Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega vill stoppa prövning i Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen (AD) ska över huvud taget inte pröva om Unionen och Sveriges Ingenjörer har rätt att strejka för flexpension. Det menar Almega i sitt svar till domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Almegas invändning till Arbetsdomstolen kan förhala avgörandet om rätten att strejka för flexpension. Lars Pehrson / SvD / TT

Under avtalsförhandlingarna i våras varslade Unionen och Sverige Ingenjörer om strejk för att tjänstemän inom Almegasektorn skulle få in rätten till flexpension i sina kollektivavtal. Almega hävdade dock att facken inte hade rätt att strejka eftersom flexpensionen är en utbyggnad av tjänstepensionen som regleras i ITP-avtalet, ett avtal som inte är uppsagt.

Arbetsdomstolen gav Almega rätt i ett så kallat ”interimistiskt beslut”, ett domstolsbeslut som gäller tills vidare. Unionen och Sveriges Ingenjörer vill dock driva kravet på flexpension även i avtalsrörelsen 2017 och har därför bett AD att avgöra huruvida facken har rätt att strejka för flexpensionen eller inte.

Läs mer: AD avgör strejkrätt om flexpension 

Den 26 augusti kom Almegas svar på fackens begäran, i vilket arbetsgivarorganisationen menar att AD inte ens bör pröva frågan om fredsplikt i pensionsfrågan. Det skriver Arbetet.

– Vi hävdar att det inte går att driva frågan i Arbetsdomstolen nu. Kollektivavtal är ju träffade, varslen om konflikt har dragits tillbaka, och AD kan inte pröva den teoretiska frågeställningen om eventuella varsel i framtiden skulle vara tillåtna eller inte, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo, till Arbetet.

Invändningen grundar sig i att man inte får ta upp domstolars resurser för att pröva hypotetiska frågeställningar, såvida det inte finns ett så kallat fastställelseintresse – ett starkt intresse av att få klarhet i hur exempelvis ett kollektivavtal ska tolkas. Enligt Arbetet hänvisar Almega till domar från 1930- och 40-talen då Arbetsdomstolen sagt nej till att pröva hypotetiska scenarier.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, säger under måndagen att de ännu inte helt hunnit sätta sig in i Almegas svar. Han menar dock att de inte är förvånade och att Unionen tagit ”fastställelseintresset” i beaktande redan innan man lämnade in sin begäran till AD, men att man gjort en annan bedömning. Han flaggar dock för att det är en ovanlig tvist.

– Jag känner inte till att precis den här situationen har blivit prövad tidigare. Den här typen av intressefrågor blir nästan aldrig föremål för domstolsprövningar utan båda parter tycker i normala fall att det ska lösas i förhandlingar, säger Martin Wästfelt.  

På frågan om hur han ser på risken att Arbetsdomstolen inte hinner komma med ett besked innan nästa avtalsrörelse drar igång svarar han att Unionen hela tiden räknat med det.

– Den risken är mycket stor och därför är huvudingången att vi ska återta frågan till en intressefråga. Men innan vi vet hur det landar är det intressant att få frågan slutligt belyst. Det får ta den tid det tar.

Även Almega har uttryckt en vilja att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet.

– Även om Almega säger det ibland är det uppenbart att de inte tycker det, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.