Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Röster om konflikten

De fackklubbar som kommer att beröras av en eventuell strejk har förberetts på scenariot. Även om de flesta hade hoppats att det skulle gå att lösa genom förhandling.
Publicerad

Bengt Landberg, klubbordförande WSP Sverige AB, Stockholm:

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi var ganska beredda på det, men vi har förstås aldrig varit med om det förut. Även om Almega är bångstyriga så är det ändå kloka människor hos båda parter så det vore fasen om det skulle mynna ut i en strejk.

Hur ser strejkviljan ut bland medlemmarna?
– Det är svårt att bedöma, alla har så mycket att göra att de har förträngt det och sen är det många som inte riktigt fattat vad det här handlar om. Vi har försökt informera om flexpension, och det är en pedagogisk utmaning. Det är ju de yngre som kommer att ha glädje av det här men för dem ligger pensionen långt borta. Vi kommer att ha ett informationsmöte i eftermiddag tillsammans med Sveriges Ingenjörer.

Hur kommer varslet att påverka er verksamhet?
– Det kommer att påverka väldigt mycket, negativt. Folk är pressade redan i dag att hålla leveranser och tidsplaner. Ingen vet hur lång en eventuell strejk blir, så vi kommer att komma efter. En dag är mycket nog. Det kan bli lockout, och är man inte ansluten till en facklig organisation får man ju inte ut några pengar och den biten förstår folk. Vi har fått många nya medlemmar senaste tiden.

 

Gun Karlsson, klubbordförande, SVT:

Vad säger du om varslet?
– Vi kan inte acceptera att våra medlemmar på SVT ska ha sämre villkor än andra medlemmar på arbetsmarknaden när det gäller avsättningar till tjänstepensionen. De krav från Almega som gäller våra arbetsvillkor, arbetstider och ersättningar är så urusla att vi absolut inte kan gå med på dem.De vill till exempel kunna schemalägga personer som jobbar kontorsarbetstid på helgerna samt ändra tider för när ob-ersättningar ska gälla.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi har varit med om den här situationen flera gånger tidigare. Almega är det billiga alternativet för arbetsgivarna och har sämre villkor i sina avtal generellt. Det är inget ovanligt.

Hur är stämningen?
– Medlemmarna är laddade och tacksamma för att vi tar fajten för att villkoren inte ska försämras.

Hur påverkas SVT:s verksamhet om det blir strejk?
– Vi försöker göra så att tredje man inte blir berörd så att det skadar. Vi vill inte ha opinionen emot oss. Alla ska förstå vad det handlar om. Därför undantar vi riksnyheterna, nyheterna för minoritetsspråk och på lätt svenska. Vi undantar också utsändningarna av Barnkanalen, barnen ska inte heller drabbas.

Blir det svart i tv-rutan i övrigt?
– Det kan jag inte svara på.

 

Monica Netzler, klubbordförande CGI Sverige AB , Östersund:

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Att vi menar allvar har vi känt från början. Det är tråkigt att det ska behöva komma till ett varsel, vi hoppades att man skulle komma överens och inte behöva ta till konfliktåtgärder på detta sätt.

Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Medlemmarna är införstådda med vad frågan handlar om och vi har dem i ryggen. Strejkviljan är inte hög, men viljan att komma vidare och till ett avtal är hög. Det är ingen som vill strejka.

Hur kommer varslet att påverka er verksamhet?
– Det kommer att påverka verksamheten mycket, det kommer att kännas. Våra medlemmar känner stort ansvar för sina leveranser och är mån om de kunder vi har, samtidigt har de ett stort engagemang i vår klubb, jag förstår om man känner sig kluven.

 

Thomas Fanberg, klubbordförande Securitas Sverige i Norrland, Sundsvall:

Först och främst - en allmän kommentar om varslet?
– Det är helt i sin ordning.  Själv sitter jag också som ledamot i branschdelegationen och känner därför till allt och jag tycker att varslet är befogat.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Ja, även om jag kanske inte är helt representativ för alla medlemmar, så har jag själv räknat med det de senaste veckorna när jag har följt förhandlingarna.

Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Både stämningen och strejkviljan känns god i vår klubb.

Hur kommer varslet att påverka er verksamhet och era kunder?
– Jag bedömer att det kommer ha stor påverkan eftersom det är tjänstemännen som har de direkta kontakterna med kunderna. Väktarna berörs ju inte av det här eftersom de går på ett annat kollektivavtal så produktionen kan pågå ett tag till men sedan är det ju ändå tjänstemännen som har kundkontakter, fakturering och personalplanering.

