Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Var fjärde företag utsatt för IT-brott

Publicerad

Var fjärde företag utsatt för IT-brott

Antalet företag eller myndigheter som drabbats av IT-brott har fördubblats. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i en rapport.

Under åren 1997 och 1998 råkade var fjärde företag eller myndighet med fler än 50 anställda ut för ett eller flera IT-brott, om man bland dessa även räknar in virusangrepp.
Jämfört med åren 1995 och 1996 innebär det en kraftig ökning. Antalet brott ökade med 55 procent och antalet företag som drabbades fördubblades. Vanligast, i 63 procent av fallen, var att företaget utsattes för ett datavirus. Andra vanliga brott var dataintrång och olika former av datamanipulation.
BRÅ pekar på två anledningar till ökningen. Dels har anslutningen till externa nätverk ökat kraftigt, dels har företagens säkerhet ökat, vilket gjort dem bättre på att upptäcka brotten.
Fortfarande är dock, enligt BRÅ, säkerhetsnivån framförallt inom näringslivet låg. Till tre fjärdedelar är det också den privata sektorn som drabbas av IT-brotten.
BRÅ har även granskat de polisanmälningar av IT-brott som gjordes under 1997 och 1998. Av de 608 anmälningarna rörde över hälften bedrägerier, i första hand kontokortsbedrägerier, medan 39 procent av anmälningarna handlade om dataintrång, bland annat i syfte att surfa på Internet gratis.
- Det vi ser är att en sorts vardagsbrottslighet går in i datamiljön. Det är inte de stora dramatiska brotten som begås i första hand, säger BRÅ:s jurist Lars Korsell, som dock samtidigt varnar för att IT-brotten mycket väl kan bli allvarliga i framtiden Framförallt genom att de ger möjlighet till stöld av information och manipulation av data.
Hur mycket databrotten kostar är svårt att säga, bland annat på grund av att mörkertalet är stort. BRÅ uppskattar dock kostnaden till mellan 37,5 och 238,6 miljoner kronor.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.