Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Våra avtal kan anpassas"

Småföretagarna väljer ofta bort kollektivavtal för att avtalen brister i flexibilitet och är formulerade för stora företag, enligt en undersökning gjord av Företagarna.
- Vårt kollektivavtal för exempelvis tandläkarmottagningar visar att de kan anpassas särskilt för småföretag, säger Unionens Gunilla Bäcklund.
Eva Karlsson Publicerad

Kollektivavtalet ger anställda trygghet i form av årliga löneökningar, föräldralön, sjuklön, övertidsersättning och ob-tillägg.

- Om man vill köpa pensions- och sjukförsäkring åt sina anställda utan kollektivavtal går en större del av inbetalda premier till avgifter till försäkringsbolagen. Kollektivavtal ger mer pension för pengarna, säger Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen.

Företagsorganisationen menar att företagen måste kunna avstå kollektivavtal av fri vilja. Gunilla Bäcklund säger att det faktum att 58 procent av småföretagarna inte har tecknat kollektivavtal visar med all önskvärd tydlighet att det är frivilligt.

- De problem som uppstår på arbetsmarknaden när en stor andel av småföretagen saknar kollektivavtal är att dessa företag konkurrerar genom att dumpa löner och tjänstepension. Många av dem har också anställda med enbart provisionslön, som inte får någon grundlön alls om de inte lyckas sälja något.

Två av tio småföretagare utan kollektivavtal ser fackliga dispyter som ett problem. Gunilla Bäcklund menar att risken för sådana dispyter minskar för företag med kollektivavtal. Hon berättar att Unionen oftare har förhandlingar för medlemmar på företag som saknar kollektivavtal. Företag som står utan bryter mycket oftare mot lagen om anställningsskydd, semesterlagen, arbetstidslagen och många andra lagar. De flesta företag som Unionen stämmer till domstol saknar kollektivavtal.

- Småföretag som är med i en arbetsgivarorganisation och har kollektivavtal kan ringa sin arbetsgivarorganisation och får gratis hjälp om hur de ska tolka lagar och avtal. De kan också få förhandlingshjälp om det blir en tvist med en anställd. De företag som saknar kollektivavtal får betala advokater om de ska få hjälp med rådgivning eller förhandlingar.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.