Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Riksbanken försvårar lönebildningen

Inflationsförväntningarna och den låga inflationstakten gör att arbetsmarknadens parter har svårt att lita på Riksbanken, vilket i sin tur sätter lönebildningen på spel. Det hävdar Industrins Ekonomiska Råd (IER) i en ny rapport. Industrifacken instämmer i kritiken.
Linnea Andersson Publicerad

IER menar att ett trovärdigt inflationsmål är avgörande när arbetsmarknadens parter ska löneförhandla, men att den framtida penningpolitiken äventyras av att parterna inte kan förutse Riksbankens agerande eller lita på dess mål. Ökningen av Sveriges konsumentpriser ligger klart under Riksbankens inflationsmål på två procent och har dessutom ökat långsammare än inom euroländerna och USA under de senaste decennierna.

En lönebildning som inte fungerar kan enligt IER få konsekvenser på hela arbetsmarknaden och Riksbankens ensidiga fokus på finansiell stabilitet riskerar att gå ut över den samhällsekonomiska stabiliteten.

- Vi har fått en onödigt hög arbetslöshet av att Riksbanken började höja styrräntan 2010 när arbetslösheten redan var hög, säger Juhana Vartiainen, överdirektör på Statens ekonomiska forskningscentral Finland och en av rapportförfattarna.

Eftersom arbetskraftskostnaderna inom svensk industri är höga internationellt sett är det viktigt med en snabbare produktivitetsutveckling än i konkurrerande länder för att bevara konkurrenskraften. Högre reallöner leder enligt IER till sämre produktionsutveckling. Riksbanken har tidigare kunnat ”straffa” för höga lönehöjningar genom att höja räntan men om Riksbanken förlorar sin trovärdighet riskerar påföljden att spela ut sin roll.

Industrifacken håller med om att man måste ta hänsyn till konkurrerande länder men menar att lönenivån i Sverige ska ligga på en fortsatt hög nivå. ”Svensk industri har en av världens högsta produktivitetsnivåer och det innebär att också lönerna bör vara höga i en internationell jämförelse”, skriver facken i ett gemensamt pressmeddelande.

IER och Industrirådet

Industrins Ekonomiska Råd (IER) är en rådgivande grupp bestående av fyra ekonomer som är oberoende av parterna. IER ska lämna rekommendationer och utlåtanden i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet och de opartiska ordförandena.

Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpning av Industriavtalet. Rådet består av ledande företrädare för arbetsmarknadens parter inom industrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.