Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Våt väg till viktlöshet

Det finns många vägar att uppnå stress - och det finns många vägar att motverka den. Dans skrev vi om i förra numret av Lön&jobb, nu testar vi ett annat stressvapen - floating<br /><br />
Publicerad
Om jag somnar så drunknar jag, tänker jag när Gill Drangnell på Solna Wellnes center visar mig till flyttanken med vatten preparerat med en hel del magnesiumsulfat.
Jag kommer aldrig att flyta, det är för lite vatten, säger jag skeptisk när jag kliver i flyttanken.
Kom ihåg att inte gnugga dig i ögonen, säger Gill innan hon stänger luckan till tanken och lämnar mig ensam i mörkret.
Jag ska testa floating. I 40 minuter ska jag flyta som en kork i vatten som har 30 procents salthalt. Det är saltare än Döda havet som lär ha runt 27-28.
I öronen har jag öronproppar som ska skydda hörselgångarna mot vatten och salt.
Vattnet har en temperatur på ca 34 grader. Som huden. Det är själva grejen, vatten ska inte kännas, kroppen ska inte kännas. Jag ska bara försvinna i tid och rum, viktlösheten ska ta mig någon annanstans. Bort från stress, synintryck och ljud.
Det låter flummigt men vetenskapliga undersökningar pekar på att floating är allt annat än flum. En studie från Karlstads universitet visar att floating är effektivt mot stressrelaterade problem som smärta, depression, sömnproblem, högt blodtryck och ångest. Personer som under lång tid varit utbrända fick testa floating. Efter en sju veckors behandling upplevde över hälften en klar förbättring och effekten satt i upp till fyra månader efter sista behandling.
Det som händer är att kroppens stresshormoner sjunker och prolaktin, ett livskraftshormon, utsöndras i större mängd. I mörkret, värmen och vattnet får kroppen total vila.
För Gill Drangnell är studien bara en bekräftelse på det hon vetat hela tiden. Första gången hon testade floating blev hon så avslappnad att hon blev en trafikfara när hon körde bil efteråt.
- Det kan nog vara bra att inte ha för mycket inbokat efteråt. Jag minns att jag däckade när jag kom hem, säger Gill och skrattar.
Hon ser dagligen vad floatingen gör med trötta människor. De kommer ut med en ny klar blick, nöjda och lugna. Och man behöver inte vara utbränd för att testa. Solna Vikings basketspelare laddade om under slutspelet genom att floata. Studier visar att det är bra som mental träning.
- Småbarnföräldrar är en annan bra grupp, de får aldrig sova. En timme inne i tanken motsvarar ungefär 6 timmars sömn, berättar Gill.
Alla kan alltså floata. Möjligen ska de med klaustrofobi tänka efter före. Minst tre gånger ska man testa innan man känner resultat tycker Gill.
Första gången är det lite knepigt att slappna av.
Visst flyter jag utan problem i mörkret. Instängdhetskänslan har gett vika.
Petar mig i näsan, ett stort misstag. Saltvatten svider. Inser att det är omöjligt att drunkna. Så jag somnar. Vaknar, blir uttråkad och sen slappnar jag av totalt. Tankarna snurrar. Jag svävar i rymden. Jag är i mammas mage
40 minuter senare väcker Gill mig ur min dvala. Kroppen är len av saltet, huvudet är befriande rent från tankar.
Men jag är lite groggy. Det är som om hjärnan ligger kvar och flyter någon annanstans. En sällsam och något bisarr känsla. Är det så här det känns att vara avslappnad?
Några timmar senare är hjärnan på plats, jag är frälst och pigg. Det här ska göras om, men utan nyrakade ben nästa gång. Behöver jag upprepa att saltvatten svider?


Floating...
uppfanns av neurofysiologen John C. Lilly på 50-talet när han försökte ta reda på vad som hände med amerikanska krigsfångar som utsatts för hjärntvätt när alla yttre intryck stängdes av. Det visade sig att hjärnan vågfrekvens gick ner på samma nivå som under djup sömn. Floating kostar mellan 300 och 500 kronor per gång. Mer information på www.floatingrest.com och www.kau.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.