Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega vill stoppa prövning i Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen (AD) ska över huvud taget inte pröva om Unionen och Sveriges Ingenjörer har rätt att strejka för flexpension. Det menar Almega i sitt svar till domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Almegas invändning till Arbetsdomstolen kan förhala avgörandet om rätten att strejka för flexpension. Lars Pehrson / SvD / TT

Under avtalsförhandlingarna i våras varslade Unionen och Sverige Ingenjörer om strejk för att tjänstemän inom Almegasektorn skulle få in rätten till flexpension i sina kollektivavtal. Almega hävdade dock att facken inte hade rätt att strejka eftersom flexpensionen är en utbyggnad av tjänstepensionen som regleras i ITP-avtalet, ett avtal som inte är uppsagt.

Arbetsdomstolen gav Almega rätt i ett så kallat ”interimistiskt beslut”, ett domstolsbeslut som gäller tills vidare. Unionen och Sveriges Ingenjörer vill dock driva kravet på flexpension även i avtalsrörelsen 2017 och har därför bett AD att avgöra huruvida facken har rätt att strejka för flexpensionen eller inte.

Läs mer: AD avgör strejkrätt om flexpension 

Den 26 augusti kom Almegas svar på fackens begäran, i vilket arbetsgivarorganisationen menar att AD inte ens bör pröva frågan om fredsplikt i pensionsfrågan. Det skriver Arbetet.

– Vi hävdar att det inte går att driva frågan i Arbetsdomstolen nu. Kollektivavtal är ju träffade, varslen om konflikt har dragits tillbaka, och AD kan inte pröva den teoretiska frågeställningen om eventuella varsel i framtiden skulle vara tillåtna eller inte, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo, till Arbetet.

Invändningen grundar sig i att man inte får ta upp domstolars resurser för att pröva hypotetiska frågeställningar, såvida det inte finns ett så kallat fastställelseintresse – ett starkt intresse av att få klarhet i hur exempelvis ett kollektivavtal ska tolkas. Enligt Arbetet hänvisar Almega till domar från 1930- och 40-talen då Arbetsdomstolen sagt nej till att pröva hypotetiska scenarier.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, säger under måndagen att de ännu inte helt hunnit sätta sig in i Almegas svar. Han menar dock att de inte är förvånade och att Unionen tagit ”fastställelseintresset” i beaktande redan innan man lämnade in sin begäran till AD, men att man gjort en annan bedömning. Han flaggar dock för att det är en ovanlig tvist.

– Jag känner inte till att precis den här situationen har blivit prövad tidigare. Den här typen av intressefrågor blir nästan aldrig föremål för domstolsprövningar utan båda parter tycker i normala fall att det ska lösas i förhandlingar, säger Martin Wästfelt.  

På frågan om hur han ser på risken att Arbetsdomstolen inte hinner komma med ett besked innan nästa avtalsrörelse drar igång svarar han att Unionen hela tiden räknat med det.

– Den risken är mycket stor och därför är huvudingången att vi ska återta frågan till en intressefråga. Men innan vi vet hur det landar är det intressant att få frågan slutligt belyst. Det får ta den tid det tar.

Även Almega har uttryckt en vilja att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet.

– Även om Almega säger det ibland är det uppenbart att de inte tycker det, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.