Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Bättre villkor under Black Week med facklig hjälp

Singles Day, Black Week, Black Friday. Slutet av november är en av årets största köpfester. Men bakom de produkter vi fyndar finns arbetstagare som inte alltid har bra arbetsvillkor.
Publicerad
TT Karin Wesslén/Camilla Svensk
Enligt ett nytt lagförslag ska mänskliga rättigheter skyddas genom att företag kartlägger, hanterar och redovisar risker i hela leverantörskedjan. TT Karin Wesslén/Camilla Svensk
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För att respektera miljö och mänskliga rättigheter när varor produceras måste företagen ta ett större ansvar och arbeta mer aktivt för att stoppa allvarliga missförhållanden.

Inom kort väntas EU-kommissionen lägga fram ett lagförslag om Human Rights Due Diligence, på svenska “tillbörlig aktsamhet”. Mänskliga rättigheter och miljön ska skyddas genom att företagen kartlägger, hanterar och redovisar risker i hela leveranskedjan. Det blir med andra ord nödvändigt att respektera mänskliga rättigheter för att göra affärer på årets största rea.

Anställda och fackliga representanter utsätts i många länder och i företagens värdekedjor för hot, våld och förtryck. De förnekas grundläggande mänskliga rättigheter som innebär att de förhindras att göra sin röst hörd.

Senaste mätningen från ITUC Global Rights Index 2021 visar att anställda utsätts för våld i 45 länder och att fackliga representanter dödats i sex länder.

Att företag kartlägger, hanterar och redovisar risker som verksamheten har för människor skulle kunna ge bättre förhållanden för arbetstagare.

För företag som på riktigt vill ta sitt ansvar för sin verksamhets påverkan på arbetstagare världen över är samarbete med fackliga organisationer och deras förtroendevalda en avgörande framgångsfaktor.

Anställda och fackliga representanter utsätts i företagens värdekedjor för hot, våld och förtryck

I Sverige välkomnar fackförbund och flera företag EU:s försäkran om ett EU-rättsligt ramverk för aktsamhet i globala leverantörskedjor med fokus på mänskliga rättigheter och miljö. Denna tillförsikt beror på att vi vet att samverkan, dialog och förhandling mellan arbetsmarknaden partner är den bästa vägen för att hitta företagsnära lösningar på komplexa utmaningar såsom mänskliga rättigheter i leverantörskedjor. Parterna på arbetsmarknaden har tillsammans använt den svenska arbetsmarknadsmodellen med framgång i snart 100 år. Det har gett Sverige ett renommé som inspirerar långt utanför våra gränser.  

Att främja lokal facklig organisering är en central fråga för att företagen ska kunna ta sitt ansvar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. I dag har Unionen 35 000 fackliga förtroendevalda på 65 000 arbetsplatser i Sverige.

Förtroendevaldas kunskap och engagemang gör skillnad för arbetstagare inte bara i Sverige, utan världen över och bidrar också till förbättrade förutsättningar för företag i en alltmer komplex värld. Vi är med i förhandlingarna inför nya regelverk och vi vill vara med och ta ansvar när nya regelverk har kommit på plats.

Ansvaret är företagens, men med fackligt förtroendevaldas engagemang och kompetens kan vi tillsammans göra skillnad på riktigt.

/Martin Linder, ordförande i Unionen

Tidigare debattartiklar hittar du här.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: ”Vuxendagis” är ett systemfel – inte leverantörernas ovilja

När arbetsmarknadsinsatser upplevs som ”vuxendagis” handlar det sällan om bristande ambition hos leverantörerna. Det är ett resultat av ett system som premierar kontroll och närvaro framför utveckling och faktiska steg mot arbete, skriver Aralia Eriksson.
Aralia Eriksson Publicerad 27 januari 2026, kl 09:15
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram
Ingen ska behöva uppleva arbetsmarknadsinsatser som meningslösa eller förnedrande, skriver Aralia Eriksson. Foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Ett reportage om arbetssökande som "skulle rustas för jobb men fick fika och sortera skruvar” väcker berättigad kritik. Ingen ska behöva uppleva arbetsmarknadsinsatser som meningslösa eller förnedrande. Men bilden av leverantörer som oambitiösa och okontrollerade riskerar att dölja det verkliga problemet: ett system som styr mot kontroll och närvaro i stället för faktisk utveckling mot arbete. 

Aralia Eriksson

Som leverantör av Arbetsförmedlingens insatser verkar vi under omfattande tillsyn. Oanmälda besök, kontroller av legitimationer, utbildningskrav och behörigheter, granskning av lokaler, dokumentation och närvaro ned på timnivå är vardag. 

Regelverken är detaljerade och efterlevnaden följs upp systematiskt. Att leverantörer skulle verka utan kontroll stämmer helt enkelt inte. Problemet är istället vad kontrollsystemet fokuserar på.

Allt mer tid går åt rapportering, avvikelsehantering och formella processer

I dag premieras närvaro och administration, inte kvalitet, innehåll eller faktisk utveckling. Allt mer tid går åt rapportering, avvikelsehantering och formella processer. Den tiden tas direkt från kärnuppdraget: att stötta människor, stärka språket, bygga självförtroende och skapa vägar till praktik och arbete.

Kravet på ett visst antal närvarotimmar, oavsett individens behov eller förutsättningar, är ett tydligt exempel. Av rädsla för att deltagare annars ”inte gör något” har systemet byggts kring fysisk närvaro. Resultatet blir en tidshets där människor måste vara på plats även när innehållet inte är individanpassat. Det är här känslan av ”vuxendagis” uppstår.

Målgruppen inom dessa insatser är långt ifrån homogen. Många deltagare har komplexa behov kopplade till hälsa, rehabilitering, språk eller tidigare misslyckanden på arbetsmarknaden. För dem sker utveckling sällan i stora språng. Framstegen kan vara förbättrad svenska, ökad stabilitet eller stärkt självkänsla. Avgörande steg som i dag varken mäts, efterfrågas eller ges tillräcklig tid.

Problemet är vad kontrollsystemet fokuserar på

Samtidigt är kopplingen till arbetsgivare avgörande. För att deltagare ska kunna ta nästa steg krävs att arbetsgivare är beredda att öppna sina dörrar för målgruppen genom praktik och anställning. Det förutsätter resurser, stöd och lägre trösklar än i dag. Här behöver Arbetsförmedlingen i högre grad upphandla och följa upp insatser utifrån faktiska resultat, inte bara aktivitet.

Samarbetet mellan myndighet och leverantörer behöver också utvecklas. I dag utför vi uppdrag enligt detaljerade krav, men med begränsat inflytande över hur tjänsterna utformas. Konsekvensen blir att välkända problem upprepas, trots att de är tydliga för dem som möter deltagarna varje dag.

När arbetsmarknadsinsatser upplevs som ”vuxendagis” handlar det sällan om bristande ambition hos leverantörerna. Det är ett resultat av ett system som premierar kontroll och närvaro framför utveckling och faktiska steg mot arbete.

Vill vi att fler människor ska närma sig arbetsmarknaden måste vi förändra hur insatser utformas, mäts och följs upp. Annars riskerar vi att fortsätta kritisera ett resultat som systemet självt producerar.

/Aralia Eriksson, VD AKG Sverige