Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Högre löneökningar krävs för att klara inflationsmål

I en ny rapport spår Konjunkturinstitutet, KI, att de nya löneavtalen som börjar gälla nästa år kommer att hamna i nivå med de förra. Men för att nå inflationsmålet krävs egentligen högre löneökningar, menar KI.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Enligt KI:s beräkingar skulle löneökningar på 3,0 procent i näringslivet de närmaste åren vara förenliga med inflationsmålet. Colourbox

När konjunkturen är på väg ner och arbetslösheten på väg upp stiger intresset för den kommande avtalsrörelsen. I den förra avtalsomgången, för tre år sedan, kom fack och arbetsgivare överens om löneökningar på 2,1 procent per år. I praktiken, inräknat löneglidning, har det inneburit en löneökningstakt på cirka 2,5 procent per år.

Läs mer: Så höga löneökningar ger det nya avtalet

Det är, i förhållande till det höga resursutnyttjandet i svensk industri de senaste åren, överraskande låga löneökningar, anser KI som menar att en orsak är att löneutvecklingen i flera viktiga konkurrentländer varit svag. Enligt KI kan det svenska systemet, där det är industrin som styr avtalen för hela arbetsmarknaden, medföra att löneökningarna blir för låga i förhållande till Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

KI:s beräknar nu att löneökningar på 3,0 procent i näringslivet de närmaste åren skulle vara förenliga med inflationsmålet. Detta förutsatt att produktivitetstillväxten är lika låg som de senaste åren. Stiger däremot produktivitetsutvecklingen till den tidigare genomsnittsnivån kan det i stället handla om löneökningar på 3,5 procent per år.

Nu tror inte KI att ökningarna kommer att hamna riktigt på den nivån. I stället bedömer man att det kommande avtalet kommer att hamna i nivå med det nu gällande, vilket i sin tur innebär en löneökningstakt på 2,6 procent nästa år. I den prognosen har man bland annat tagit hänsyn till det faktum att löneökningstakten inom tysk industri växlat ner.

Att avtalen hamnar på en låg nivå är dock inte bara av ondo. På så vis har arbetsmarknadens parter sannolikt bidragit till ökad sysselsättning.

Det finns dock ett annat sätt för parterna att bidra till att hålla arbetslösheten nere är, anser KI. De kan bidra till lägre arbetslöshet genom att verka för lägre lägstalöner. Sverige har internationellt sett höga lägstalöner. Sverige har internationellt sett höga lägstalöner, sade Karolina Holmberg, enhetschef för arbetsmarknad och prisbildning på KI, när rapporten presenterades under onsdagen.

Hon påpekade dock att det ”inte kan uteslutas” att lägre lägstalöner kan leda till lägre löner även för dem som har jobb i vissa branscher, men att den risken måste vägas mot de kostnader som uppstår om lönebildningen försämrar möjligheterna att få jobb för många.

Inflationsmålet

Riksbankens inflationsmål började gälla 1995. Avsikten med ett inflationsmål är att det ska fungera som riktmärke som vägleder förväntningarna om den framtida inflationen. På så vis ska det lägga en grund för en fungerande pris- och lönebildning.

Det viktiga anses vara att inflationen är låg och stabil. Att inflationsmålet sattes till just två procent beror bland annat på att det ansågs ge tillräckligt utrymme för att sänka räntan för att få inflationen i lågkonjunkturer.

Riksbanken

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.