Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vet du vad k-ordet gömmer?

Vad gör du om jobbet har gått i stå och du inte vill säga upp dig? <br />Då är det bara ordet på K som gäller. Säg det till din chef. <br />Men vet du vad det står för? <br />Kolla här vad du kan om kompetensutveckling.<br /><br /><br />
Publicerad
1. Trots att kunnig personal är a och o för företagen i tjänstesektorn, så får färre anställda chans att kompetensutveckla sig. Sifs enhet för strategisk utveckling har just kommit med en studie som visar att andelen medlemmar som fått kompetensutveckla sig sjunkit från 60 procent till 48 på sex år. Vad är anledningen?

Korkade arbetsgivare med kvartalsekonomi hänger upp sig på snabba vinster och feta bonusar och prioriterar inte kompetensutveckling.
Kunskap är makt. Fega chefer är rädda för att bli genomskådade som amatörer om deras underställda skulle få mer kompetens än de själva.
Kompetensutveckling är ett så jobbigt ord, så man tappar liksom lusten att befatta sig med det.

Svar: Det ligger visserligen sanning i både B och C, men enligt Sifs undersökning är både personal och arbetsgivare överens om att en av orsakerna är alltför stort fokus på kvartalsekonomi. Andra problem som kommit fram är bland annat att kompetensutveckling inte faller inom ramen för normal verksamhet, okunskap hos cheferna om olika varianter på kompetensutveckling, utvecklingssamtal uteblir eller har fel innehåll, kultur och jargong.

2. Din chef är lite stingslig och vill ogärna släppa iväg dig på kompetensutveckling. Vilka argument tror du biter på honom?

Inga alls, eftersom han själv aldrig gått några kurser i ledarskap har han inte lärt sig att lyssna på sina medarbetare.
"Du har inte råd att låta bli. Kompetensutveckling är en investering och en konkurrensfördel."
"Studieledighetslagen säger att arbetsgivare måste avsätta pengar för kompetensutbildning."

Rätt svar: b, (även om det finns risk för att a stämmer). Studieledighetslagen handlar inte om arbetsgivarnas skyldighet att betala kompetensutveckling. Däremot borde arbetsgivaren inse att kompetensutveckling inte bara är en konkurrensfördel och bra för företaget i långa loppet, utan också sparar kostnader för rekrytering och motiverar medarbetaren.

3. Din kloke chef har fattat galoppen och vill skicka dig på kompetensutveckling - hur reagerar du?

Med misstänksamhet. Jag behöver jädrar anamma inte utvecklas. Jag är redan bäst på det jobb jag gör och dessutom har jag inte tid.
Det är väl okej om jag får bestämma innehållet själv - jag har alltid velat lära mig makramé.
Absolut. Efter kompetensutveckling har jag möjlighet att omförhandla min lön.

Svar: C får vi hoppas. Kompetensutveckling är inte bara bra för löneutvecklingen, utan får dig också att bli positiv till förändringar och gör att du kan känna dig trygg på arbetsmarknaden. Det finns faktiskt arbetsgivare som ger anställda bidrag till att lära sig även sånt som de inte har nytta av i arbetet, eftersom de inser att all ny kunskap är utvecklande. Tyvärr finns det också medarbetare som upplever kompetensutveckling som tvång, visar Sif:s undersökning.

4. Eftersom ditt företag har en puckad ledning, som inte fattat fördelarna med kompetent personal, beslutar du att ta saken i egna händer och begär tjänstledigt för att plugga. Din chef vägrar och hävdar att du måste säga upp dig, hon vill inte ha vikarier drällande utan anställer hellre någon ny. Vad gör du?

Tackar nej till studierna, fortsätter jobba och hämnas genom att ringa 071-nummer varje fredagkväll och lägga av luren till måndagen.
Dealar med chefen så att du kan jobba kvällstid istället, så hinner du ju plugga på dagtid och blir bara lite utbränd.
Hytter med studieledighetslagen och hotar med att bussa facket på chefen.

Svar: C. I det här fallet är studieledighetslagen användbar. Du har rätt att ta ledigt i vilken utsträckning du tycker att du behöver för att studera.

5. Din chef surar först, men kommer sen tillbaka och meddelar dig triumferande att du inte får ledigt - vilket av hans argument håller?

Du får inte ledigt för att du ska plugga science fiction-kunskap och det har inte ett jota att göra med vare sig dina nuvarande eller presumtiva arbetsuppgifter.
Du får inte ledigt för du ska studera vapenfetischismen i Jan Guillos böcker på egen hand.
Du får inte ledigt för du har bara jobbat fem månader på företaget.
Du får inte ledigt för att chefen inte har lust att ge dig ledigt just nu - men om sex månader, när sci-fi kursen är över, kan du få ledigt om du vill.

Svar: B, C och D. Du får studera precis vad du vill, men bara om du jobbat på företaget i minst sex månader och bara om du har en godkänd studieplan. Rena självstudier är alltså svårt att få ledigt för. Dessutom har chefen faktiskt möjlighet att skjuta upp dina studier i max sex månader om det finns kollektivavtal, annars i två år. Ansök därför om tjänstledighet minst sex månader innan du ska börja, även om du inte vet om du kommer in. Skriv så här: " Under förutsättning att jag kommer in, ansöker jag här om...etc".

6. Efter någon månad som student, upptäcker du att studietakten är anpassad efter studieslöa gymnasieelever och dessutom är kurslitteraturen mycket dyrare än du kunde ana. Du behöver börja jobba igen. Vad tror du chefen gör?

Skrattar rått och uppmanar dig stå ditt kast.
Säger att det är roligt att du vill tillbaka, men nu finns där en vikarie med sju barn och en sjuk moster så enligt lagen om diskriminering av vikarier kan man inte ta jobbet från honom.
Muttrar, men tar dig tillbaka i den omfattning du vill och degraderar dig till kontorskuli med bibehållen lön.

Svar: Inget. Du har rätt att gå tillbaka till jobbet och arbetsgivaren får skjuta upp återinträdet i högst två veckor om du varit borta kortare tid än ett år, och en månad om du varit borta längre. Vill du komma tillbaka och jobba bara under loven, så skriv det i din ledighetsansökan. Du har rätt att komma tillbaka till samma eller likvärdig tjänst, som du hade innan du gick på ledighet.

www.htf.se under rubriken faktabanken, kan du läsa mer om studieledighet och där kan du också planka en ledighetsansökan.
Utredningen Kompetensutveckling - investering i företagets viktigaste resurs kan du läsa mer om på www.sif.se


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.