Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utgiftstak på bistånd: De fattigaste drabbas

Publicerad

Utgiftstak på bistånd:
De fattigaste drabbas

Regeringens beslut att låta utgiftstaket i budgeten drabba biståndet går ut över planerade och utlovade projekt, hävdar en rad organisationer däribland TCO. De får stöd av Sidas chef Bo Göransson.

1,4 miljarder av Sidas planerade utbetalningar under 1999 har nu lagts på is. Sida får i år endast betala ut 7,3 miljarder, varav 7,2 redan är uppbundna i avtal.
– Det är helt oacceptabelt att Sida berövas handlingsutrymme när världen bevittnar en eskalerande flyktingkatastrof på Balkan och i Afrika, säger Sidas generaldirektör Bo Göransson.
Han anser att trovärdigheten för det svenska utvecklingssamarbetet äventyras.
– Det är oerhört svårt att förklara för människor att vi har pengar, vet var behoven finns men inte får göra utbetalningar förrän år 2000.
Huvuddelen av Sidas pengar är redan uppbundna i fleråriga biståndsprojekt, till exempel stöd till gryende demokratier och skuldlättnader för de fattigaste. Akut hjälp till krigsdrabbade ställs mot långsiktiga insatser mot fattigdom och förtryck.
– För att skapa utrymme för akuta humanitära insatser, till exempel till Kosovoflyktingar, kommer vi att tvingas skjuta på delar av det mer långsiktiga utvecklingssamarbetet.
TCO och 26 andra organisationer, däribland Rädda Barnen, Röda Korset och Diakonia har protesterat. De hävdar att hela 40 procent av besparingarna i samband med utgiftstaket i årets budget tas från biståndet. 1,4 miljarder från Sida och ungefär lika mycket från UD.
På sikt kan neddragningarna bli en dyr besparing, både ekonomiskt och i form av mänskligt lidande. Det som inte förebyggs i dag kan bli en katastrof i morgon, heter det bland annat i uttalandet.
Biståndsminister Pierre Schori försvarar sig inför riksdagen:
– Regeringen lever upp till biståndsnivån 0,7 procent.
Men han tycker "det är synd" att tidigare reservationer inte kan betalas ut på grund av utgiftstaket. Samtidigt passar han på att läxa upp Sida för att man slagit larm om nedskärningar.
– Sida spår och regeringen rår. Pengarna finns kvar, och ska enligt Schori betalas ut nästa år.
– Det gör det ännu mer cyniskt att säga nej till insatser i år, säger Diakonias Magnus Walan, talesman för de protesterande organisationerna.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.