Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Upptäck signalerna för utbrändhet

Har din kollega börjat bete sig underligt? Han eller hon kan vara på väg att bli utbränd. Nu har forskare kartlagt tecknen som föregår sjukdomen.
Ola Rennstam Publicerad 1 oktober 2008, kl 10:07

Forskning kring utbrändhet har hittills beskrivits utifrån den drabbades perspektiv. Men nu har forskare vid Umeå universitet försökt ringa in de tecken som föregår utbrändhet genom att bland annat intervjua arbetsledare och kollegor till dem som drabbats.

- Mina intervjuer visar att personen genomgår en förändring på arbetsplatsen när det här håller på att hända. Han eller hon kämpar för att klara av allting själv, jobbar över i högre utsträckning och hävdar att det bara är hon själv som kan klara en viss uppgift, säger Eva Ericson-Lidman, som står bakom avhandlingen.

Hennes intervjuer visar att den som håller på att bli utbränd börjar ta på sig mer arbete än vad som förväntas.
- Man siktar mot stjärnorna istället för trädtopparna. Personen känner sig otillräcklig och har mycket dåligt samvete över att man inte klarar av sina arbetsuppgifter. Det är också vanligt att man försöker kontrollera sina arbetskamrater genom att till exempel kolla hur mycket jobb de har.

Längre fram i sjukdomsprocessen isolerar sig personen allt mer.
- Han eller hon börjar undvika sina kollegor, slutar fika och går iväg utan att tala om varför. Man kan lämna pappershögar i veckor och månader eftersom man inte orkar med att sköta sitt jobb. Då har det gått för långt. Insatserna sätts in när det är för sent, när personen redan blivit sjukskriven, säger Eva Ericson-Lidman.

Till slut börjar den drabbade visa allt fler tecken på att falla sönder. Det kan vara kroppsliga symptom som hjärtklappning, högt blodtryck och sömnsvårigheter eller känslomässiga utbrott på arbetsplatsen. Det är inte ovanligt att det uppstår konflikter.

- Kollegorna ser att något är galet men förstår ofta inte att deras kollega är på väg att bli utbränd. Man kanske ger igen med samma mynt eller börjar förminska den drabbade. Det blir pajkastning, vilket inte bådar gott inför rehabiliteringen. Från mina intervjuer har jag en känsla av att de konflikter som uppstod under tiden före sjukskrivningen aldrig reddes ut ordentligt, säger Eva Ericson-Lidman.

Hur ska man agera?
- Det är viktigt att vi vågar konfrontera den som vi misstänker mår dåligt och fråga om man kan hjälpa till. Många av de jag intervjuat säger att man tassade på tå för länge, övertog jobb och skyddade den som var drabbad. Om man lär sig se de här tecknen kan man gripa in på ett tidigare plan.

Eva Ericson-Lidmans avhandling visar att kollegor till personer som drabbats av utbrändhet för en komplicerad kamp för att försöka stödja och finnas till hands. Det innebär inte sällan att man måste sätta sitt eget liv åt sidan och själv ha högre arbetsbelastning. Trots det verkar stödet inte nå fram eller tas emot, visar Eva Ericson-Lidmans avhandling.

- Både arbetsledare, kollegor och närstående kan göra allt vad de kan för att hjälpa utan att nå fram. För den som är utbränd säger sig inte behöva någon hjälp eller ha några problem. En viktig pusselbit i det förebyggande arbetet är att vi lär oss mer om stödet.

- Jag hoppas att dessa rön kan bidra till att öka kunskapen om hur man kan förebygga utbrändhet och göra omgivningen bättre rustad att hjälpa den drabbade i ett tidigare skede.

Fakta

Varningssignaler:

  • Förändrat beteende
  • Försöker klara allt själv
  • Känner otillräcklighet
  • Försöker kontrollera sina kollegor
  • Distanserar sig från kollegor
  • Orkar inte sköta sitt arbete
  • Kroppsliga symptom som hjärtklappning och sömnsvårigheter
  • Känslomässiga utbrott som kan leda till konflikter

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.