Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Generellt sett är det betydligt vanligare med kollektivavtal i norra Sverige. Skillnaderna är stora. Mellan Norrbotten, där det är vanligast, och Stockholm där det är minst vanligt skiljer det cirka 30 procentenheter.
Ännu tydligare blir det när det gäller IT- och telekombranschen. På IT- och telekomföretag där det finns medlemmar i Unionen ligger skillnaden mellan Norrbotten och Stockholm på nästan 50 procentenheter.
Att en större andel IT-företag i Norrland än landet i övrigt har kollektivavtal förvånar inte Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.
– Det ligger i linje med det vi vet sedan tidigare. Det beror på de fackliga traditionerna. Det går långt tillbaka till den tid när Norrland industrialiserades. Det blev en annan tradition här som också slår igenom i nya branscher som IT. Många av de här företagen är ganska unga. Det kan mycket väl vara så att de som startat företagen har en bakgrund i familjer där det anses vara vettigt att vara med i facket.
Av en rapport som Arbetsmarknadsekonomiska rådet publicerade i vintras framgår ett antal anledningar till att företag väljer att ha kollektivavtal.
– Den visade att många företag skaffar avtal för att det är bra för deras anseende och rykte. I en omgivning där det allmänt anses att man ska ha avtal blir det ju ännu viktigare för anseendet. Det här är en region med starka fack. Då ligger det nära till hands att teckna avtal, säger Anders Kjellberg.
Ett IT-företag som har avtal är Bnearit i Luleå. Företaget har 35 anställda och skaffade avtal för 16 år sedan.
– Det gjorde vi av två skäl: vi ville förenkla och minska administrationen, och vi ville vara ett schyst företag både mot kunder och arbetstagare, berättar marknadschefen Anders Hermanson som däremot inte känner igen sig i pratet om ”det röda arvet”.
– Nej, inte alls. Det stämmer att bland de lite äldre som är födda på 1970-talet och tidigare så är det vanligt att vara med i facket, men bland de yngre är man inte alls med på samma sätt.
Kollektivavtalet må ha gjort många saker enklare, men har också fört med sig en nackdel.
– I konkurrens om ny personal kan vi känna oss förfördelade. Folk kan komma och säga att andra företag har mycket bättre förmåner för att de inte vet att kollektivavtalet innehåller saker som tjänstepension och föräldralön. Det gör att vi får ägna en del tid åt att förklara varför avtalet är bra, säger Anders Hermanson.
Ett annat företag med avtal är Agio System och Kompetens med 75 anställda. Företaget har haft avtal sedan starten 2003. Det var ett självklart val, säger vd:n Richard Jonsson, enligt vilken det i grunden handlar om att företaget vill vara en bra arbetsgivare.
– Det är jättemånga frågor som redan är reglerade i avtalet, vilket gör att man inte behöver tänka på dem som företagare. Här finns lösningar på frågor man ställs inför. Det handlar om sådant som pensioner, lönerevisioner och restidsersättningar. Det ger oss en trygghet att falla tillbaka på.
Enligt Richard Jonsson har dock kollektivavtalet aldrig varit till hjälp vid en upphandling eftersom några krav på avtal aldrig ställts. En nackdel har han upplevt med avtalet. När äldre personal rekryteras kan de omfattas av en förmånsbestämd pensionslösning.
– Det har hänt att pensionskostnaderna har stuckit iväg för mycket och vi därför tvingats avstå från att anställa. Men jag ändå aldrig ångrat att vi har kollektivavtal. Jag tycker att det känns rättvist åt alla håll och kanter.
42 procent har avtal
|
*Svaren är viktade efter bransch och antal anställda. Företag i branscher och storleksklasser som är underrepresenterade (överrepresenterade) i enkätsvaren har viktats upp (ner). Fotnot: Med kollektivavtal avses här både kollektivavtal som företag får genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation och hängavtal, som företaget kan teckna direkt med den fackliga motparten. |
Facklig tillhörighet har tidigare ofta varit kopplat till politisk hemvist. Att det fortfarande finns ett samband är sannolikt, och att Norrland fortfarande är ett viktigt socialdemokratiskt fäste är otvivelaktigt. Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten är de tre län i Sverige där partiet får störst andel av rösterna. I Riksdagsvalet för fyra år sedan lade nästan 49 procent av de röstberättigade i Norrbotten sina röster på Socialdemokraterna.
Det kan jämföras med riket i stort där partiet fick 31 procent och i Stockholm där 24 procent gjorde samma val.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.