Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vanligaste hatbrottet sker i vardagslivet

Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, höll ett uppskattat invigningstal på Pridefestivalen i Stockholm. Temat för festivalen var hatbrott.<br />
Publicerad
Har hatbrott mot homosexuella och andra ökat?
-Antalet anmälningar av hatbrott med homofobiskt motiv har ökat mycket kraftigt. Det har inte brott med främlingsfientliga/rasistiska motiv gjort. Om brottsligheten har ökat eller om det bara är en ökad anmälningsbenägenhet vet vi inte. Kanske både och. Man kan anta att mörkertalen har varit och är mycket stora. Jag hoppas att större delen av ökningen beror på att mörkertalen minskat.
-Men det kan också vara så att hatbrotten ökar rent faktiskt. När människor som tidigare dolt sin sexuella läggning börjar ta plats kan det vara provocerande för somliga. Det vanligaste hatbrottet är vardaglig diskriminering till exempel från grannar, släktingar och arbetskamrater.

Varför är hatbrott så viktigt att bekämpa? Är det någon skillnad på att bli misshandlad vid ett rån eller att bli misshandlad för att du är homosexuell?
-Det är viktigt att försvara alla människors lika värde i en demokrati. Ingen ska behöva vara rädd för att bli hotad, utsatt för våld eller diskriminering för den person man är

Vad gör polisen mot hatbrott?
-Vad polisen gör ser olika ut i olika polismyndigheter, men generellt kan man säga att det är viktigt att arbeta både inåt i organisationen med s k HBT-kunskap* på den egna arbetsplatsen, samt utåt med den rena brottsbekämpningen.
I Stockholm ska all personal genomgå HBT-utbildning för att förebygga diskriminering på arbetsplatsen. Samtidigt pågår utbildning i den brottsutredande och
brottsbekämpande verksamheten för att vi ska bli bättre på att uppmärksamma dessa brott och brottsoffer. Vi måste också tillsammans med åklagarna bli bättre på att utreda brotten effektivt.

*HBT= homosexuella, bisexuella samt transpersoner.




Acceptera inte diskriminering


"Du har rätt att aldrig acceptera diskriminering" heter en ny broschyr som finns att hämta på www.do.se. DO, Diskrimineringsombudsmannen, berättar där om vad religiös och etnisk diskriminering är, hur man kan motverka den och hur myndigheten arbetar.
Här finns historien om hur Linda vägrades inträde till badhuset med sin treårige son. Som finsk rom är det inte första gången hon utsätts för diskriminering. Här finns även historien om Fatima som sökte jobb som ekonom, men som blev brädad av en som hade betydligt mindre erfarenhet av ekonomjobb än Fatima. Två solklara fall av diskriminering som anmälts till DO.
www.do.se finns också en rapport som visar hur romer ständigt diskrimineras i Sverige. Det visar inte minst den rundringning till campingplatser som Dagens Eko gjorde i början av augusti. Av 20 tillfrågade campingplatser var det bara hälften som tog emot romer.



Ekonomiska skillnader minskar


Den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män har ökat från början av 1990-talet in på 2000-talet. Kvinnors löneinkomster har ökat framförallt genom att de jobbar fler timmar och är mer välutbildade i dag. Detta visar Arbetslivsinstitutet i en ny rapport som är en del av regeringens jämställdhetspolitiska utredning. Däremot har de ekonomiska skillnaderna ökat mellan andra grupper - unga och äldre, lågutbildade och högutbildade, infödda svenskar och de som invandrat hit, visar rapporten som professor Anita Nyberg står bakom.



Fler byter namn


Allt fler vill försvenska sina namn, skriver Svenska Dagbladet. Förra året fick Patent- och registreringsverket in 276 ansökningar om att ändra ett utländskt namn till ett försvenskat. Två år tidigare var det 153. Bakom en ansökan kan det finnas en hel släkt.
Är det dags att avidentifiera ansökningshandlingar när vi söker jobb?



Få rörelsehindrade har arbete


Endast 39 procent av Sveriges rörelsehindrade har ett arbete - och då är deltidsarbetande, de som arbetar på Samhall och de som har lönebidrag medräknade. Det visar en undersökning som utredningsinstitutet Handu gjort.
Resultatet gör att De handikappades riksförbund, DHR, överväger att ompröva sitt motstånd mot kvotering.
(Källa: TT)


Citat: "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter."

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.