Det nya avtalet för industrin som skrevs på under torsdagskvällen är värt 2,2 procent på ett år. "Det har alla förutsättningar att bli normerande på svensk arbetsmarknad", säger Unionens ordförande Martin Linder.
Under torsdagskvällen enades fack och arbetsgivare om ett nytt Industriavtal. Anders Wiklund / TT
Av avtalets 2,2 procent utgör 0,2 procent avsättningar till delpensionen eller flexpensionen. Utöver nivån och längden har man kommit överens om att tillsätta arbetsgrupper om arbetsmiljön och jämställdheten.
- Vi, Facken inom industrin, hade fyra gemensamma krav: att få löneökningar som ger våra medlemmar reallöneökningar, att få ytterligare avsättning till flexpensionen och ett förbättrat arbete för jämställdhet och arbetsmiljö. Vi lyckades på samtliga områden, konstaterar Martin Linder.
Arbetsgivarna ger uttryck för en mörkare syn på det nyss träffade avtalet.
- Det är bra att vi har tecknat ett avtal. Det ger oss möjlighet att få ordning på arbetsmarknaden. Men vi tycker att nivån blev för hög. Det stärker inte vår konkurrenskraft, det kan gå ut över jobben i Sverige, säger Åke Svensson, Teknikföretagens vd.
En sak som båda parter är ense om är dock vikten av att den överenskomna nivån nu ska bilda det så kallade märket, det vill säga nivån på löneökningarna även på övriga delar av arbetsmarknaden.
- Nu måste vi jobba tillsammans för att de andra parterna ska respektera avtalet, säger Per Hidesten, Industriarbetsgivarnas vd.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.
Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.
Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.
Alexandra Koch Foto: Privat
– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.
Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.
– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.
Hur mycket arbetstid vore rimligt?
– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.
Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.
Rikard Densloe Foto: Privat
– Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.
Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.
Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.
– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:
– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.
”Nivån landade okej”
Martin Nyman.
Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.
– Jag tycker att nivån landade okej. Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt.
– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar.
Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval:
– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.
