
  3. Skriv ner dag för dag hur du dricker, så får du en bild av i vilka situationer du dricker och hur mycket det blir. Utvärdera efter ett par veckor.

Om det är svårt att skära ner på konsumtionen på egen hand finns det bra hjälp att få. Vi på IQ har Alkoholprofilen, ett digitalt självtest där du enkelt och anonymt kan få koll på dina alkoholvanor och tips för att förändra dem. Mer stöd finns hos Alkoholhjälpen, 1177 Vårdguiden eller Alkohollinjen.

Genom att reflektera över hur vi dricker och umgås runt alkohol minskar risken för att vi själva eller någon vi tycker om far illa. Låt oss sikta på en höst med ett smartare förhållningssätt till alkohol.

Karin Hagman, vd IQ, som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget.

Tidigare debattartiklar hittar du här.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sluta belöna engagemang med mer arbete

Arbetsgivare måste sluta behandla medarbetarnas ansvarskänsla som en gratis och outsinlig resurs, skriver författaren Per Grankvist.
Per Grankvist Publicerad 13 oktober 2026, kl 09:15
Hög med papper
På längre sikt blir de mest engagerade medarbetarna organisationens reservsystem. Deras ansvarskänsla täcker upp för otydliga prioriteringar, bristande bemanning och uppgifter som saknar ägare, skriver Per Grankvist. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den som ställer upp, hjälper kollegorna och tar ansvar får sällan mindre att göra. Tvärtom. På många arbetsplatser blir belöningen för engagemang ännu fler uppgifter. Arbetsgivare måste sluta behandla medarbetarnas ansvarskänsla som en gratis och outsinlig resurs.

Per Grankvist

Du känner förmodligen igen personen. Kollegan som introducerar nyanställda eftersom hen är bra på att förklara. Som rycker in när en kund är missnöjd och ser till att presentationen blir klar inför morgondagens möte.

Till en början handlar det om enstaka insatser. Snart ingår de i personens arbete utan att något annat tas bort. Den som löser problem får fler att lösa. Den som är hygglig belönas med ännu mer arbete.

Det är sällan illvilja. Chefen vänder sig naturligt till den som tar ansvar, och på kort sikt fungerar det. Kunden blir nöjd, den nya kollegan får hjälp och deadlinen hålls.

Den som löser problem får fler att lösa

På längre sikt blir de mest engagerade medarbetarna organisationens reservsystem. Deras ansvarskänsla täcker upp för otydliga prioriteringar, bristande bemanning och uppgifter som saknar ägare.

Engagemang är värdefullt. Gallups sammanställningar visar ett starkt samband mellan högt engagemang, lägre personalomsättning och bättre resultat. På en avdelning med 20 anställda och tre avgångar om året skulle en halverad personalomsättning innebära en till två färre rekryteringar. Om varje byte kostar sex månadslöner kan besparingen bli flera hundra tusen kronor, innan förlusten av erfarenhet och relationer räknats in. Men engagemang skapar bara värde så länge det är hållbart. Annars förbrukar organisationen sina mest ansvarstagande medarbetare.

Men engagemang påverkar inte bara viljan att stanna kvar. Engagemang och lärande förstärker varandra. Den som upplever mening, inflytande och stöd från sin chef har större anledning att lära sig nytt, pröva nya arbetssätt och dela med sig av sin kunskap.

Det är särskilt viktigt när arbetslivet förändras snabbt. Företag kan köpa AI-verktyg och erbjuda utbildningar, men tekniken skapar inget värde om medarbetarna inte vill förstå hur den kan användas i sitt eget arbete. Förmågan att ta till sig ny kunskap hänger därför ihop med hur väl organisationen lyckas väcka och bevara människors engagemang.

På lång sikt blir engagerade medarbetarna organisationens reservsystem

Jag ser ofta hur ofta engagemang behandlas som en personlig egenskap. Antingen är medarbetaren engagerad eller inte, och ansvaret hamnar hos individen.

Men engagemang formas också av hur arbetet leds och organiseras. Den som får använda sin kunskap, påverka sitt arbete och förstå hur den egna insatsen bidrar till helheten har större anledning att engagera sig. Den som gång på gång upptäcker att initiativ bara leder till en tyngre arbetsbörda lär sig något annat: att det är klokare att låta bli.

Det är chefer och andra ledare i organisationen som skapar engagemang i vardagen. De behöver förstå vad som får människor att vilja bidra och kunna se när ansvarstagande håller på att övergå i självuppoffring.

Ansvaret kan samtidigt inte läggas på den enskilda chefen. Högsta ledningen måste se till att chefer får utbildning, mandat och förutsättningar att leda engagemang hållbart. HR kan driva arbetet, men behöver stöd från vd och företagsledning.

Det kräver inga nya enkäter. Börja med en enkel princip: När en engagerad medarbetare får ett nytt ansvar måste chefen fråga vad som ska prioriteras bort. Extra ansvar kan också behöva följas av större mandat, utveckling, erkännande eller högre lön. Annars är det bara mer arbete.

När en engagerad medarbetare får ett nytt ansvar måste chefen fråga vad som ska prioriteras bort

Förmågan att väcka, leda och bevara engagemang bör vara en självklar del av chefsutbildningar och ledningskonferenser. Organisationer utbildar chefer i ekonomi, arbetsrätt och administration. De måste också utbilda dem i att skapa förutsättningar för människor att vilja använda och utveckla sin kunskap.

Engagemang är inte en mjuk trivselfråga vid sidan av verksamheten. Det avgör hur väl organisationen behåller sina medarbetare, bygger ny kompetens och tar tillvara den kunskap som redan finns.

Arbetsgivare behöver sluta fråga varför fler medarbetare inte engagerar sig. Den viktigare frågan är vad som händer med dem som faktiskt gör det.

Om svaret är att de belönas med mer arbete, kommer de förr eller senare att sluta ställa upp. I värsta fall slutar de helt.

/Per Grankvist, författare