Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför anmäler vi inte övertramp på jobbet

Vi har blivit alltmer ovilliga att reagera om vi upptäcker oetiskt beteende på företaget där vi jobbar. Allra minst benägna att agera är vi om vi ser att det förekommer stölder, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Enbart 23 procent av de svenska företag som ingick i undersökningen har en visselblåsarfunktion, som anställda kan vända sig till för att rapportera oegentligheter. Shutterstock

Det vanligaste beteendet när man blir varse etiska problem – allt ifrån ekonomisk brottslighet till sexuella trakasserier – på jobbet är att titta åt ett annat håll. Det var tydligt redan i den första undersökningen från Nordic Business Ethics som gjordes i fjol. I den svarade 44 procent av svenskarna att man valde att göra ingenting.

Läs mer: Många blundar för oegentligheter på jobbet

I årets undersökning med deltagande av omkring fyratusen anställda från de nordiska länderna, varav drygt tusen från Sverige, har siffran ökat till 64 procent. Med undantag från Finland har motsvarande ökning skett även i övriga Norden.

Eftersom undersökningen genomfördes precis före coronautbrottet finns inget samband med pandemin, konstaterar Anna Romberg, etikexpert och medgrundare av Nordic Business Ethics.

– Vi har naturligtvis funderat mycket på vad ökningen beror på. En tolkning är att det hänger samman med att många anställda redan i fjol svarade att det inte är någon idé att anmäla eftersom inget händer. Och ju färre som anmäler desto mindre händer, vilket gör att man ser ännu mindre anledning att anmäla överträdelser.

De främsta anledningarna till att man valde att inte ingripa var i tur och ordning att man inte ansåg att det skulle göra någon skillnad, att man inte hade med saken att göra och att det inte kändes relevant.

– Det är naturligt att inte vilja sticka ut, inte vilja vara besvärlig och att vilja höra till gruppen. Innan man bestämmer sig för att anmäla etiska problem så funderar man på om det är värt det. Det kan innebära personliga risker, inte minst som chefen kan vara inblandad i den överträdelse som man anmäler, säger Anna Romberg.

Svenskarna undviker främst att agera om det handlar om stölder på jobbet, om favorisering och nepotism samt om företaget gör affärer med oetiska affärspartners. Däremot anmäler man gärna om det handlar om diskriminering och mobbning, liksom om det rör säkerhetsrisker på jobbet.

Läs mer: Nytt skydd för visselblåsare i Europa

– Det kan handla om att vi på våra arbetsplatser pratar mycket om diskriminering och mobbning, att vi är bra på att identifiera dessa situationer och att det känns självklart att reagera. Men när det handlar om exempelvis ekonomiska transaktioner kan man som anställd känna att det handlar om en gråzon som man inte känner sig ansvarig för att lägga sig i.

Undersökningen visar vidare att bara 23 procent av de svenska företagen har en visselblåsarfunktion, som anställda kan vända sig till för att rapportera oegentligheter.

– Det är klart att det är ett problem att inte fler anställda har tillgång till konfidentiella rapporteringskanaler. Den vanligaste rapporteringskanalen är att prata med sin närmaste chef. Men som vi ser i vår studie så är chefen ofta inblandad i det som de vill rapportera om. Det blir ett moment 22.

Läs hela rapporten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.