Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bryggeribranschen pressad av prisökningar

Priserna på i stort sett allt som har med öltillverkning att göra har ökat och bryggerierna kan inte höja ölpriserna på Systembolaget förrän i höst. Men trots att branschen är pressad är semesterölen ohotad.
Johanna Rovira Publicerad 25 maj 2022, kl 06:15
Man häller upp öl från kran.
Många bryggerier har strategier för att klara kostnadsökningarna Foto: Shutterstock

Efter två års pandemi, som frestat på för bryggeribranschen, trodde öltillverkarna att nödåren var över. Men icke. Priset på malt har ökat, likaså på humle. El- och gaspriser har skenat iväg. Transporter, glas, aluminium, träpallar, etiketter – allt som behövs för att tillverka och sälja öl, utom möjligtvis vatten, har blivit betydligt dyrare.

 Det var absolut inte lätt under pandemin, och det är en tråkig utveckling att priserna går upp, men ölen är inte hotad och jag känner mig inte orolig, säger Henok Fentie, på bryggeriet Omnipollo.

Bryggeridöd hotar?

Orolig är däremot Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som i Göteborgs-Posten säger att kostnadsökningarna är så omfattande att flera mindre bryggerier kommer gå under.

Lars Landeman, på branschorganisationen Sveriges bryggerier, bekräftar att prisökningarna drabbat branschen, men delar inte farhågorna om den förestående bryggeridöden.

 Det är kanske att ta i att branschen är i gungning. Det är klart att är man liten kan det bli tuffare, men vi har inte fått några sådana signaler från våra mindre medlemmar, säger han.

Enligt Erik Frithiof, ordförande på Sveriges oberoende bryggerier, som organiserar småbryggerier, är läget inte kritiskt än, även om det är ganska bekymmersamt för många småbryggerier.

Erik Frithiof

– Vi lever ju i en speciell värld där vi måste anpassa oss till Systembolagets monopol och det är svårt att vara flexibel, säger han.

Nej till prisjustering

Systembolaget godkänner bara två prisökningar om året, men många småbryggerier hade hoppats på en extra chans att höja priserna till sommaren – de flesta småbryggerier hade velat höja priset med åtminstone 10 procent, gissar Erik Frithiof.

Systembolaget dementerade nyligen ryktet att det var en extra prishöjning på gång.

”Vi har utrett frågan om extra prisjustering och meddelade alla våra leverantörer förra veckan att Systembolaget bedömer, att en avvikelse från inköpsvillkoren i form av ett extra prisändringstillfälle skulle vara rättsligt problematiskt,” svarar Ulf Sjödin, sortimentschef på Systembolaget, i ett mejl.

Trots detta bakslag är semesterölen inte hotad. Många bryggerier har strategier för att klara kostnadsökningarna. Omnipollo tog exempelvis höjd för ökningar vid förra prisändringstillfället. Hyllie bryggeri, som Erik Frithiof driver vid sidan av sitt ordförandeskap i Sveriges oberoende bryggerier, satsar på att släppa nya öl som kan prissättas fritt för att kompensera kostnadsökningarna.  

Flera bryggerier har också egna restauranger eller barer där de kan hämta hem vad de eventuellt förlorar på försäljningen via Systembolaget. Och den öl och läsk som går till krogar och dagligvaruhandel är bryggerierna fria att sätta vilket pris de vill på.

The big five dominerar

Om de lyckas sälja in sin öl till utskänkningsställena vill säga. För utöver prisökningarna kämpar småbryggerierna också mot de så kallade Big Five – storbryggerierna, som misstänks ha exkluderande avtal med krogar och barer. I Göteborg har till exempel 93 procent av krogarna fatöl från enbart en leverantör, enligt en färsk kartläggning från Svenska ölfrämjandet.

En annan nagel i ögat på småbryggarna är att Sverige är det enda EU-land med undandtag för  Spanien som inte infört differentierad alkoholskatt – alltså lägre skatt på öl som bryggs i mindre mängder av små oberoende bryggerier.

 Med differentierad alkoholskatt skulle småbryggerierna få betydligt bättre marginaler. Just nu frodas branschen ändå, tack vare det ökade intresset för hantverksöl, men i förlängningen kan det bli svårare, säger Erik Frithiof.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.