 

Anne-Lie Sellkvist, ordförande för Sykes Unionenklubb i Sveg:

Vad säger du om varslet?
– Vi är så klart inte glada för att Almega inte vill gå med på flexpension och därför är det självklart att vi står bakom Unionen och är beredda att kämpa för det.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi hade så klart hoppats att Almega skulle ge med sig, men hade det ändå på känn.

Hur är strejkviljan bland medlemmarna?
– Den är god. Sedan beskedet om varslet kom har det dundrat in massor med mejl, med frågor och hurrarop och om att nu ska vi inte ge oss.

Hur kommer varslet påverka er verksamhet och era kunder?
– Nu är det våra kollegor i Kalmar och Göteborg som i dagsläget omfattas i första rundan och då blir vi själva inte direkt påverkade så mycket tack och lov.

 

Agneta Ahlström, klubbordförande riksklubben Telia, Stockholm:

Vad säger du om varslet?
– Vi behöver få igenom kraven på flexpension. Om detta är den enda vägen så måste vi tyvärr ta den. Jag hoppas att det blir en lösning innan strejken bryter ut. Vi har ju diskuterat flexpension länge, det pratade vi om redan för tre år sedan.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi hade hoppats att vi hade sluppit varsla. Att arbetsgivarna och Almega hade sett värdet med flexpension. Syftet med det är att man ska jobba längre, gå ner i tid och försörja sig på det. De yngre personerna vinner mest på det. Vi som är äldre kan gå ner i tid men hinner inte få in så mycket pengar på kontot som de yngre. Som vindarna blåser i samhället så kommer alla behöva kunna jobba längre. Detta är en väg framåt.

Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Vi är en stor klubb, alla är informerade om vad flexpension innebär. Man förstår inte varför inte vi som vi tillhör Almega inte ska få flexpension, varför det ska vara ett A- och ett B-lag. Jag hoppas att strejkviljan är god.

Hur kommer varslet påverka er verksamhet och era kunder?
– Vi varslar på det som kallas customer channels. Det blir väldigt störande för kunderna, eftersom det handlar om kundtjänst- och supportdelarna Totalt har vi ungefär 4 000 medlemmar på Telia. Cirka tusen blir varslade.

 

Text: Cajsa Högberg, Ola Rennstam och Anita Täpp

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Fackets lönekrav: 4,2 procent

4,2 procent löneökning – på ett år. Sänkt arbetstid, men på olika sätt i olika branscher. Det är kravet från Unionen och de andra facken inom industrin, som sätter ”märket” för alla löntagare i Sverige.
Noa Söderberg, David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 4 november 2024, kl 13:56
Industrifacken kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. Från vänster Per-Olof Sjöö, GS, Marie Nilsson, IF Metall, Peter Hellberg, Unionen. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Kraven i korthet:

  • Löneökningar på 4,2 procent.
  • Arbetstidsförkortning. Ytterligare avsättningar till de branschvisa systemen för deltidspension/arbetstidsförkortning ska göras. Storleken preciseras senare.
  • Rätt till förskottssemester.
  • Övertidskompensation för deltidsanställda.
  • Fackens utgångspunkt är ett ettårigt avtal.

Det är dags att växla upp löneökningstakten i Sverige. Det är budskapet från Facken inom industrin när de i dag presenterar sina krav inför avtalsrörelsen 2025. 

Kravet landar på 4,2 procent löneökningar över ett år – i linje med det man krävde i den förra avtalsrörelsen och betydligt högre än hur det sett ut under hela 2010-talet.

Enligt Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen, kommer löneökningarna leda till att de anställdas köpkraft snart återhämtar sig efter pandemiårens inflationschock. Hans prognos är att det tar 3-5 år.

– Om det blir ett långt avtal så kan tappet vara återhämtat under det avtalets gång, om det blir ett treårsavtal.

Dags för kortare arbetstid

Facken kräver också "ytterligare avsättningar" till arbetstidsförkortning. Exakt vad det betyder ska preciseras senare. Olika kollektivavtal har olika system för arbetstidsförkortning. Unionen har många avtal där man har satt upp ett mål om att sänka arbetstiden, utan att komma igång. Ordföranden Peter Hellberg säger till Kollega att det är dags nu.

– Det här är en signal. Vårt inriktningsbeslut säger att där vi har system ska de utökas och där vi inte har system ska de införas. 

