Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vägledning behövs för knepig ersättning
Förtäckta avgångsvederlag eller en rimlig lojalitetsbonus? Unionen har överprövat flera beslut det egna förbundets a-kassa fattat om medlemmar som fått extrapengar från sina arbetsgivare för att stanna kvar på företag som avvecklats eller flyttat.
Det kan ta flera år innan Unionenmedlemmarna som jobbade på BD Medical får veta om de får någon ersättning från a-kassan eller ej. Flera snarlika ärenden ligger i kammarrätten och ska överprövas till högsta förvaltningsdomstolen i hopp om en rättspraxis.
- Det är olyckligt att olika a-kassor gör olika bedömningar och det har också förekommit att Unionens a-kassa gjort skillnad mellan medlemmar med identisk situation, säger Conny Andersson, handläggare av tvistiga a-kasseärenden på Unionen
Problemet uppstår när avvecklande företag vill locka personal att stanna kvar genom lojalitetsbonus eller stanna kvar-bonus. Tidigare var det vanligare med avgångsvederlag, men eftersom vederlaget räknas som lön och innebär längre karens för a-kassa, försöker företagen hitta andra ekonomiska lösningar.
- Vi har ett antal snarlika ärenden som ligger i kammarrätten och ska upp för överprövning i högsta förvalningsdomstolen, säger Conny Andersson.
- Tittar man i regelverket för a-kassan är det otydligt. För att extrapengar ska räknas som en bonus och inte ett avgångsvederlag, ska arbetsinsatsen skilja sig markant från det normala, till exempel kan det finnas uppsatta mål att klara av.
- Vi vrider och vänder på hur vi ska hantera den här frågan som förbund. Hittills har vi gått den rättsliga vägen, men vi skulle också kunna verka förhandlingsvägen för att det görs andra typer av avtal.
Ett sätt att komma runt problematiken är att de anställda som stannar får en faktisk löneökning i stället, även om den lösningen kostar företaget mer. Ett annat sätt är att ge de uthålliga ett vanligt avgångsvederlag.
- Då vet de anställda i alla fall vad som gäller, säger Conny Andersson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
