Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Uppgivna förlorar miljoner
Arbetsskadade är för uppgivna för att anmäla sin skada och ansöka om ersättning och går därför miste om miljoner. Ändå har det blivit lättare att få arbetsskador godkända, enligt LO-TCO Rättsskydd.
Förra året blev överskottet i arbetsskadeförsäkringen 2,8 miljarder kronor, pengar som gick direkt tillbaka till statskassan. Anledningen är att antalet arbetsskadeanmälningar minskat drastiskt. De anmälningar som rör sjukdomar framkallade av exempelvis långvarig stress och dålig ergonomi, har minskat med 57 procent, enligt LO-TCO rättskydd. På Unionen har antalet ärenden med arbetsskadeanknytning minskat med 30 procent sedan 2004.
- Faktum är att arbetsskadeförsäkringen gått med vinst under hela 2000-talet och det beror knappast på att arbetsmiljön har blivit bättre, säger Linda Wallin, jurist på rättsskyddet.
- Lågkonjunkturen kan vara en bidragande orsak. I varseltider vill man hålla sig på god fot med arbetsgivaren och kan inte visa att man har skavanker av risk att bli bortgallrad.
Minskningen av antalet anmälningar började dock före både krisen och de ändrade sjukreglerna. Juristerna tror att den huvudsakliga förklaringen är uppgivenhet.
- Man anser att det är så svårt att få en arbetsskada godkänd att man inte orkar lägga energi och kraft på det.
Det är definitivt inte meningslöst att ändå försöka, anser Mattias af Malmborg, jurist på rättsskyddet. Nya regler har medfört att det är lättare att få belastningsskador godkända.
- Förr drev vi inga nackskador, eftersom det var omöjligt att få dem godkända som arbetsskada, men ny forskning har gjort att vi vunnit många nackmål.
Ny forskning som tydligt visar sambandet mellan arbete och psykiska skador har lett till att rättsskyddet fått rätt mot Försäkringskassan i flera fall
- Det finns en positiv trend för skadade, men det gäller också att de skadade verkligen anmäler skadan, säger Mattias af Malmborg.
- Det handlar inte bara om att få upprättelse, det finns dessutom väldigt stora ekonomiska vinster i att få sin arbetsskada erkänd, säger Linda Wallin.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
