Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utbilda för jobb i tjänstesektorn

En bra utbildning och en fungerande kompetensutveckling är avgörande för att människor ska kunna få och behålla jobb och vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Det skriver Tommy Mases, tf förhandlingschef i HTF.<br />
Publicerad
I framtiden måste det privata näringslivets behov av välutbildad arbetskraft tillgodoses. Inte minst när det gäller den expanderande privata tjänstesektorn.
Att utbildning är viktigt är vi säkert alla överens om. Ändå verkar det vara svårt att komma fram till en hållbar och långsiktig utbildningspolitik som gynnar inte bara individen utan också arbetsmarknaden.
HTF är det TCO-förbund som har lägst andel medlemmar med en eftergymnasial utbildning. Många av förbundets medlemmar kommer direkt från gymnasiet till sitt första arbete. Om svenskt näringsliv ska kunna behålla sin konkurrenskraft måste alla ungdomar få en god grundutbildning men även tillgång till utbildning på högskola. En utbildning som till sitt innehåll utgår ifrån arbetsmarknadens behov. Allt för att utbildningen ska ge en anställning efter avslutade studier.
Detta gäller naturligtvis även för tjänstesektorn där HTF:s medlemmar arbetar. Det är avgörande för HTF-medlemmarnas möjlighet till utveckling och karriär i yrkeslivet att de gått igenom och klarat av en bra utbildning. Syftet med utbildningen är givetvis att den ska leda till jobb. I framtiden måste det privata näringslivets behov av välutbildad arbetskraft tillgodoses. Inte minst när det gäller den expanderande privata tjänstesektorn.
Alltför många ungdomar hoppar av utbildningar eller går ut skolan utan att ha lärt sig tillräckligt. Utbildningsväsendet måste ha som mål, och tilldelas tillräckligt med resurser för, att flertalet elever/studenter minst får betyget godkänt.
När vi möter medlemmar och förtroendevalda i förbundet så framgår det tydligt att man efterlyser rätt till kompetensutveckling. För att kunna utveckla sin yrkeskompetens krävs att man får en fungerande kontinuerlig kompetensutveckling.
Möjligheten att behålla jobb och hitta nya jobb stärks och företagets verksamhet utvecklas. En fungerande kompetensutveckling ligger alltså både i företagets och den anställdes intresse. Merparten av kompetensutvecklingen bör därför finansieras av arbetsgivaren och ske på arbetstid.
Men individen kan dessutom ha eget intresse och behov av kompetensutveckling för sin yrkeskarriär. Ett behov som kan ligga utanför den nuvarande arbetsgivarens behov och intresse. Därför anser vi att man måste utveckla former för denna individuella kompetensutveckling. För några år sedan utarbetades ett förslag till så kallade kompetenskonton.
Tanken var att ge individen en möjlighet att via ett skattesubventionerat sparande sätta av ekonomiska medel för en framtida kompetensutveckling. Detta förslag om kompetenskonton bör kunna vara en utgångspunkt för en ny diskussion om individens möjligheter att själv utveckla sin yrkeskarriär. Utbildningsväsendet måste också i högre grad anpassas efter de yrkesverksammas behov av kompetensutvecklig.
Många av HTF:s medlemmar har byggt upp en enorm professionell kunskap i sitt arbete. Kunskapen finns ofta inte dokumenterad vilket kan vara ett problem vid löneförhandlingar eller när man vill byta jobb, det vill säga gå vidare i sin yrkeskarriär.
Genom att validera, det vill säga dokumentera värdet av kunskapen som individen har, kan man skapat ett bevis på att den anställde har kunskaper som till exempel motsvarar en yrkesutbildning.
För personer med utländsk utbildning, exempelvis många av de utlandsfödda, är en fungerande validering avgörande för tillträde till den svenska arbetsmarknaden.

Den Kvalificerade Yrkesutbildningen ( KY) är en eftergymnasial utbildning inom det reguljära utbildningssystemet som är utformad i samarbete med arbetslivet för att leda till jobb. Den är ett alternativ till högskoleutbildning. Det har visat sig att KY-utbildningarna både är efterfrågade och att de leder till jobb inte minst inom tjänstesektorn. Med andra ord behöver näringslivet, och inte minst HTF:s medlemmar, KY-utbildningar.
För att tillgodose behovet av fler sådana utbildningar krävs dock ökade resurser. Det krävs också att arbetsmarknadens parter ges tillfälle att ta aktiv del i kvalitetssäkringen av KY.

Sedan mitten av 1990-talet har en omfattande utbyggnad av de svenska universiteten och högskolorna ägt rum. Expansionen av högskolan har inneburit att grupper som av tradition inte har utbildat sig får denna möjlighet, även om den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar fortfarande är stor.
Andelen unga med högskoleutbildning har ökat kraftigt. Regeringen har satt målet att 50 procent av alla 25-åringar ska ha påbörjat en högskoleutbildning. Nu väntar större ungdomskullar och vissa uttalanden tyder på att regeringen kan tänka sig att överge 50-procentsmålet.
Tillgång till högre utbildning och alltså till en höjd kunskapsnivå är en fråga om möjligheter för enskilda individer. I den globaliserade ekonomin, med allt större krav på specialisering , krävs högre kunskapsnivåer för att en individ ska få tillträde till, och kunna etablera sig på, den svenska arbetsmarknaden.
Om Sverige inte fortsätter satsningen på fler platser i högskolan riskerar vi att åter halka efter viktiga konkurrentländer.
Inför valrörelsen har HTF beslutat att ställa ett antal utbildningspolitiska krav på de politiska partierna. Vi kräver prioritet åt utbildningar som ger jobb och som tillgodoser näringslivets behov. Vi kräver ökade resurser till Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) - ett viktigt komplement till högskoleutbildningar.
Vi kräver också en fortsatt satsning mot målet att 50 procent av ungdomarna går på högskola.
Vi tror att dessa åtgärder kan stärka den enskilda medlemmens position på arbetsmarknaden. De skapar större möjligheter att byta jobb, få högre lön och utveckling. Och inte minst bidrar de till motivation och glädje i jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.