Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så höga löneökningarna ger det nya avtalet

Fack och arbetsgivare är överens om ett nytt löneavtal inom industrin. Industriavtalet, det så kallade märket, får indirekta konsekvenser för hela arbetsmarknaden. Trots att såväl fack som arbetsgivare gick in i förhandlingarna med siktet inställt på ett kort avtal är det nya avtalet treårigt.
Linnea Andersson Publicerad
Anita Täpp/Kollega
Under fredagen presenterade Facken inom industrin hur de nya avtalen ser ut. Anita Täpp/Kollega

Avtalet är värt 6,5 procent över tre år, där det tredje året är uppsägningsbart från bägge parter. De 6,5 procenten innehåller löneökningar på 6 procent, eller 2 procent per år, från och med den 1 april 2017 till och med den 31 mars 2020.

De övriga 0,5 procenten innehåller avsättningar till flexpension och ger 0,2 procent under 2017 och 0,3 procent under det tredje och sista året.

Läs mer: Treårigt avtal kan bli tvåårigt

Facken inom industrin ställde krav på 2,8 procents löneökning samt avsättning till flexpension, eller delpension. Enligt facken är de ekonomiska förutsättningarna visserligen bättre än de första åren efter finanskrisen, men når ännu inte upp till de nivåer som rådde innan finanskrisen.

– Vi har gjort bedömningen att det varken finns skäl att växla ned eller växla upp löneökningstakten, säger Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket, under presskonferensen.

En knäckfråga i årets avtalsrörelse var att facken på LO-sidan krävde en låglönesatsning som även Unionen och Sveriges Ingenjörer ställde sig bakom och som de har fått igenom. 

Arbetsgivarna, som hade hoppats på en nedväxling av löneökningstakten, sade innan avtalsrörelsen drog igång att en låglönesatsning var otänkbar för dem.

– Låglönesatsningen har varit krånglig och det här är inte en positiv sak för oss, men det finns andra saker som motparten har fått ge med sig, säger Anders Weihe, förhandlingschef och chefsjurist på Teknikföretagen, under arbetsgivarnas presskonferens.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.