Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Vab-lön ska få män att vabba mer

Knappt fyra av tio dagar för vård av sjukt barn tas ut av män. Bäst på att vabba är männen på Gotland, sämst är de i Blekinge. För att få män att vabba mer driver Unionen kravet på löneutfyllnad vid vab i årets avtalsrörelse.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Pappor tar i snitt ut knappt fyra av tio vab-dagar. Colourbox

Kvinnor tar fortfarande största ansvaret för sjuka barn, visar siffror från Försäkringskassan. I snitt tas bara 38,3 procent av vab-dagarna ut av män.

Men männens uttag varier beroende på var i landet man bor. Gotlands län toppar listan med 41 procent, före Västerbottens län och Västmanlands län. I botten hittar man Gävleborgs län, Skåne och, sist med 35,8 procent, Blekinge län.

Läs mer: Mammor bromsas i karriären

De övriga två storstadslänen, Västra Götaland och Stockholm, hamnar i mitten på listan. Här tar männen ut 38,7 respektive 38,4 procent av vab-dagarna.

Av en undersökning som Unionen nyligen publicerade framgår att ekonomiska skäl är det främsta hindret för att dela lika på vabbandet. På frågan vad som skulle få dem att stanna hemma med sjukt barn i samma utsträckning som partnern svarar nästan fyra av tio, 38 procent, löneutfyllnad vid vab.

Läs mer: Facken kräver vab-lön

– Löneutfyllnad vid vård av sjuka barn skulle underlätta för män och kvinnor att få ett mer hållbart arbetsliv och möjlighet att kombinera karriär med livet som förälder. För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv är löneutfyllnad vid tillfällig vård av barn en viktig fråga för Unionen i årets avtalsrörelse, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Läs mer: Tydligt ledarskap motverkar ofrivillig vobbning

Andel vab-dagar uttagna av män per län 2016

Gotlands län 41,0

Västerbottens län 40,4

Västmanlands län 39,8

Kronobergs län 39,6

Örebro län 39,6

Uppsala län 39,6

Östergötlands län 39,3

Jönköpings län 39,3

Södermanlands län 39,0

Jämtlands län 38,9

Dalarnas län 38,7

Västra Götalands län 38,7

Stockholms län 38,4

Samtliga 38,3

Kalmar län 37,9

Västernorrlands län 37,4

Norrbottens län 37,3

Värmlands län 37,3

Hallands län 37,2

Gävleborgs län 36,7

Skåne län 36,0

Blekinge län 35,8

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.