Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen vill att staten satsar på kompetenslyft

Fler företag borde ha samma möjlighet som Scania, det vill säga utbilda personal i lågkonjunktur, i stället för att varsla och säga upp. Det anser Unionen som lanserade sitt förslag om kompetenslyft för riksdagens arbetsmarknadsutskott på tisdagen.
Linda Svensson Publicerad 25 februari 2009, kl 10:21

Det var utskottet som hade kallat Unionen för att man ville höra hur förbundet ser på det ekonomiska läget. Ordförande Cecilia Fahlberg och chefsekonom Daniel Lind var på plats för att ge förbundets syn på vad som bör göras för att bland annat trygga människors försörjning.


Cecilia Fahlberg diskuterar bilindustrin- Jag pratade om de kompetenssatsningar vi vill se, vi kallar det  kompetenslyft. Vi tycker att man ska avsätta en summa pengar där företagen kan ansöka om medel för att stärka kompetensen i företaget under lågkonjunkturen, säger Cecilia Fahlberg.




Den modell som Unionen föreslår innebär att företagen står för halva lönekostnaden och staten för den andra halvan. Förbundet tycker att staten ska satsa 2 till 3 miljarder kronor, vilket skulle räcka till runt 20 000 utbildningsplatser.
- Utbildning inom företagen tror vi skulle vara mer anpassat för våra tjänstemän än de vanliga arbetsmarknadsutbildningarna. Har man ett bra förfarande där företagen ansöker om pengar kan man se till att det inte handlar om förtäckta permitteringar.

Cecilia Fahlberg ville också uppmärksamma arbetsmarknadsutskottet på den starka kopplingen mellan industri och tjänstesektor.
- Det finns ett stort ömsesidigt beroende, och det ökar. Eventuellt stöd till industrin får effekt på tjänstesektorn.

Också avgifterna till och ersättningen från a-kassan var uppe till diskussion.
- Jag tog bland annat upp orättvisan i avgiftssystemet. Att en akademiker i Unionens a-kassa betalar högre avgift än en akademiker i Sacos är inte rimligt.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.