Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Utredning av missbruk kan leda till lagskärpning
Varje år antas stora summor av de bidragspengar som ska gå till jobb åt arbetslösa försvinna ner i oseriösa arbetsgivares fickor. För att försöka sätta stopp för det har regeringen tillsatt en utredning, som kan leda till en lagskärpning.
När frågan om bidragsfusket blev en het politisk fråga 2005 låg fokus till en början på enskilda som fick stöd för att komma i arbete. Det ledde både till att Arbetsförmedlingen skärpte sin kontroll och till en skärpning av lagstiftningen, via bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet mellan myndigheterna, som båda infördes 2006.
Men också arbetsgivare, som tar emot bidrag för att anställa, har utsatts för en skärpt kontroll, däremot omfattas de ännu inte av samma lagstiftning som de enskilda bidragstagarna, vilket en statlig utredning föreslog redan 2008.
- Som jag har förstått det ville regeringen vänta med att pröva frågan om man skulle vidga lagen till att också omfatta arbetsgivarna tills det fanns mer erfarenheter, säger Anne-Marie Qvarfort som fått i uppdrag att leda utredningen om felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Men att dagens lagstiftning inte gäller arbetsgivare innebär inte att de som missbrukar de statliga medlen alltid kommer undan, påpekar hon.
- Arbetsförmedlingen har ändå utvecklat ett kontrollsystem så att man kan utreda och polisanmäla om man får kännedom om oegentligheter. Fast i dag är det brottsbalken och bedrägeribestämmelserna som gäller och de är ganska komplexa och svåra att tillämpa i det här sammanhanget.
- Fördelen med den bidragsbrottslag som i dag gäller för enskilda är också att den är kopplad till lagen om underrättelseskyldighet mellan myndigheter när det finns en misstanke om brott. Och det är viktigt att myndigheterna kan överföra information till varandra när det gäller sådant här, vilket alltså inte gäller arbetsgivarna med automatik i dag.
Om Anne-Marie Qvarfort kommer att föreslå att arbetsgivare ska omfattas av samma lagstiftning som enskilda när hon lämnar sin rapport till regeringen i mars nästa år, är ännu osäkert.
- Det är ändå ett exempel på vad vi funderar på.
I hennes utredningsuppdrag ingår också att granska de felaktiga utbetalningar som görs av misstag till följd av att någon skriver en felaktig siffra eller där det finns luckor som gör att man kan överutnyttja en form av stöd. Hon ska också formulera förslag på förändrade arbetsmetoder som kan förbättra Arbetsförmedlingens kontroll.
Men att visa på hur mycket pengar som felaktigt betalas ut totalt - vilket också ingår i hennes uppdrag - kan bli svårt, påpekar hon. Även om det finns misstankar om att det rör sig om miljardbelopp.
- Det knepiga är de pengar som betalats ut till följd av oegentligheter, där det finns misstankar om brott. I de fallen finns sannolikt ett stort mörkertal. Och där kommer vi nog bara att kunna exemplifiera vad vi ser genom att intervjua olika berörda aktörer på området, som arbetsmarknadens organisationer och de experter på arbetsförmedlingen som utreder när det finns misstankar om brott.
- Sedan är det ju så att skrönor lätt kommer i omlopp, som att det här skulle vara väldigt vanligt. Då gäller det att noggrant fundera på vad som är rimligt innan man går ut och sätter någonting på pränt. Men visst finns det sannolikt ett stort mörkertal. Det här är ju en sektor där det finns mycket pengar och då finns också det också människor som vill dra nytta av systemet o balansera på regelverket.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