Unionen har sagt att frågorna om ökad lön och minskad arbetstid hänger ihop, att man behöver göra avvägningar mellan dem. Vilket har varit viktigast?

– Jag tror att det viktiga är att vi kan få ihop kombinationen, både reallöneökningar och arbetstidsförkortning, under den här avtalsperioden som kommer.

Rekordstor avtalsrörelse

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas. Unionen har en avgörande roll, eftersom man är med och förhandlar om lönerna i den konkurrensutsatta exportindustrin. Det är kraven inför de förhandlingarna som man nu presenterar. Förhandlingarna ska vara klara 31 mars 2025, och det man kommer överens om blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Inför dagens presentation har industrifacken gjort flera medieutspel om att det är dags att växla upp löneökningstakten.

Tror du att en medlem som inte följer detaljerade ekonomiska debatter uppfattar dagens besked som en uppväxling?

– Jag hoppas att vi har varit tydliga med att det är en uppväxling utifrån den nivån som vi hade efter finanskrisen i tio år, där vi låg på mellan 2 och 2,5 procent. Nu fick vi en rejäl uppväxling förra gången, och det är den vi säger att vi ska hålla i, säger Peter Hellberg.

Är detta det nya normala, något som man kan vänta sig i kommande avtalsrörelser också?

– Just nu är det här rätt nivå som vi ser det, men det kan bli något helt annat nästa gång. Det beror också på hur långt avtalet blir.

Just nu ligger inflationen i Sverige på 1,1 procent. I den förra avtalsrörelsen var ni väldigt tydliga med att krav som är högre än inflationen riskerar skapa en så kallad löneprisspiral. Innebär inte det att det här kravet också kan skapa en sådan spiral?

– Det är inte bara inflationen som styr, utan det är inflationen plus produktivitetsutvecklingen. Och där gör ju vi en bedömning, och även Konjunkturinstitutet till exempel, att det finns ett utrymme på kanske 1,5 procent över inflationen. Och då ska man komma ihåg att vi siktar aldrig på nuvarande inflation, vi siktar alltid på inflationsmålet, alltså 2 procent, säger Peter Hellberg och fortsätter:

– Just nu gör vi bedömningen att det här ligger i ett härad som inte kommer skapa inflationstryck, utan snarare en positiv förutsättning både för företag och anställda.

Arbetsgivarna: Fullkomligt orealistiskt

På arbetsgivarsidan påpekar man att svensk industri befinner sig i en pressad ekonomisk situation. Fackförbunden behöver därför ta ansvar för utvecklingen.

– Jag är uppriktigt förvånad. Kravet om 4,2 procent är fullkomligt orealistiskt. Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, dessutom riskerar det att driva på inflationen. Vi förväntar oss ett större ansvarstagande än så av motparterna, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, på IKEM, Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Fackens krav på kortare arbetstid får också kalla handen. Industrin har redan förkortad arbetstid i kollektivavtalen, påpekar Henrik Stävberg.

– Faktum är att vi behöver jobba mer, inte mindre. Krav om en orealistisk löneutveckling och ytterligare arbetstidsförkortning gynnar inte företagens internationella konkurrenskraft och således heller inte Sverige och de anställda.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf anser att fackens krav är bekymmersamt höga.

Per Widolf
Per Widolf. Foto: Rikard Westman

– Vi ser inget i de ekonomiska fundamenten som talar för ett så här högt avtal. Vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur, vi har en svag utveckling av produktiviteten och vi har en stigande arbetslöshet. Kostnadsökningarna skulle riskera sysselsättningen. 

Efter de senaste årens inflation har löntagarna fått mindre pengar att röra sig med – är det inte rimligt att man nu åter får reallöneökningar?
Vi förhandlar inte om disponibla inkomster, Industriavtalet handlar om att säkerställa konkurrenskraften på lång och kort sikt. Är företagen konkurrenskraftiga skapas utrymme för sysselsättning, tillväxt och därefter en utveckling av löner. 

Facken vill ha förkortad arbetstid – hur ser ni på den frågan? 

– Beskeden på presskonferensen var inte tillräckligt tydliga för att veta vad de vill på respektive avtalsområde. Men generellt anser vi att lön betalas för arbetad tid, inte att vara ledig. Arbetstidsförkortning innebär att det kommer att produceras mindre och då måste vi öka antalet skiftlag, det skulle slå direkt mot produktiviteten, säger Per Widolf .

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.