Anställda som vågar slå larm om korruption och missförhållanden på sin arbetsplats har stor betydelse för att exempelvis mutbrott, miljöfarlig verksamhet och säkerhetsbrister synliggörs och lagförs.

Men trots att oegentligheter uppdagas blir en så kallad visselblåsare, eller whistleblower, sällan uppskattad. Snarare visar erfarenheter att den som slår larm riskerar repressalier i form av omplacering, utfrysning och till och med avsked.

För att få fler att anmäla missförhållanden till sina arbetsgivare utan att riskera att råka illa ut har många företag nu börjat använda anonyma webblösningar, där man kan anmäla avvikelser från de etiska reglerna helt anonymt. Ett exempel är webbtjänsten Whistleblowing centre.

- Det är ett sätt att öka förtroendet för företaget då anställda har en möjlighet att rapportera helt anonymt. Webblösningen är lösenordsskyddad och krypterad och går inte att spåra. Att våga lämna ut känslig information är svårt. Med meddelandetjänsten underlättar man för sina medarbetare, säger Gunilla Hadders (på bilden tv), som är en av grundarna till webbtjänsten.

De anställda får en kod som används för att skriva krypterade meddelanden. Den person som företaget utsett kan sedan fortsätta dialogen anonymt för att skicka frågor eller information som kan vara användbar.

- Allt fler arbetsgivare vill visa att de menar allvar med de etiska riktlinjerna och att det inte enbart är något som står i ett dammigt dokument. Det är också ett sätt att agera snabbt och effektivt om man upptäcker att något är på tok, säger Gunilla Hadders.

Enligt en ny rapport från organisationen Transparency International, som synat och rangordnat lagstiftningen för whistleblowers i 27 europeiska länder, uppnår endast fyra nationer - Luxemburg, Rumänien, Slovenien och Storbritannien - den högsta kategorin.

Den svenska delstudien, som är gjord av forskare vid Uppsala universitet, visar att Sverige har en bit kvar innan man uppnått ett fullgott skydd för dem som rapporterar om oegentligheter på sin arbetsplats.

I rapporten föreslås en rad åtgärder, bland annat att det införs en rätt till anonymitet för dem som avslöjar korruption och andra oegentligheter inom den privata sektorn - med reglerna från den offentliga sektorn som förebild. I väntan på ett lagligt skydd uppmanas arbetsmarknadens parter att utarbeta ett kollektivavtal som garanterar rätt till anonymitet.

Undersökningen förespråkar också ett förstärkt lagligt skydd för anställda som i god tro påtalar allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Skyddet bör gälla alla anställda, oavsett anställningsform, och bör bland annat innehålla ett förbud mot repressalier och mot att "köpa ut" den anställde. Skyddet bör, enligt Transparency Sverige, även gälla exempelvis entreprenörer, kunder, patienter och elever.