Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Visselblåsare får anonym kanal

Mejl och telefonsamtal är inte säkert. Allt fler företag väljer att ge anställda möjlighet att informera sin arbetsgivare anonymt, utan att röja sin identitet, via webbaserade meddelandetjänster.
Lina Björk, Ola Rennstam, Lina Jonsson Publicerad

Anställda som vågar slå larm om korruption och missförhållanden på sin arbetsplats har stor betydelse för att exempelvis mutbrott, miljöfarlig verksamhet och säkerhetsbrister synliggörs och lagförs.

Men trots att oegentligheter uppdagas blir en så kallad visselblåsare, eller whistleblower, sällan uppskattad. Snarare visar erfarenheter att den som slår larm riskerar repressalier i form av omplacering, utfrysning och till och med avsked.

För att få fler att anmäla missförhållanden till sina arbetsgivare utan att riskera att råka illa ut har många företag nu börjat använda anonyma webblösningar, där man kan anmäla avvikelser från de etiska reglerna helt anonymt. Ett exempel är webbtjänsten Whistleblowing centre.

Gunilla Hadders- Det är ett sätt att öka förtroendet för företaget då anställda har en möjlighet att rapportera helt anonymt. Webblösningen är lösenordsskyddad och krypterad och går inte att spåra. Att våga lämna ut känslig information är svårt. Med meddelandetjänsten underlättar man för sina medarbetare, säger Gunilla Hadders (på bilden tv), som är en av grundarna till webbtjänsten.

De anställda får en kod som används för att skriva krypterade meddelanden. Den person som företaget utsett kan sedan fortsätta dialogen anonymt för att skicka frågor eller information som kan vara användbar.

- Allt fler arbetsgivare vill visa att de menar allvar med de etiska riktlinjerna och att det inte enbart är något som står i ett dammigt dokument. Det är också ett sätt att agera snabbt och effektivt om man upptäcker att något är på tok, säger Gunilla Hadders.

Enligt en ny rapport från organisationen Transparency International, som synat och rangordnat lagstiftningen för whistleblowers i 27 europeiska länder, uppnår endast fyra nationer - Luxemburg, Rumänien, Slovenien och Storbritannien - den högsta kategorin.

Den svenska delstudien, som är gjord av forskare vid Uppsala universitet, visar att Sverige har en bit kvar innan man uppnått ett fullgott skydd för dem som rapporterar om oegentligheter på sin arbetsplats.

I rapporten föreslås en rad åtgärder, bland annat att det införs en rätt till anonymitet för dem som avslöjar korruption och andra oegentligheter inom den privata sektorn - med reglerna från den offentliga sektorn som förebild. I väntan på ett lagligt skydd uppmanas arbetsmarknadens parter att utarbeta ett kollektivavtal som garanterar rätt till anonymitet.

Undersökningen förespråkar också ett förstärkt lagligt skydd för anställda som i god tro påtalar allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Skyddet bör gälla alla anställda, oavsett anställningsform, och bör bland annat innehålla ett förbud mot repressalier och mot att "köpa ut" den anställde. Skyddet bör, enligt Transparency Sverige, även gälla exempelvis entreprenörer, kunder, patienter och elever.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.