Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Att vägra ny teknik kan kosta dig jobbet

Att lära sig nya program och arbetssätt, samtidigt som du har dina ordinarie arbetsuppgifter skapar teknikstress hos många tjänstemän. Men vill du behålla jobbet gör du bäst i att hålla dig ajour.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Teknikstressad över att mobilappen för jobbmejlen envisas med att hänga sig? Ta ett djupt andetag. Shutterstock

Hallå, hörs jag? Kanske har du uttalat orden, eller hört en kollega säga dem ett antal gånger under det senaste året. När coronakrisen spred sig över världen ställde många företag om. Tjänstemännen började jobba hemifrån, med nytt kontor och ny teknik.

Läs mer: Småbarnsföräldrarna trivs bäst med hemmajobbet

Digitaliseringen har förenklat för många hemmajobbare, men också skapat teknikstress: seg uppkoppling och arbetsgivare som förväntar sig att du lär dig nya program på studs.

Går det att vägra ny teknik?
– Du har en arbetsskyldighet som anställd. Sedan finns det gränser för vad du förväntas tacka ja till, men att anamma nya arbetssätt och ny teknik ligger absolut inom den gränsen. Sedan gör du förstås alltid klokt i att hänga med i utvecklingen, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Att lära sig nya saker tar olika lång tid för olika personer. Dessutom har de flesta fullt upp med sina ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren bör därför avsätta tid och resurser för att se till att arbetsbelastningen inte blir övermäktig.

– Man kan inte bara ställa om och förvänta sig att de anställda anammar det direkt. Här får arbetsgivaren acceptera att produktionen kan gå ner ett tag.

Det är dock viktigt att anställda också är tydliga med vad man behöver för stöd. Om du inte fixar den nya tekniken kan du ställa krav på utbildning och kompetensutveckling.

Läs mer: Företag får stöd för kompetensutveckling

– Att sitta hemma på kammaren och låtsas att du hänger med när du inte gör det är ingen bra lösning. Särskilt nu när så många jobbar hemma är det extra viktigt att vara tydlig med vad du behöver för stöd för att klara av dina arbetsuppgifter.

Kan jag bli uppsagd för att jag inte vill eller klarar av den nya tekniken?
– Det är att dra det väldigt långt. Att hänga med i utvecklingen är ett delat ansvar mellan dig och arbetsgivaren. Du måste visa att det finns en vilja att lära nytt, medan arbetsgivaren ska ge dig de förutsättningar som behövs. Men skulle du arbetsvägra på grund av tekniken eller att du till slut helt saknar de kunskaper som behövs för att klara av ditt jobb så är det ett bekymmer, säger Lena Isenstam.

Arbetsplikt och arbetsvägran

När du skriver på ett anställningsavtal säger du också ja till ett antal skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

Den mest grundläggande är att du ska utföra arbete mot lön, det vill säga arbetsplikt. Andra saker kan vara att du ska respektera säkerhetsföreskrifter, följa arbetsinstruktioner och inte bedriva konkurrerande verksamhet.

Skulle du strunta i dina skyldigheter kan du betraktas som misskötsam. Då bör arbetsgivaren ge dig en muntlig eller skriftlig tillrättavisning. Skulle misskötsamheten fortsätta, kan företaget, som sista åtgärd säga upp dig. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK