Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Yrkesverksamma ska lockas till universitet

Spetskompetensen är namnet på det pilotprojekt där anställda och arbetslösa i Värmland får studera på universitetet. Sif i Värmland genomför projeket tillsammans med TCO och universitetet i Karlstad, med bidrag från Utbildningsdepartementet.
Publicerad
Utbildningsminister Thomas Östros var där. Mari-Ann Krantz och TCO:s ordförande Sture Nordh likaså. Det var stor uppslutning när Sifs kompetenssamarbete med Karlstads universitet sattes i sjön på tisdagen.
Tanken är att fylla tomma universitetsplatser med anställda från näringslivet. Marknadsföringsinsatserna spetsar in sig på det skogsindustriella kluster som går under namnet the Paper Province, men platserna är öppna för alla, både yrkesverksamma och arbetslösa.
- Vi har en ganska låg formell utbildningsnivå i Värmland. Det finns en tröghet i att börja studera om man inte har tidigare studievana. Vi har valt projektformen för att fokusera på att locka yrkesverksamma till studier, säger Bertil Nilsson, Sifs regionchef i Värmland.
Satsningen är ämnad att främst locka folk till tomma platser på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Försöksverksamhet under hösten visar dock att det i första hand är ämnen som företagsekonomi och arbetsvetenskap som drar.
För den som inte har formell högskolebehörighet finns hopp. Antagningsenheten gör en helhetsbedömning av studiemeriter och arbetslivserfarenhet.
- Möjligheten för yrkesverksamma att studera på universitetet på halvfart har alltid funnits, men det har varit trögt. Vi vet inte vad det beror på, men nu startar vi försäljningsverksamhet av utbildning ute i företagen, säger Bertil Nilsson.
Initiativet får motta mycket beröm.
- I Sifs vision om livslångt lärande ryms en förhoppning om ett generellt kunskapslyft. Självklart måste högskolan vara en del i den utvecklingen, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz och tillägger att kompetensutveckling kräver stöd och uppmuntran från arbetsgivaren.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.