Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Mjukstart för avtalsrörelsen

Det är över ett år tills Unionens nya kollektivavtal ska finnas klara. Men redan nu har förberedelserna för avtalsrörelsen startat. Och det är nu som medlemmarna har störst möjlighet att påverka kraven.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Målet är att de första avtalen ska vara klara den 1 april 2020. Colourbox

Är det något särskilt du anser måste förbättras i arbetslivet, och är det här något du tror att din fackliga organisation kan påverka?

Då kan det vara läge att försöka få till en ändring i avtalen. För de handlar inte bara om löner, utan om alla slag av arbetsvillkor.

Under våren samlar Unionen in åsikter från medlemmar och förtroendevalda via enkäter, webb, medlemsmöten och regionala konferenser.

För dig som har en fackklubb på arbetsplatsen går det givetvis att föra fram sina synpunkter den vägen. Men det finns även andra vägar att gå för den som vill påverka vilka avtalskrav som Unionen ska driva i förhandlingarna med sina motparter på arbetsgivarsidan.

Nytt från i år är att medlemmar kommer att kunna göra sina röster hörda via Unionens webb. Förutom möjlighet till fria svar ger tjänsten, som börjar fungera i månadsskiftet januari-februari, chans att tycka till om fyra huvudområden: Lön – bra jobb ska löna sig, Balans i arbetslivet – arbetstid och arbetsmiljö, Ett utvecklande arbetsliv – kompetens, trygghet, pension samt Jämställdhet och mångfald - ett arbetsliv för alla.

Du kan också lämna in en avtalsmotion med förslag på vad Unionen ska driva i nästa avtalsrörelse.

Ytterligare en möjlighet att påverka är att nominera ledamöter till de 13 branschdelegationerna. I dessa sitter representanter för medlemmar inom de olika avtalsområdena. Delegationerna har bland annat till uppgift att föreslå avtalskrav och att rekommendera förbundsstyrelsen om ett avtal bör antas.

Vilka som så småningom hamnar i delegationerna avgörs av förbundsrådet, Unionens årsmöte. Förbundsrådet består av 130 valda ombud från Unionens regioner runt om i landet.

Samma förbundsråd behandlar avtalsmotionerna och drar upp riktlinjerna för den kommande avtalsrörelsen.

Tidtabell mot nytt avtal

Under våren samlas synpunkter in via enkäter, medlemsmöten och regionala konferenser.

17 april – sista datum för att lämna in en avtalsmotion samt för att tycka till via Unionens webb.

10 mars – sista datum för att nominera ledamöter till förhandlingsdelegationerna.

17-18 juni Förbundsråd. Bland annat med hjälp av det ovanstående fattar Förbundsrådet ett inriktningsbeslut inför avtalsrörelsen, det vill säga en sammanfattning av de frågor som Unionen ska driva gemensamt.

Under hösten tar branschdelegationerna fram förslag till konkreta avtalskrav avpassade till respektive bransch. Kraven fastställs sedan av förbundsstyrelsen.

För att ge ökad styrka fastställer Unionen tillsammans med flera andra fack – GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer – också en avtalspolitisk plattform. Den presenteras i början av november. Samarbetet kallas Facken inom industrin.

Krav överlämnas före jul på avtalsområdena inom industrin och förhandlingarna inleds direkt efter helgerna. Inom Handel, Almega, Bygg, Transport, Organisationer med flera överlämnas kraven under januari, februari och framåt beroende på när respektive avtal löper ut.

Målet är att de första avtalen ska vara klara den 1 april 2020. Flera tunga avtal löper ut den 31 mars 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.