En urholkad lag om anställningstrygghet skulle kunna leda till större godtycke, vilket skapar osäkerhet på arbetsmarknaden och i förlängningen sämre tillväxt.
- Att vi har klarat oss bra i krisen beror till stor del på att parterna har tagit stort ansvar, och på sunda finanser, säger Hillevi Engström.
Det är snart tre veckor sedan Hillevi Engström presenterades som ny arbetsmarknadsminister. Hennes fokus, säger hon, ligger på att så många som möjligt ska komma ut på arbetsmarknaden och få ett jobb.
Hur ska det gå till?
- Vi måste förebygga arbetslöshet bättre, och då är rätt utbildning det första. Det är därför vi presenterar en ny gymnasieskola i vår. Vi måste ta tillvara alla ungas kompetens, även de som inte är teoretiskt lagda.
- Sedan måste vi se till att företagen vågar vilja anställa.
Ett problem, menar Hillevi Engström, är att unga får för lite information om vilka val de har, och vad de behöver för att kunna nå sina mål. Företagen måste också bli bättre på att visa vad de har att erbjuda.
- Om vi tar verkstadsindustrin som exempel, så har de svårt att rekrytera. De behöver bli bättre på att visa att det är tekniska och avancerade jobb, inte smutsiga och enkla.
Flera industriföretag har startat egna gymnasier, hur ser du på det?
- Sådana initiativ är jättebra. Företagen får antagligen lojala medarbetare och säkrar sin kompetensförsörjning på lång sikt.
En stor del av dem som står utanför arbetsmarknaden är vuxna som kanske behöver utbildning. Vad görs för dem?
- Vi tycker att utbildning i huvudsak ska ske i det reguljära utbildningsväsendet. Vi har aldrig haft så många platser i Komvux och Yrkesvux.
- Kompetensutveckling måste vara en naturlig del av arbetslivet. Reguljära utbildningar ska sörja för det livslånga lärandet. Vi kommer att se mer av strukturomvandling, och vi kommer att få se färre guldklockor delas ut, tror jag.
A-kassan är en stor fråga för fackförbunden. Hur ser du på arbetslöshetsförsäkringen?
- Jag ser helst att så många som möjligt omfattas av en arbetslöshetsförsäkring. Alla löper en risk att bli arbetslösa. Det är viktigt att avgifterna inte blir för höga, så att människor väljer bort a-kassa, men det ska vara försäkringsmässiga villkor. Det är en försäkring och då är det rimligt att man betalar för högre risk att bli arbetslös.
- Vi har tillsatt en utredning som har ett väldigt brett uppdrag att se över arbetslöshetsförsäkringen. De har en intressant uppgift.
Svensk arbetsmarknad bygger till stor del på den svenska modellen, det vill säga att fack och arbetsgivare tar ansvaret för att det fungerar. Hur ser du på det?
- Jag tycker att det fungerar i huvudsak bra. Vi ska lägga över mycket till parterna. Den svenska modellen bygger på att vi har starka parter med legitimitet, det vill säga att många är medlemmar i fack och arbetsgivarorganisationer.
- Både politiska partier och fackförbund brottas med att locka nya medlemmar. Man måste göra sig attraktiv. Den som slutar förändra sig slutar vara attraktiv. Där har Unionen lyckats tycker jag. Man har ett bra medlemserbjudande. Till och med så att min man har gått med, och han har aldrig tidigare varit medlem i ett fackförbund.
Har fack och politiska partier något att lära av varandra?
- Det tror jag. I grunden handlar det om frågor som väldigt många är intresserade av. Vi vill ju att folk engagerar sig.
Du har facklig bakgrund. Hur hanterar du de fackliga organisationernas förväntningar på dig?
- Jag tycker att man ska ha höga förväntningar på mig. Jag vet att förhandling är den framgångsrika vägen. Facken utbildar personer som vill engagera sig i förbättring snarare än att agera bromsklossar.