Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Unionen gör tummen upp för IF Metalls utspel

Just som PTK:s förhandlingar om nya turordningsregler och kompetensutveckling för de anställda tycks ha kört fast, öppnar IF Metall för samma sak.
- Det är positivt att de verkar göra samma analys som vi, säger Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingsgrupp.
Niklas Hallstedt Publicerad

IF Metall vill förhandla om turordningsregler, anställningsskydd, utbildning och omställning, berättar tidningen Arbetet. Och detta direkt med arbetsgivarna inom industrin. IF Metall anser nämligen att det behövs branschvisa överenskommelser eftersom förutsättningarna skiljer sig åt så mycket.

Beskedet välkomnas av Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef och ordförande för PTK:s förhandlingsgrupp. Sedan länge är PTK involverade i förhandlingar om ett nytt omställningsavtal med Svenskt Näringsliv. PTK har velat få till ett system för kompetensutveckling för tjänstemännen, liksom bättre omställningsmöjligheter för visstidsanställda och anställda som sägs upp på grund av ohälsa. Arbetsgivarna å sin sida har krävt ändrade turordningsregler och större möjligheter att styra vilka som ska få behålla jobbet.

Men de förhandlingarna står i stort sett still eftersom parterna står för långt ifrån varandra. De har dock inte kapsejsat helt.

- Nej, vi tycker att de här frågorna är väldigt angelägna och att vi bör hitta en lösning mellan parterna i ett avtal, säger Niklas Hjert som välkomnar IF Metalls utspel.

- Det är positivt att det finns fler förbund som identifierar att vi måste hitta bra lösningar på det här med kompetensutveckling så att de anställda kan vara fortsatt attraktiva under hela yrkeslivet.  Det är bra att vi är fler som kan ta den svåra diskussionen, en förutsättning för förändring är att den är bra genomdiskuterad.

IF Metall talar om branschvisa avtal. Skulle Unionen kunna tänka sig att göra överenskommelser för exempelvis enbart industrin?

- Från Unionens sida är det viktigt att förändringar som vi gör kring de här sakerna är något som vi kan se att vi kan uppnå för alla Unionens medlemmar inom alla våra branscher. Det är vårt mål.

Avvisar du tanken på branschvisa överenskommelser?

- Jag avvisar den inte, men ska vi göra de här väsentliga förändringarna måste vi veta att det är något vi kan göra för alla våra medlemmar.

Nästa helg ska IF Metalls kongress ta ställning till om förbundet ska försöka inleda förhandlingar om bland annat turordningsregler och omställning.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.