Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Högre löneökningar krävs för att klara inflationsmål

I en ny rapport spår Konjunkturinstitutet, KI, att de nya löneavtalen som börjar gälla nästa år kommer att hamna i nivå med de förra. Men för att nå inflationsmålet krävs egentligen högre löneökningar, menar KI.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2019, kl 11:52
Colourbox
Enligt KI:s beräkingar skulle löneökningar på 3,0 procent i näringslivet de närmaste åren vara förenliga med inflationsmålet. Colourbox

När konjunkturen är på väg ner och arbetslösheten på väg upp stiger intresset för den kommande avtalsrörelsen. I den förra avtalsomgången, för tre år sedan, kom fack och arbetsgivare överens om löneökningar på 2,1 procent per år. I praktiken, inräknat löneglidning, har det inneburit en löneökningstakt på cirka 2,5 procent per år.

Läs mer: Så höga löneökningar ger det nya avtalet

Det är, i förhållande till det höga resursutnyttjandet i svensk industri de senaste åren, överraskande låga löneökningar, anser KI som menar att en orsak är att löneutvecklingen i flera viktiga konkurrentländer varit svag. Enligt KI kan det svenska systemet, där det är industrin som styr avtalen för hela arbetsmarknaden, medföra att löneökningarna blir för låga i förhållande till Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

KI:s beräknar nu att löneökningar på 3,0 procent i näringslivet de närmaste åren skulle vara förenliga med inflationsmålet. Detta förutsatt att produktivitetstillväxten är lika låg som de senaste åren. Stiger däremot produktivitetsutvecklingen till den tidigare genomsnittsnivån kan det i stället handla om löneökningar på 3,5 procent per år.

Nu tror inte KI att ökningarna kommer att hamna riktigt på den nivån. I stället bedömer man att det kommande avtalet kommer att hamna i nivå med det nu gällande, vilket i sin tur innebär en löneökningstakt på 2,6 procent nästa år. I den prognosen har man bland annat tagit hänsyn till det faktum att löneökningstakten inom tysk industri växlat ner.

Att avtalen hamnar på en låg nivå är dock inte bara av ondo. På så vis har arbetsmarknadens parter sannolikt bidragit till ökad sysselsättning.

Det finns dock ett annat sätt för parterna att bidra till att hålla arbetslösheten nere är, anser KI. De kan bidra till lägre arbetslöshet genom att verka för lägre lägstalöner. Sverige har internationellt sett höga lägstalöner. Sverige har internationellt sett höga lägstalöner, sade Karolina Holmberg, enhetschef för arbetsmarknad och prisbildning på KI, när rapporten presenterades under onsdagen.

Hon påpekade dock att det ”inte kan uteslutas” att lägre lägstalöner kan leda till lägre löner även för dem som har jobb i vissa branscher, men att den risken måste vägas mot de kostnader som uppstår om lönebildningen försämrar möjligheterna att få jobb för många.

Inflationsmålet

Riksbankens inflationsmål började gälla 1995. Avsikten med ett inflationsmål är att det ska fungera som riktmärke som vägleder förväntningarna om den framtida inflationen. På så vis ska det lägga en grund för en fungerande pris- och lönebildning.

Det viktiga anses vara att inflationen är låg och stabil. Att inflationsmålet sattes till just två procent beror bland annat på att det ansågs ge tillräckligt utrymme för att sänka räntan för att få inflationen i lågkonjunkturer.

Riksbanken

Avtalsrörelse

Anställda på LKAB vill ha stora löneökningar

Gruvarbetarna på LKAB är missnöjda med lönebudet från industrifacken på 4,4 procent och kräver löneökningar på 20 procent. Tjänstemännen vill också få del av bolagets stora vinster genom lokala förhandlingar.
Ola Rennstam Publicerad 17 november 2022, kl 15:13
LKAB:s skylt i snölandskap.
De anställda på LKAB vill ha betydligt mer i lön än industrifacken kräver. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fackförbunden inom industrin, där Unionen ingår, kräver höjda löner med 4,4 procent i den kommande avtalsrörelsen. Men den rekordhöga inflationen och LKAB:s miljardvinster har gjort att bolagets gruvarbetare gått ut och krävt betydligt mer pengar i lönekuvertet. På LKAB i Kiruna och Malmberget röstade medlemmarna nyligen igenom krav på 20 procentiga löneökningar. 

Unionenklubbens ordförande, Sakari Alanko, berättar att många tjänstemän på företaget är inne på samma linje som arbetarna.

Sakari Alanko
Sakari Alanko.

– Om jag hade frågat mina medlemmar om deras förväntningar så skulle de ställa sig bakom löneökningar på mellan 10 och 20 procent. Många medlemmar är missnöjda med kraven på 4,4 procent, säger han.

Trots LKAB:s stora vinster får personalen sällan mer än vad det centrala avtalet anger, enligt Sakari Alanko.

– Gruvorna går ”all time high” men problemet är att den lokala lönebildningen är obefintlig. Vi får exakt det som står i centrala avtalet – det är både golv och tak.

Vill få till löneökningar lokalt

Gruvfacken fick inget gehör från IF Metall när man framförde sina lönekrav på 20 procent. Att Unionenklubben på LKAB skulle ställa liknande krav till Unionen centralt är inte aktuellt, enligt ordföranden.

– Nej, vi ska försöka få till det lokalt, men samtidigt måste man vara realistisk, säger Sakari Alanko.

Förutom att vara klubbordförande sitter Sakari Alanko även i Unionens delegation för industrin, som är med och förhandlar fram Industriavtalet, det så kallade märket. De dubbla stolarna förpliktigar.

– Ja det är inte alltid så lätt att sitta i en delegation som jag gör ju nu. Jag måste ta hänsyn till hela landet, inte bara gruvorna. Så jag har en förståelse varför facken inom industrin ställt de krav man gjort. Men samtidigt fungerar inte den lokala lönebildningen i landet på det sätt man hade hoppats.