Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
IER menar att ett trovärdigt inflationsmål är avgörande när arbetsmarknadens parter ska löneförhandla, men att den framtida penningpolitiken äventyras av att parterna inte kan förutse Riksbankens agerande eller lita på dess mål. Ökningen av Sveriges konsumentpriser ligger klart under Riksbankens inflationsmål på två procent och har dessutom ökat långsammare än inom euroländerna och USA under de senaste decennierna.
En lönebildning som inte fungerar kan enligt IER få konsekvenser på hela arbetsmarknaden och Riksbankens ensidiga fokus på finansiell stabilitet riskerar att gå ut över den samhällsekonomiska stabiliteten.
- Vi har fått en onödigt hög arbetslöshet av att Riksbanken började höja styrräntan 2010 när arbetslösheten redan var hög, säger Juhana Vartiainen, överdirektör på Statens ekonomiska forskningscentral Finland och en av rapportförfattarna.
Eftersom arbetskraftskostnaderna inom svensk industri är höga internationellt sett är det viktigt med en snabbare produktivitetsutveckling än i konkurrerande länder för att bevara konkurrenskraften. Högre reallöner leder enligt IER till sämre produktionsutveckling. Riksbanken har tidigare kunnat ”straffa” för höga lönehöjningar genom att höja räntan men om Riksbanken förlorar sin trovärdighet riskerar påföljden att spela ut sin roll.
Industrifacken håller med om att man måste ta hänsyn till konkurrerande länder men menar att lönenivån i Sverige ska ligga på en fortsatt hög nivå. ”Svensk industri har en av världens högsta produktivitetsnivåer och det innebär att också lönerna bör vara höga i en internationell jämförelse”, skriver facken i ett gemensamt pressmeddelande.
Industrins Ekonomiska Råd (IER) är en rådgivande grupp bestående av fyra ekonomer som är oberoende av parterna. IER ska lämna rekommendationer och utlåtanden i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet och de opartiska ordförandena.
Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpning av Industriavtalet. Rådet består av ledande företrädare för arbetsmarknadens parter inom industrin.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
