Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Riksbanken försvårar lönebildningen

Inflationsförväntningarna och den låga inflationstakten gör att arbetsmarknadens parter har svårt att lita på Riksbanken, vilket i sin tur sätter lönebildningen på spel. Det hävdar Industrins Ekonomiska Råd (IER) i en ny rapport. Industrifacken instämmer i kritiken.
Linnea Andersson Publicerad

IER menar att ett trovärdigt inflationsmål är avgörande när arbetsmarknadens parter ska löneförhandla, men att den framtida penningpolitiken äventyras av att parterna inte kan förutse Riksbankens agerande eller lita på dess mål. Ökningen av Sveriges konsumentpriser ligger klart under Riksbankens inflationsmål på två procent och har dessutom ökat långsammare än inom euroländerna och USA under de senaste decennierna.

En lönebildning som inte fungerar kan enligt IER få konsekvenser på hela arbetsmarknaden och Riksbankens ensidiga fokus på finansiell stabilitet riskerar att gå ut över den samhällsekonomiska stabiliteten.

- Vi har fått en onödigt hög arbetslöshet av att Riksbanken började höja styrräntan 2010 när arbetslösheten redan var hög, säger Juhana Vartiainen, överdirektör på Statens ekonomiska forskningscentral Finland och en av rapportförfattarna.

Eftersom arbetskraftskostnaderna inom svensk industri är höga internationellt sett är det viktigt med en snabbare produktivitetsutveckling än i konkurrerande länder för att bevara konkurrenskraften. Högre reallöner leder enligt IER till sämre produktionsutveckling. Riksbanken har tidigare kunnat ”straffa” för höga lönehöjningar genom att höja räntan men om Riksbanken förlorar sin trovärdighet riskerar påföljden att spela ut sin roll.

Industrifacken håller med om att man måste ta hänsyn till konkurrerande länder men menar att lönenivån i Sverige ska ligga på en fortsatt hög nivå. ”Svensk industri har en av världens högsta produktivitetsnivåer och det innebär att också lönerna bör vara höga i en internationell jämförelse”, skriver facken i ett gemensamt pressmeddelande.

IER och Industrirådet

Industrins Ekonomiska Råd (IER) är en rådgivande grupp bestående av fyra ekonomer som är oberoende av parterna. IER ska lämna rekommendationer och utlåtanden i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet och de opartiska ordförandena.

Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpning av Industriavtalet. Rådet består av ledande företrädare för arbetsmarknadens parter inom industrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.