Flertalet av de cirka 30 företagen som kommit till Hi Work arbetsmarknadsdag på Tekniska högskolan i Jönköping, lockade med karameller för att fånga mässdeltagarnas intresse. Något företag bjöd på glass, något annat på frukt och Unionen hade för säkerhets skull bullat upp med både kaffe, bullar och karameller i kampen om teknikstudenternas uppmärksamhet. Och om det inte hjälpte hade ombudsmannen Ted Pellikaan utrustat sig med en stor grönvit hand som han effektivt fiskade in förbipasserande med.
När han väl fiskat in dem fick han dem oftast att stanna kvar på kroken genom att agna den med en Icacheck på 100 kronor, alltså lika mycket som det kostar att vara med i Unionen student, och en matlåda eller en termos.
- Vi vill visa att vi finns och tala om vad facket är. De flesta har hört talas om Unionen men man har inte så bra kläm på vad ett fackförbund gör, säger Ted Pellikaan, som tillsammans med kollegan Ann Ljungdahl och studerandeombudet Arta Bajqinca hade fullt sjå att förklara den svenska modellen och fördelarna med ett starkt förbund för studenterna.
Deras ansträngningar gav resultat. Närmare 40 studenter och en utställare gick med i Unionen och fastän Sveriges Ingenjörer, som huserade i montern intill, vägrade uppge några siffror så erkände de sig besegrade av jätteförbundet med jättehanden.
- När vi var här sist fick vi in 64 medlemmar, men det var inte lika mycket tryck den här gången, så vi är nöjda med resultatet, säger Ted Pellikaan.
