kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Vårbudgeten: Kompetensutveckling och stöd för långstidsarbetslösa

Publicerad

Vårbudgeten:
 Kompetensutveckling och stöd för långtidsarbetslösa

Under tre år ska 2,4 miljarder kronor satsas för att få fart på kompetensutvecklingen. Dessutom förstärks stödet för att anställa långtidsarbetslösa. Det är två av förslagen i regeringens vårbudget.

Utgångspunkten är det förslag som arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet, den så kallade Industrigruppen, lämnade i höstas.
Enligt förslaget ska de lokala fackklubbarna och arbetsgivarna tillsammans kartlägga behoven av kompetensutveckling. Tanken är att arbetsgivaren ska få rabatt på arbetsgivaravgiften för en del av kompetensutvecklingen.
Satsningen, 400 miljoner år 2000 och 1 miljard vardera de följande åren, ska riktas till hela arbetsmarknaden och finansieras inom ramen för Europeiska socialfondens nya mål 3. Hälften av pengarna ska komma från socialfonden och hälften från staten.
Innan satsningen är i land återstår förhandlingar med EU-kommissionen. Från regeringen säger man sig dock fått positiva förhandssignaler från kommissionen.
Flera kommentarer är kritiska till omfattningen av satsningen. SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz välkomnar visserligen initiativet, men säger samtidigt att det kunde ha kommit tidigare och ha varit större.
Även TCO-ordföranden Inger Ohlsson säger i en kommentar att insatserna är otillräckliga.
Enligt Bengt Hansson, utvecklingschef på AMU, som för TCO:s räkning arbetat med förslaget, beräknade man redan i början av 1990-talet att en satsning av det här slaget skulle kräva fem miljarder per år.
- Men det viktiga nu är inte beloppet, utan att man för första gången får modellen i bruk, säger han.
Ytterligare en del i vårbudgeten är att stödet till arbetsgivare som anställer personer som varit arbetslösa i över tre år förstärks.
Tidigare har den arbetsgivare som anställer en person som varit arbetslös i minst ett år kunnat få anställningsstöd i sex månader. Stödet som motsvarar hälften av lönekostnaden, dock maximalt 350 kronor per dag, betalas ut i sex månader. Den möjligheten kommer att finnas kvar även i framtiden.
Enligt det nya förslaget ska arbetsgivare som anställer en person som har varit arbetslös i minst tre år få ett anställningsstöd i sammanlagt två år. Under de första sex månaderna betalas 75 procent av lönen, dock som mest 11 550 kronor per månad. Resterande tid utgör stödet 25 procent av lönekostnaden, som mest 3 850 kronor per månad.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även