Enligt en undersökning som Kollega låtit göra bland drygt 1 000 Unionenmedlemmar har nästan hälften av de anställda någon gång blivit förvarnade om att arbetsgivaren planerar uppsägningar. Var sjätte har dessutom blivit varslad flera gånger.
En stor majoritet säger sig också uppleva att det blivit allt fler varsel under det senaste året. Inte så konstigt kanske - för även om man bara tittar ett år tillbaka är det många, fler än var tredje, som säger att det förekommit varsel på deras arbetsplats, även om de inte själva berörts. Mot den bakgrunden är det en nästan överraskande liten andel - en av tre - som säger sig vara orolig för att bli varslad inom fem år.
I normalfallet leder "bara" mellan 60 och 70 procent av alla varsel till uppsägningar. En förklaring kan vara att det rör sig om en taktisk manöver från arbetsgivarna.
- Företagen kanske kan öka sitt förhandlingsutrymme och bestämma vilka som ska sluta. Sedan kan båda parterna gå från förhandlingarna utan att förlora ansiktet. Arbetsgivaren har gått med på att göra färre uppsägningar och arbetstagarorganisationen har räddat ett antal jobb. Det blir en win-winsituation, säger Ann-Christin Jans tf chef på Arbetsförmedlingens forskningsenhet.
En variant för att slippa varsel är att facket sluter ett så kallat krisavtal med företaget. Från Unionen har man avrått från det slaget av uppgörelser, som innebär att de anställda under en begränsad tid, ofta ett halvår, får kortare arbetstid och sänkt lön.
Ungefär en tredjedel av de tillfrågade skulle säga ja till krisavtal. En dryg tredjedel av de tillfrågade anser dessutom att facket borde gå med på sådana.
