Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Att vägra ny teknik kan kosta dig jobbet

Att lära sig nya program och arbetssätt, samtidigt som du har dina ordinarie arbetsuppgifter skapar teknikstress hos många tjänstemän. Men vill du behålla jobbet gör du bäst i att hålla dig ajour.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Teknikstressad över att mobilappen för jobbmejlen envisas med att hänga sig? Ta ett djupt andetag. Shutterstock

Hallå, hörs jag? Kanske har du uttalat orden, eller hört en kollega säga dem ett antal gånger under det senaste året. När coronakrisen spred sig över världen ställde många företag om. Tjänstemännen började jobba hemifrån, med nytt kontor och ny teknik.

Läs mer: Småbarnsföräldrarna trivs bäst med hemmajobbet

Digitaliseringen har förenklat för många hemmajobbare, men också skapat teknikstress: seg uppkoppling och arbetsgivare som förväntar sig att du lär dig nya program på studs.

Går det att vägra ny teknik?
– Du har en arbetsskyldighet som anställd. Sedan finns det gränser för vad du förväntas tacka ja till, men att anamma nya arbetssätt och ny teknik ligger absolut inom den gränsen. Sedan gör du förstås alltid klokt i att hänga med i utvecklingen, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Att lära sig nya saker tar olika lång tid för olika personer. Dessutom har de flesta fullt upp med sina ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren bör därför avsätta tid och resurser för att se till att arbetsbelastningen inte blir övermäktig.

– Man kan inte bara ställa om och förvänta sig att de anställda anammar det direkt. Här får arbetsgivaren acceptera att produktionen kan gå ner ett tag.

Det är dock viktigt att anställda också är tydliga med vad man behöver för stöd. Om du inte fixar den nya tekniken kan du ställa krav på utbildning och kompetensutveckling.

Läs mer: Företag får stöd för kompetensutveckling

– Att sitta hemma på kammaren och låtsas att du hänger med när du inte gör det är ingen bra lösning. Särskilt nu när så många jobbar hemma är det extra viktigt att vara tydlig med vad du behöver för stöd för att klara av dina arbetsuppgifter.

Kan jag bli uppsagd för att jag inte vill eller klarar av den nya tekniken?
– Det är att dra det väldigt långt. Att hänga med i utvecklingen är ett delat ansvar mellan dig och arbetsgivaren. Du måste visa att det finns en vilja att lära nytt, medan arbetsgivaren ska ge dig de förutsättningar som behövs. Men skulle du arbetsvägra på grund av tekniken eller att du till slut helt saknar de kunskaper som behövs för att klara av ditt jobb så är det ett bekymmer, säger Lena Isenstam.

Arbetsplikt och arbetsvägran

När du skriver på ett anställningsavtal säger du också ja till ett antal skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

Den mest grundläggande är att du ska utföra arbete mot lön, det vill säga arbetsplikt. Andra saker kan vara att du ska respektera säkerhetsföreskrifter, följa arbetsinstruktioner och inte bedriva konkurrerande verksamhet.

Skulle du strunta i dina skyldigheter kan du betraktas som misskötsam. Då bör arbetsgivaren ge dig en muntlig eller skriftlig tillrättavisning. Skulle misskötsamheten fortsätta, kan företaget, som sista åtgärd säga upp dig. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.