Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Välgörenhet vanlig julklapp

Allt fler företag väljer att skänka pengar till välgörenhet i stället för att ge en julklapp till personalen. Det visar Kollegas julklappsenkät.
Redaktionen Publicerad 14 december 2012, kl 09:12

Det är roligare att ge än att få julklappar tycker svenska folket, enligt en ny undersökning från Svensk Handel. Endast tio procent tycker att det är roligare att få och kanske är det en förklaring till att ovanligt många företag valt att skänka en slant till välgörande ändamål i år?

Trots varsel och ekonomisk oro visar Kollegas julklappsenkät att de flesta arbetsgivare är fortsatt givmilda. Åtta av nio företag kommer att ge pengar till olika typer av biståndsorganisationer.

Välgörenhetstrenden utesluter dock inte en klapp av chefen - tre av företagen i enkäten gör nämligen båda delarna. Undantaget är SAS som varken ger någon julgåva till personalen eller till behövande i tredje världen. Kanske behöver det krisande flygbolaget varenda krona på annat håll?

1. Blir det julklappar till de anställda i år?
2. Fick ni några förra året?
3. Har ni övervägt att skänka julklappspengarna till välgörenhet i stället?


Ernst & Young, Jenny Bildsten, presskontakt:
1. Ja, vi har valt att skänka pengarna till en välgörenhetsorganisation i år. Vilken det blir är inte bestämt ännu.

2. Ja, förra året fick de anställda välja mellan olika alternativ, exempelvis en handduk eller pläd. Det fanns även ett alternativ att skänka pengarna till välgörenhet, vilket många gjorde.

3. Ja, se ovan.

Top Toy (äger BR-leksaker och Toys R Us), Anne Dorte Erstad Jørgensen, Communication Manager:
1. Ja, det blir julklappar även i år, men vad är naturligtvis topphemligt.

2. Förra året fick alla medarbetare ett paket med en designskål, salladsbestick och olika delikatesser.

3. För Top-Toy är gåvor till medarbetarna och välgörenhet inte en fråga om antingen eller, utan vi gör båda delarna. Julklapparna är viktiga då det är ett sätt att visa medarbetarna uppskattning för deras fina arbetsinsats.  Vi har samtidigt ett ingående samarbete med SOS Barnbyar.

SAS, Rebecka Södergren, pressavdelningen:
1. Nej

2. Nej

3. Nej

Poolia, Henrik Söderbäck, marknadsdirektör:
1: Vi sponsrar SOS barnbyar.

2. Samma sak i fjol.

3. Vi har inte bara övervägt det, vi har gjort det också.

Svenska Röda Korset, Karin Tengby, pressekreterare:
1. Nej

2. Nej, vi har inte fått julklappar de senaste 15 åren.

3. Anställda i Svenska Röda Korset har tillfrågats om de kan ge julklappar till barnen som bjuds in för julfirande den 23 december och responsen är väldigt stor. Anställda skänker till papperslösa barn som är inbjudna till Röda Korset för att fira jul.

Akzo Nobel Surface Chemistry AB, Heléne Hertzman:
1. Ja, det blir julklappar till de anställda även i år. Vi köper in cirka 450-500 julklappar för max 380 kronor varje år. Vi har alltid gett våra anställda julklappar.

2. Förra året fick vi broddar och cykellampor - de senaste fem åren har vi haft julklappar som har med säkerhet att göra.

3. Nästa år har vi pratat om att köpa ett gåvokort där en del av pengarna går till välgörande ändamål.  Vi har de senaste fem åren avstått från att köpa fysiska julkort och i stället använt digitala julkort och skänkt 20 000 kronor till Världens Barn och Läkare utan Gränser.

Liseberg, Mia Hellberg, HR-specialist :
1. Ja, det blir det.

2. Ja, en låda med mat. Det var ett urval av närproducerade och goda julvaror. Det var väldigt uppskattat.

3. Nej, inte i stället för en klapp till personalen, men vi har till exempel slutat skicka julkort till alla kontakter och företag vi samarbetar med och jag har för mig att man sätter in en summa i stället.

TeliaSonera, Irene Krohn, pressteam:
1. Nej

2. Nej

3. Ja, vi har sedan många år tillbaka lämnat bidrag till olika välgörenhetsorganisationer i stället för julklappar till de anställda. I år ger vi bidrag till Save the Children och World Childhood Foundation.

Cloetta, Regina Ekström:
1. Ja

2. Presentkort där man själv kan välja mellan en massa olika saker.

3. Vi vill gärna visa våra medarbetare uppskattning under året som gått, så vi har valt att ge dem en julklapp. Däremot skänker vi pengar till Unicef istället för att skicka julkort och julklappar till våra kunder - medarbetarna kan välja att skänka sin julklapp till välgörenhet.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.