Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Utländsk arbetskraft får stöd
Arbetskraftsinvandrare har en svag ställning på den svenska arbetsmarknaden. Det vill Unionen ändra på genom ett nytt gästmedlemskap som ska ge schysta villkor åt alla tjänstemän som kommer hit för att arbeta.
Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU har ökat kraftigt på senare år och enligt Unionens analyser kommer trenden att hålla i sig framöver.
- Vi uppskattar att cirka 300 personer kommer till Sverige varje månad för att arbeta inom vårt organisationsområde. I takt med att arbetskraftsinvandringen ökar så ökar också behovet av stöd för målgruppen, det blir fler människor och fler arbetsplatser som berörs, säger Sonja Hallsten, ansvarig för migrationsfrågor på Unionens avtalsenhet.
It-tekniker från Indien och ingenjörer från Kina har blivit ett vanligt inslag på svenska arbetsplatser. Många arbetskraftsinvandrare hamnar på företag med ordning och reda, men det finns också åtskilliga exempel på personer som kommit i kläm hos oseriösa arbetsgivare.
- De här personerna kanske erbjuds en bra lön vid första anblicken men sedan är det inte reglerat hur många timmar de ska arbeta i veckan eller om de har rätt till övertidsersättning eller semesterersättning, säger Sonja Hallsten.
Personer som inte är EU-medborgare och som beviljats arbetstillstånd i Sverige har tidigare inte kunnat bli medlemmar i Unionen. Men det ska det bli ändring på. För att stötta den utsatta gruppen erbjuder nu Unionen, som första fackförbund, ett så kallat gästmedlemskap.
- Vi vill säkerställa att villkoren som erbjuds dem som kommer för att arbeta i Sverige faktiskt motsvarar kollektivavtal eller praxis inom branschen, säger Sonja Hallsten.
Med gästmedlemskapet vill Unionen ta ansvar för att den situation som drabbat thailändska och bulgariska bärplockare inte ska uppkomma för de tjänstemän som arbetskraftinvandrat till Sverige.
- Gruppen har en särskilt svag ställning. Hamnar de fel och blir utnyttjade så är de mer utsatta än andra på arbetsmarknaden eftersom de inte kan svensk lagstiftning. Vi kan hjälpa dem med rådgivning och företräda dem mot arbetsgivaren om de skulle hamna i sådan situation precis som våra yrkesverksamma medlemmar. Det handlar också om att bidra till att den här utsatta gruppen omfattas av till exempel försäkringar som täcker arbetsskador, säger Sonja Hallsten.
Gästmedlemskapet kommer att vara likvärdigt med ett vanligt yrkesverksamt medlemskap med samma tjänster och förmåner. Undantaget är att gästmedlemskapet upphör att gälla när arbetstillståndet tar slut och att det endast kostar 200 kronor för hela perioden personen arbetar i landet. Anledningen till den låga avgiften är att Unionen bedömer gruppens vilja att gå med i ett fackförbund som låg på grund av kulturella och politiska skillnader mellan Sverige och hemländerna. I många länder är ett fackligt medlemskap dessutom förenat med livsfara.
- Vi vill sänka tröskeln för ett medlemskap så mycket det bara går och vi tror att 200 kronor är en nivå som de kan acceptera. Vi hoppas få in ett par hundra medlemmar under det kommande året, säger Sonja Hallsten som nu kommer att lansera medlemskapet på besök på de företag i landet med flest arbetskraftsinvandrare.
Fakta
* För att personer utanför EU ska få arbetstillstånd i Sverige krävs det att arbetsgivaren ansöker om detta hos Migrationsverket.
* Arbetsgivare ska intyga att de betalar avtalsenligt lön och att försäkringar är tecknade för personen de ska anställa.
* Facket ska ges möjlighet att yttra sig över anställningsvillkoren.
* Under 2011 beviljades sammanlagt 17 800 arbetsstillstånd till personer från länder utanför EU/EES.
*De största grupperna kommer från: Thailand, Indien, Kina, Ukraina, Turkiet och USA.
*Unionens Gästmedlemskap kommer att vara likvärdigt med ett vanligt yrkesverksamt medlemskap. Undantaget är att det upphör att gälla när arbetstillståndet tar slut, dock som längst efter ett år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
