Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Uppfinnare fick rätt efter 31 år

Den uppfinning som Kurt Paulsson och hans tre kollegor konstruerade 1979 som anställda på Televerket har, enligt deras beräkningar, dragit in hundratals miljoner kronor åt arbetsgivaren. Nu har en statlig nämnd slagit fast att de bör få sex miljoner kronor i ersättning.
Niklas Hallstedt Publicerad

Två av ingenjörerna har hunnit avlida när nu Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, SNAU, kommer med sin rekommendation att de bör få sex miljoner kronor att dela på.

Uppfinnarna och dödsbona efter de båda som avlidit hade yrkat på betydligt mer, 21 miljoner kronor i 1986 års penningvärde.

- Min reaktion är att det är en kvarts vinst i alla fall, det ligger i bakhuvudet att vi borde fått mycket mer. Företaget har sålt så många system och har gjort så stora förtjänster, säger Kurt Paulsson.

Det som de fyra ingenjörerna kom på 1979 var något som skulle revolutionera Sveriges växelsystem. Den så kallade hänvisningsdator de uppfann innebar att anställda själva kunde knappa in frånvaro och beräknad återkomst. Av Televerket erbjöds de 216 000 kronor för sin uppfinning, vilket de inte accepterade.

Televerket försökte då få uppfinnarnas patent ogiltigförklarat, vilket de senare också lyckades med. Trots den pågående patenttvisten rekommenderade SNAU redan 1986 att uppfinnarna skulle få dela på tre miljoner kronor.

Det är också den siffran som SNAU grundar det nya ersättningsbeloppet på, trots att man i beslutet skriver att hänvisningsfunktionen "har lett till en större kommersiell framgång och gett större intäkter för Televerket än vad nämnden hade anledning att räkna med vid den bedömning som gjordes 1986".

Eftersom Televerket inte längre existerar har kravet drivits gentemot staten, vars talan förts av Justitiekanslern. JK:s uppfattning har varit att uppfinnarna inte har rätt till ersättning. Nämndens beslut är enbart en rekommendation, vilket innebär att JK kan strunta i den.

- Skulle JK vidhålla sin uppfattning kan vi dra det till allmän domstol, säger uppfinnarnas ombud, advokat Thorulf Arwidsson, som är både nöjd och missnöjd med beslutet.

- JK har fått förklarat för sig att invändningen att staten inte är skyldig att utge en enda krona är felaktig. Däremot när det gäller vilket belopp som ska utges har vi inte nått ända fram. Vi hade hoppats på bra mycket mer än sex miljoner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.