Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Att vägra ny teknik kan kosta dig jobbet

Att lära sig nya program och arbetssätt, samtidigt som du har dina ordinarie arbetsuppgifter skapar teknikstress hos många tjänstemän. Men vill du behålla jobbet gör du bäst i att hålla dig ajour.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Teknikstressad över att mobilappen för jobbmejlen envisas med att hänga sig? Ta ett djupt andetag. Shutterstock

Hallå, hörs jag? Kanske har du uttalat orden, eller hört en kollega säga dem ett antal gånger under det senaste året. När coronakrisen spred sig över världen ställde många företag om. Tjänstemännen började jobba hemifrån, med nytt kontor och ny teknik.

Läs mer: Småbarnsföräldrarna trivs bäst med hemmajobbet

Digitaliseringen har förenklat för många hemmajobbare, men också skapat teknikstress: seg uppkoppling och arbetsgivare som förväntar sig att du lär dig nya program på studs.

Går det att vägra ny teknik?
– Du har en arbetsskyldighet som anställd. Sedan finns det gränser för vad du förväntas tacka ja till, men att anamma nya arbetssätt och ny teknik ligger absolut inom den gränsen. Sedan gör du förstås alltid klokt i att hänga med i utvecklingen, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Att lära sig nya saker tar olika lång tid för olika personer. Dessutom har de flesta fullt upp med sina ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren bör därför avsätta tid och resurser för att se till att arbetsbelastningen inte blir övermäktig.

– Man kan inte bara ställa om och förvänta sig att de anställda anammar det direkt. Här får arbetsgivaren acceptera att produktionen kan gå ner ett tag.

Det är dock viktigt att anställda också är tydliga med vad man behöver för stöd. Om du inte fixar den nya tekniken kan du ställa krav på utbildning och kompetensutveckling.

Läs mer: Företag får stöd för kompetensutveckling

– Att sitta hemma på kammaren och låtsas att du hänger med när du inte gör det är ingen bra lösning. Särskilt nu när så många jobbar hemma är det extra viktigt att vara tydlig med vad du behöver för stöd för att klara av dina arbetsuppgifter.

Kan jag bli uppsagd för att jag inte vill eller klarar av den nya tekniken?
– Det är att dra det väldigt långt. Att hänga med i utvecklingen är ett delat ansvar mellan dig och arbetsgivaren. Du måste visa att det finns en vilja att lära nytt, medan arbetsgivaren ska ge dig de förutsättningar som behövs. Men skulle du arbetsvägra på grund av tekniken eller att du till slut helt saknar de kunskaper som behövs för att klara av ditt jobb så är det ett bekymmer, säger Lena Isenstam.

Arbetsplikt och arbetsvägran

När du skriver på ett anställningsavtal säger du också ja till ett antal skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

Den mest grundläggande är att du ska utföra arbete mot lön, det vill säga arbetsplikt. Andra saker kan vara att du ska respektera säkerhetsföreskrifter, följa arbetsinstruktioner och inte bedriva konkurrerande verksamhet.

Skulle du strunta i dina skyldigheter kan du betraktas som misskötsam. Då bör arbetsgivaren ge dig en muntlig eller skriftlig tillrättavisning. Skulle misskötsamheten fortsätta, kan företaget, som sista åtgärd säga upp dig. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK