Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Miljonböter för brott mot konkurrensklausul

Över fyra miljoner kronor i skadestånd. Det krävde arbetsgivaren när Lena tog med kunder till sin nystartade revisionsfirma.
Ola Rennstam Publicerad

Lena misstrivdes med sin arbetssituation på revisionsbyrån och bestämde sig för att säga upp sig och starta eget tillsammans med en kollega. De gjorde dock ett stort misstag: Ivriga att komma i gång registrerade de sin firma hos Bolags­verket någon vecka innan uppsägningstiden hade löpt ut. Vilket arbetsgivaren tolkade som ett brott mot lojalitetsplikten och skickade hem dem på direkten.

– Det var inte meningen, det gick fortare att regi­strera bolaget än vad vi hade trott. Chefen sa till oss att släppa allt och gå. Det var jättejobbigt att bli utkastad med dunder och brak när man jobbat på samma ställe i många år. Arbetsgivaren meddelade att vi skulle få ett sexsiffrigt skadestånd, men sedan hörde vi inget på ett långt tag, säger Lena.

När Lena en gång anställdes på revisionsbyrån fick hon skriva på ett kontrakt med konkurrensklausuler. Lycklig över det nya jobbet var det inte läge att börja diskutera detaljerna i avtalet. När hon så blev egen företagare var hon fullständigt medveten om att hon hade tre månaders karrenstid då hon och hennes kollega inte fick ta med sig kunder från sin tidigare arbetsgivare. Problemet var bara att kunder började höra av sig till dem.

– Vi kontaktade inga kunder, men det var svårt att säga nej till dem som ringde oss och som vi känt under många år. För kunden är det revisorn, inte revisionsbyrån, som man har en affärsmässig relation med. Så för dem blir det ologiskt att inte fortsätta med samma person, säger hon.

Ett par dagar före jul fick Lena och hennes kollega ett chockbesked. Arbetsgivaren inledde en rättsprocess och krävde dem på miljonbelopp – dels för att de tagit med sig befintliga kunder till sin nya firma, dels på grund av illojaliteten.

Unionen kopplades in. För varje förhandling steg skadeståndskraven. Till sist var de uppe i drygt fyra miljoner. Unionen kunde dock få arbetsgivarsidan att inse att kraven på illojalitet inte höll juridiskt. Tack vare stödet från facket slutade tvisten i stället med en uppgörelse som innebar att Lena kompen­serade sin före detta arbetsgivare med runt 100 000 kronor för de nio kunder hon tagit över.

– Skadeståndskraven har tärt oerhört på oss. Det har varit en jättepress och vi började sova dåligt. Det kändes absurt att bli anklagad för att ha utfört en attack mot företaget. Jag var ingen nyckelmedarbetare och trodde aldrig att de skulle bråka med lilla mig, det kändes mer som att de ville skrämma oss. Stödet från Unionen var fantastiskt, jag hade aldrig fixat det själv, säger Lena.

Hon erkänner att hon och hennes kollega gjorde fel, men poängterar att de inte hade någon avsikt att skada företaget.

– Jag var väldigt naiv och borde ha förstått bättre. Med facit i hand borde vi ha avvaktat några dagar med att registrera firman och låtit kunderna vänta i tre månader på vår hjälp. Det känns surt att ge arbets­givaren pengar, men jag får stå mitt kast.

Trots det anser Lena att det kan vara befogat med konkurrensklausuler i revisionsbranschen. En revisor sitter inte sällan på en del känslig information och hennes avtal innehöll inga oskäliga villkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.