Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Var tredje tjänsteman jobbar mer än 40-timmarsvecka

Publicerad
Ny studie om stressen:
Var tredje tjänsteman jobbar mer än 40-timmarsvecka

Tjänstemännen är lojala och arbetar mycket övertid. Samtidigt har de små möjligheter att påverka sin arbetssituation och stressen ökar. Den bilden ger en undersökning som TCO låtit göra.

Över hälften av tjänstemännen känner sig helt slut när arbetsdagen är över. 80 procent av kvinnorna får ibland kroppsliga symtom av stressen. 20 procent uppger att de aldrig har lugna perioder, enligt undersökningen.
2 770 personer i nio olika yrkesgrupper tillhörande tre fackförbund, Finansförbundet, Försäkringstjänstemannaförbundet och Tjänstemannaförbundet HTF, har tillfrågats om arbetstider och jobbsituation. De mest extrema arbetsförhållandena visade sig callcenterpersonalen ha.
- Stressen är ett djupt liggande samhällsfenomen, spritt till alla branscher och yrkesgrupper, säger konsulten Fredrik Erfelt, en av dem som står bakom studien.
Undersökningen pekar ut det ökade informationsflödet och att kunderna har tillgång till snabb information som två orsaker till det uppdrivna tempot.
- Som tjänsteman måste man kämpa för att ligga före kunden.
1990-talets stora personalneddragningar har medfört att arbetstiden ökat. Var tredje tjänsteman i undersökningen jobbar mer än 40 timmar i veckan i snitt. Var tionde säger sig jobba övertid i stort sett varje dag.
De är inte heller nödbedda att jobba. 58 procent säger sig brinna för sitt arbete. 65 procent svarar att de sköter arbetet som om det vore ett eget företag.
Men trots att tjänstemännen arbetar mycket och lojalt, saknar de ofta inflytande över när, var och hur mycket de jobbar.
Det är anledningen till att många vill ha ökad flexibilitet. Över 80 procent anser att arbetstiden ska kunna variera beroende på i vilken fas av livet man befinner sig. En majoritet vill också själva kunna styra sina arbetstider i högre grad än i dag.
Men när det gäller stressen på jobbet anser flertalet att ansvaret för att göra något i första hand ligger hos arbetsgivaren.
- Stress och utbrändhet står i särklass i samhällsdebatten i dag. Man känner att man inte kan påverka det själv, säger Fredrik Erfelt.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.