Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Miljonböter för brott mot konkurrensklausul

Över fyra miljoner kronor i skadestånd. Det krävde arbetsgivaren när Lena tog med kunder till sin nystartade revisionsfirma.
Ola Rennstam Publicerad

Lena misstrivdes med sin arbetssituation på revisionsbyrån och bestämde sig för att säga upp sig och starta eget tillsammans med en kollega. De gjorde dock ett stort misstag: Ivriga att komma i gång registrerade de sin firma hos Bolags­verket någon vecka innan uppsägningstiden hade löpt ut. Vilket arbetsgivaren tolkade som ett brott mot lojalitetsplikten och skickade hem dem på direkten.

– Det var inte meningen, det gick fortare att regi­strera bolaget än vad vi hade trott. Chefen sa till oss att släppa allt och gå. Det var jättejobbigt att bli utkastad med dunder och brak när man jobbat på samma ställe i många år. Arbetsgivaren meddelade att vi skulle få ett sexsiffrigt skadestånd, men sedan hörde vi inget på ett långt tag, säger Lena.

När Lena en gång anställdes på revisionsbyrån fick hon skriva på ett kontrakt med konkurrensklausuler. Lycklig över det nya jobbet var det inte läge att börja diskutera detaljerna i avtalet. När hon så blev egen företagare var hon fullständigt medveten om att hon hade tre månaders karrenstid då hon och hennes kollega inte fick ta med sig kunder från sin tidigare arbetsgivare. Problemet var bara att kunder började höra av sig till dem.

– Vi kontaktade inga kunder, men det var svårt att säga nej till dem som ringde oss och som vi känt under många år. För kunden är det revisorn, inte revisionsbyrån, som man har en affärsmässig relation med. Så för dem blir det ologiskt att inte fortsätta med samma person, säger hon.

Ett par dagar före jul fick Lena och hennes kollega ett chockbesked. Arbetsgivaren inledde en rättsprocess och krävde dem på miljonbelopp – dels för att de tagit med sig befintliga kunder till sin nya firma, dels på grund av illojaliteten.

Unionen kopplades in. För varje förhandling steg skadeståndskraven. Till sist var de uppe i drygt fyra miljoner. Unionen kunde dock få arbetsgivarsidan att inse att kraven på illojalitet inte höll juridiskt. Tack vare stödet från facket slutade tvisten i stället med en uppgörelse som innebar att Lena kompen­serade sin före detta arbetsgivare med runt 100 000 kronor för de nio kunder hon tagit över.

– Skadeståndskraven har tärt oerhört på oss. Det har varit en jättepress och vi började sova dåligt. Det kändes absurt att bli anklagad för att ha utfört en attack mot företaget. Jag var ingen nyckelmedarbetare och trodde aldrig att de skulle bråka med lilla mig, det kändes mer som att de ville skrämma oss. Stödet från Unionen var fantastiskt, jag hade aldrig fixat det själv, säger Lena.

Hon erkänner att hon och hennes kollega gjorde fel, men poängterar att de inte hade någon avsikt att skada företaget.

– Jag var väldigt naiv och borde ha förstått bättre. Med facit i hand borde vi ha avvaktat några dagar med att registrera firman och låtit kunderna vänta i tre månader på vår hjälp. Det känns surt att ge arbets­givaren pengar, men jag får stå mitt kast.

Trots det anser Lena att det kan vara befogat med konkurrensklausuler i revisionsbranschen. En revisor sitter inte sällan på en del känslig information och hennes avtal innehöll inga oskäliga villkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.