Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Strejken ska kännas"

I veckan gjorde Unionen nya försök att komma till tals med Almega i frågan om flexpension. Men efter att de branschvisa förhandlingarna slutat resultatlösa fanns det inget alternativ till att varsla om konflikt, menar Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Niklas Hallstedt Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Janerik Henriksson / TT

– Frågan om flexpension är så pass viktig. Vi har redan träffat avtal om flexpension med 28 av 36 arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv, bara Almegaförbunden vägrar. Det skulle naturligtvis vara orättvist om de som jobbar på Almegaföretag skulle få sämre pension än andra, säger Niklas Hjert enligt vilken det också handlar om en grundläggande skillnad i synen på kollektivavtalen.

Med flexpensionens hjälp får anställda ett tillskott till pensionen och möjlighet att gå ned i arbetstid under sina sista år i arbetslivet.

– Vi tycker inte att avtalet bara ska ge löneökningar och bra villkor, utan att man med hjälp av det också kan ta sig an nya utmaningar på arbetsmarknaden.

Varslet gäller 10 000 medlemmar i Unionen och Sveriges Ingenjörer. Kommer inte parterna överens före den 18 april går de ut i strejk.

Hur har ni resonerat när ni lade varslet?
– Det syftar till att få kännbar effekt för Almegas medlemsföretag. Vi har självklart förberett oss noga, bland annat har vi tittat på företagens ekonomi så att det är stabila företag. Både företag och privatpersoner som är kunder till företagen kommer att drabbas.

Blir det konflikt finns inget självklart slutdatum.

– Nej, slutet är när vi har träffat ett avtal som vi är nöjda med, säger Niklas Hjert.

På Almega kallar man Unionens och Sveriges Ingenjörers konfliktvarsel för ”oansvarigt”. I ett pressmeddelande skriver Almega att strejken, om den bryter ut, kommer att drabba många.

– Det är en märklig strejk som facken nu varslar om. Den bryter helt och hållet mot den tradition vi hittills haft i Sverige, där vi hanterat viktiga och långsiktiga frågor som pensionsfrågor i lugn och ro och god ordning vid förhandlingsbordet. Att facken nu blåser till konflikt för att tvinga på tjänstesektorn en obligatorisk flexpension som vare sig företagen eller medarbetarna vill ha, när det dessutom är de som ensidigt avslutat förhandlingarna i frågan, är både oansvarigt och orimligt, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt i pressmeddelandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.