Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vardagsrörelse för alla - bättre än fitness för få

Får du gymkort av din arbetsgivare? Har du ändå jättesvårt att komma igång och använda det? Lugn, det är inte dig det är fel på, intygar forskaren Jennifer Smith Maguire.<br />
Sofia Brax Publicerad
Hennes forskningsområde, vid University of Leicester i England, är förhållandet mellan fitnessverksamhet och verklig hälsa.
Fitness är ett samlingsbegrepp för organiserad verksamhet som syftar till att hålla kroppen vältrimmad och attraktiv. Ett fenomen, konstaterar Jennifer Smith Maguire, som bara existerar där kroppslig träning inte är en naturlig del av vardagslivet.
Vilket det dessvärre inte är för många vanliga svenskar.
Samhällsplaneringen utgår alltmer utifrån bilen, och pendlingen bara ökar. Samtidigt får vi alltmer stillasittande arbete och överlåter mycket av hushållsgöromålen till maskiner. Istället tittar vi allt mer på tv och äter alltmer snabbmat.
- Att bli överviktig är en helt naturlig reaktion på ett sådant samhälle!
Vilket många bevisligen blir. Jorden runt beräknas andelen feta fördubblas vart tionde till tjugonde år. Sverige har idag runt en halv miljon feta och 2,5 miljoner överviktiga.
Jennifer Smith Maguire har därför svårt att se detta som något annat än ett gemensamt samhällsproblem.
- Ändå matas vi ständigt, från myndigheter, skola, arbetsgivare och media, med budskapet att det är var och ens plikt att lösa problemet på egen hand! Inget fel i eget ansvar, men det blir en väldigt tung skuldbörda att bära när de kollektiva lösningarna helt lyser med sin frånvaro.
Gymkorten från arbetsgivaren tycker hon är ett typiskt exempel på detta:
- De vill att du som anställd ska vara snygg, stark och produktiv, men du får fixa det på din egen fritid.
Dessutom är hon skeptisk till att den snabbt expanderande fitnessindustrin skulle vara lösningen på problemet - annat än för ett fåtal.
Hennes studier av fitnesslitteraturen visar att det ägnas betydligt fler spaltmeter åt att övertyga folk om att de borde träna, än vad som ägnas åt hälsa. Betoningen ligger ofta på disciplin och hur bra det känns ... efteråt.
- Det visar tydligt hur mycket kraft som behövs bara till att förmå folk att utöva fitnessverksamhet. Det blir en ineffektiv lösning, som ändå bara når dem som redan har bäst förutsättningar.
Däremot finns det en stor grupp människor som systematiskt utesluts:
- De som har minst möjlighet att avvara tid, ork och pengar, de som redan har minst möjlighet att kontrollera sina livsomständigheter.
Vad vore då en bra lösning på problemet? Jennifer Smith Maguire har inte själv några klockrena lösningar.
- Det är väldigt osannolikt att man kommer att ändra hela infrastrukturen för folkhälsans skull. Eller göra intrång på individens fria val.
Men hon tycker det är viktigt att se till att den växande kommersiella fitnessindustrin inte trycker tillbaka de offentliga och ideella alternativen.
- Det behövs alternativ som inte kostar så mycket. Och framför allt alternativ där betoningen ligger på gemenskap och rörelseglädje.
Arbetsplatserna är en utmaning i sig.
- De som har stillasittande arbeten blir faktiskt snuvade på timtals med naturlig rörelse. Det skulle vara ett intressant experiment för en arbetsgivare att se hur man kan bygga in mer rörelse i arbetsdagen. Istället för att klistra på ett träningskort, utanpå.
- Man kanske inte precis behöver koppla varje dator till en träningscykel ... men man kanske kunde börja med att stänga av hissen för allt utom det allra nödvändigaste. Eller se till att skrivaren står längst bort i korridoren så alla får sig en liten promenad emellanåt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.