Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Begärde lön – fick sparken

När kvinnan krävde att få ut sin lön fick hon sluta på dagen. I förhandlingen med Unionen hävdade cateringfirman plötsligt att kvinnan aldrig varit anställd. Nu har förbundet stämt bolaget och kräver 75 000 kronor i skadestånd.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Enligt företaget var kvinnan aldrig anställd hos dem, trots att hon hade ett anställningsavtal. Fredrik Sandberg / TT

Kvinnan arbetade med försäljning på en cateringfirma i Stockholm när hon i höstas plötsligt fick ett sms från sin närmaste chef. Meddelandet slog fast att hennes anställning skulle upphöra med omedelbar verkan. En dryg vecka senare fick hon ett brev från bolaget där det konstaterades att hon inte uppfyllt sin arbetsplikt. Kvinnan har dock en annan uppfattning.

– Medlemmen fick inte ut sin lön och fick påminna flera gånger innan den till slut betalades ut. Då drog arbetsgivaren öronen åt sig, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som har hand om tvisten.

Under den lokala förhandlingen mellan Unionen och cateringfirman deklarerade bolaget att det aldrig funnits något anställningsförhållande mellan företaget och kvinnan. Anställningsavtalet var något som upprättats mellan henne och hennes chef. Enligt Unionen handlar det om en efterhandskonstruktion.

– Företaget kommer att få svårt att vinna framgång i den invändningen. De har betalat in skatt och sociala avgifter för vår medlem, det är självklart att de är arbetsgivare. Under anställningsintervjun träffade hon samtliga tre delägare, att de inte skulle känt till hennes anställning är uteslutet. I det här fallet har vår medlem blivit av med jobbet utan några grunder alls, säger Lena Isenstam.

Bolagets representant, som undertecknade anställningsavtalet, var också angiven som kontaktperson när tjänsten annonserades ut på Platsbanken, vilket också styrker att han var behörig att teckna anställningsavtal för bolagets räkning.

Nu har Unionen stämt bolaget i Stockholms tingsrätt och kräver 75 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Att skadeståndskravet är förhållandevis lågt beror på att kvinnan bara hade varit anställd en kort tid vid avskedandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.