Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Även på arbetsgivarsidan har man nu börjat förbereda sig inför nästa års avtalsförhandlingar. För att fånga upp vilka frågor de 4 000 medlemsföretagen vill att Teknikföretagen ska driva åker bland andra förhandlingschefen Anders Weihe på en ”avtalsturné” i landet, för att möta representanter för företagen.
I nuläget tror han att en lägre kostnadsökningstakt kommer att bli en av de viktigaste frågorna att driva i de kommande avtalsförhandlingarna.
– Avtalen måste ligga på rätt kostnadsnivå. För när det gäller konkurrensfaktorer i den i princip fria konkurrensen i vår globaliserade ekonomi så blir naturligtvis kostnaderna en otroligt viktig konkurrensfaktor. Och då handlar det inte bara om lönenivån utan också om alla lönebikostnader, som pensioner, säger Anders Weihe.
Läs mer: Här är avtalsrörelsens hetaste frågor
– När det gäller lönenivån är vår bedömning att vi måste växla ner löneökningstakten ytterligare, därför att man kommer att göra det i omvärlden. Det betyder att vi måste hamna lägre än de nuvarande 2,17 procenten per år. Sedan måste vi också hitta vettiga lösningar när det gäller deltidspensionen i fortsättningen, så att den kan härbärgeras inom en nedväxlad kostnadstakt.
Det är oförskämt att facken påstår att vi pratar ner ekonomin
För att klara konkurrensen och ekonomin behöver företagen också ha bättre förutsättningar att driva en effektiv verksamhet och då är både arbetstider liksom hur snabbt och flexibelt företag kan anpassa sig till förändrade förutsättningar viktigt, menar Anders Weihe.
När han blir ombedd att konkretisera detta, säger han:
– Det kan exempelvis handla om hur man anlitar personal och hur snabbt man kan växla personalstyrkan uppåt och nedåt, i förhållande till det ekonomiska läget. Kanske också om att företagen ska få ännu bättre möjligheter att hyra in personal. Eller åtminstone att det inte får bli några försämringar i de bra regler som vi ändå har i dag.
Vad kommer den stora tvistefrågan mellan er och facken bli?
– Eftersom vi bedömer att vi kommer gå ner i en lågkonjunktur, och som jag själv tror en ganska djup lågkonjunktur i världen under 2020, samtidigt som vi har en sådan låg produktivitetsökning som vi har nu, så måste vi kraftigt växla ner arbetskostnadstakten. Det kommer säkert vara den största frågan.
Men att en lågkonjunktur står för dörren är inget facken säger sig uppleva.
– Vid mina kontakter med fackliga företrädare har jag inte upplevt att vi är oense om det. Det handlar bara om gradskillnader. Sedan vet jag att någon har uttalat sig om att ekonomin är god. Men jag tycker inte det har någon underbyggnad, det handlar väl mer om fromma förhoppningar och affirmationer.
Läs också: Almega vill inte sätta märket
– Jag tycker för övrigt det är oförskämt att facken påstår att vi pratar ner ekonomin varje gång vi har avtalsrörelse. Om man går tillbaka i tiden och ser de bedömningar av de ekonomiska förutsättningar som vi har gjort så har de varit väldigt träffsäkra. Så påståendet om att vi av förhandlingstaktiska skäl skulle baissa ekonomin är helt fel och en ren oförskämdhet, inte minst mot våra ekonomer som gör en seriös och professionell bedömning.
Kommer inflationsproblematiken också bli ett problem i den här avtalsrörelsen?
– Det kommer det säkert bli. Riksbanken har ju fortfarande inte nått inflationsmålet, trots att man kört ner kronan med runt 30 procent. Facken säger att de inte tror medlemmarnas köpkraft ökar om man inte har arbetskraftskostnadsökningar på över två procent. Vilket har inneburit att vi under en period från 2010 och framåt hade en löneökningstakt på upp till 2,5 procent, medan vi hade noll inflation och inte hade några motsvarande produktivitetsökningar.
– Så när facken alltid fokuserar på reallöneökningar så innebär det en risk för att vi får sämre konkurrenskraft, vilket på sikt oundvikligen leder till att vi blir fattigare, säger Anders Weihe.
Fotnot:
Det nu gällande löneavtalet, som tecknades i mars 2017, har varit värt 6,5 procent, inklusive avsättningar till flexpension eller delpension. Avtalet, som gäller fram till den 31 mars 2020, har därmed inneburit en genomsnittlig kostnadsökning för arbetsgivarna med 2,17 procent per år.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.
De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.
Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.
En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.
– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:
– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.
Han får medhåll av Nikklas Jormé.
– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.
Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”
Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet.
Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.
Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.
Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.
– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.
Vad tycker du om att man varslat om strejk?
– Jag är inte så inläst på det.
Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?
– Inte direkt.
I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.
– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.
Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.
Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop
I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.
I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.
Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.
Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag.
Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.
