Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Vab-lön ska få män att vabba mer

Knappt fyra av tio dagar för vård av sjukt barn tas ut av män. Bäst på att vabba är männen på Gotland, sämst är de i Blekinge. För att få män att vabba mer driver Unionen kravet på löneutfyllnad vid vab i årets avtalsrörelse.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Pappor tar i snitt ut knappt fyra av tio vab-dagar. Colourbox

Kvinnor tar fortfarande största ansvaret för sjuka barn, visar siffror från Försäkringskassan. I snitt tas bara 38,3 procent av vab-dagarna ut av män.

Men männens uttag varier beroende på var i landet man bor. Gotlands län toppar listan med 41 procent, före Västerbottens län och Västmanlands län. I botten hittar man Gävleborgs län, Skåne och, sist med 35,8 procent, Blekinge län.

Läs mer: Mammor bromsas i karriären

De övriga två storstadslänen, Västra Götaland och Stockholm, hamnar i mitten på listan. Här tar männen ut 38,7 respektive 38,4 procent av vab-dagarna.

Av en undersökning som Unionen nyligen publicerade framgår att ekonomiska skäl är det främsta hindret för att dela lika på vabbandet. På frågan vad som skulle få dem att stanna hemma med sjukt barn i samma utsträckning som partnern svarar nästan fyra av tio, 38 procent, löneutfyllnad vid vab.

Läs mer: Facken kräver vab-lön

– Löneutfyllnad vid vård av sjuka barn skulle underlätta för män och kvinnor att få ett mer hållbart arbetsliv och möjlighet att kombinera karriär med livet som förälder. För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv är löneutfyllnad vid tillfällig vård av barn en viktig fråga för Unionen i årets avtalsrörelse, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Läs mer: Tydligt ledarskap motverkar ofrivillig vobbning

Andel vab-dagar uttagna av män per län 2016

Gotlands län 41,0

Västerbottens län 40,4

Västmanlands län 39,8

Kronobergs län 39,6

Örebro län 39,6

Uppsala län 39,6

Östergötlands län 39,3

Jönköpings län 39,3

Södermanlands län 39,0

Jämtlands län 38,9

Dalarnas län 38,7

Västra Götalands län 38,7

Stockholms län 38,4

Samtliga 38,3

Kalmar län 37,9

Västernorrlands län 37,4

Norrbottens län 37,3

Värmlands län 37,3

Hallands län 37,2

Gävleborgs län 36,7

Skåne län 36,0

Blekinge län 35,8

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.