Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega vill stoppa prövning i Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen (AD) ska över huvud taget inte pröva om Unionen och Sveriges Ingenjörer har rätt att strejka för flexpension. Det menar Almega i sitt svar till domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Almegas invändning till Arbetsdomstolen kan förhala avgörandet om rätten att strejka för flexpension. Lars Pehrson / SvD / TT

Under avtalsförhandlingarna i våras varslade Unionen och Sverige Ingenjörer om strejk för att tjänstemän inom Almegasektorn skulle få in rätten till flexpension i sina kollektivavtal. Almega hävdade dock att facken inte hade rätt att strejka eftersom flexpensionen är en utbyggnad av tjänstepensionen som regleras i ITP-avtalet, ett avtal som inte är uppsagt.

Arbetsdomstolen gav Almega rätt i ett så kallat ”interimistiskt beslut”, ett domstolsbeslut som gäller tills vidare. Unionen och Sveriges Ingenjörer vill dock driva kravet på flexpension även i avtalsrörelsen 2017 och har därför bett AD att avgöra huruvida facken har rätt att strejka för flexpensionen eller inte.

Läs mer: AD avgör strejkrätt om flexpension 

Den 26 augusti kom Almegas svar på fackens begäran, i vilket arbetsgivarorganisationen menar att AD inte ens bör pröva frågan om fredsplikt i pensionsfrågan. Det skriver Arbetet.

– Vi hävdar att det inte går att driva frågan i Arbetsdomstolen nu. Kollektivavtal är ju träffade, varslen om konflikt har dragits tillbaka, och AD kan inte pröva den teoretiska frågeställningen om eventuella varsel i framtiden skulle vara tillåtna eller inte, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo, till Arbetet.

Invändningen grundar sig i att man inte får ta upp domstolars resurser för att pröva hypotetiska frågeställningar, såvida det inte finns ett så kallat fastställelseintresse – ett starkt intresse av att få klarhet i hur exempelvis ett kollektivavtal ska tolkas. Enligt Arbetet hänvisar Almega till domar från 1930- och 40-talen då Arbetsdomstolen sagt nej till att pröva hypotetiska scenarier.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, säger under måndagen att de ännu inte helt hunnit sätta sig in i Almegas svar. Han menar dock att de inte är förvånade och att Unionen tagit ”fastställelseintresset” i beaktande redan innan man lämnade in sin begäran till AD, men att man gjort en annan bedömning. Han flaggar dock för att det är en ovanlig tvist.

– Jag känner inte till att precis den här situationen har blivit prövad tidigare. Den här typen av intressefrågor blir nästan aldrig föremål för domstolsprövningar utan båda parter tycker i normala fall att det ska lösas i förhandlingar, säger Martin Wästfelt.  

På frågan om hur han ser på risken att Arbetsdomstolen inte hinner komma med ett besked innan nästa avtalsrörelse drar igång svarar han att Unionen hela tiden räknat med det.

– Den risken är mycket stor och därför är huvudingången att vi ska återta frågan till en intressefråga. Men innan vi vet hur det landar är det intressant att få frågan slutligt belyst. Det får ta den tid det tar.

Även Almega har uttryckt en vilja att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet.

– Även om Almega säger det ibland är det uppenbart att de inte tycker det, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen ska bli så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.