kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Volvos personalöversyn får stöd av SIF-utredare

Publicerad

Volvos personalöversyn
får stöd av SIF-utredare
1999 blir nog ett svårt år. Det är naturligt att företag som Volvo drar igång översyner och förbereder sig för en lågkonjunktur.
Det säger Nils-Åke Carlsson, utredare vid SIF:s förbundskansli i Stockholm.

Nils-Åke Carlsson är förbundets expert på frågor som rör bilindustrin. Men han menar att flera industribranscher, inte minst stålet, upplever en stor osäkerhet inför nästa år.
- Det finns en oro för vad som händer med konjunkturen. Att det inte tar sig i Asien. Det är något i den underliggande ekonomin som inte bär.
Det här skapar problem och en stressad arbetssituation i företagen.
Nils-Åke Carlsson håller med om att Volvoledningen ger motstridiga signaler, när man först nyanställer bilbyggare för att klara större volymer personbilar i Torslandafabriken och sen pratar om nödvändiga rationaliseringar på tjänstemannasidan.
- Tjänstemän behövs till de servicetjänster som bilföretagen bygger ut allt närmare kunden. Det gäller finansiering av köpet, leasing och försäkringar.
- Översyn och beredskap är en sak. Om det sen ska leda till färre jobb är en annan. Jag tror inte att man kan skära ner generellt med 10-15 procent av tjänstemännen. Man måste titta på läget inom olika affärsområden och enheter. På en del håll är det säkert överbemanning i en koncern av Volvos storlek. Men där övertiden är hög kan man i stället behöva anställa fler.
Även om efterfrågan i Europa inte skulle sjunka, tack vare fortsatt låga räntor och inflation, är priskonkurrensen från lastvagnsgiganten Mercedes ett hot.
- Just nu går alla stora lastbilstillverkare för högtryck. En sjunkande försäljning nästa år blir i så fall från en hög nivå, säger Carlsson.
OECD:s senaste prognos, som media rapporterar om i dag, visar på en lägre tillväxt i världsekonomin 1999-2000 än vad som förutspåddes i våras.

BJÖRN ÖIJER © SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även